Syftet med den här studien har varit att belysa och analysera de diskursiva konstruktionerna av begreppet pedagogiskt ledarskap i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse i kategorin förskola. De frågor som jag har svarat på är vilka diskurser kring pedagogiskt ledarskap kan identifieras i förskolechefers deklarationer i bidragen och hur begreppet pedagogiskt ledarskap konstrueras i dessa bidrag. Metoden jag har använt för att genomföra studien har varit diskursanalys. Studieobjekt har varit de fyra sista tävlingsbidragen som har vunnit kvalitetsutmärkelsepriset. I dessa bidrag har jag fokuserat på de frågorna som förskolecheferna har svarat på i rubriken chef- och ledarskap. I min diskursanalys har jag använt mig av diskursteorin som analysverktyg. Utifrån de redskap som diskursteorin innehåller har jag utvecklat de analytiska begreppen som konstrueras och konstruerar de diskurser som formar begreppet pedagogiskt ledarskap. Studiens resultat har visat att det går att urskilja två dominerande diskurser i relation till pedagogiskt ledarskap, New Public Management och Reggio Emilias approach. Dessa två diskurser formar i sin tur sättet hur ledarskapet framställs i bidragen. Studiens slutsats visar att det pågår en kamp mellan de dominerande diskurserna. I den kampen är New public management den diskursen som på ett kontingent sätt har en hegemoni i de analyserade bidragen.

Denna studie handlar om hur elever upplever lärares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att eleverna är nöjda med det ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet. I undersökningen har resultat framkommit som inte tagits upp i tidigare forskning. Detta var att lärares humor spelar en stor roll för hur eleverna uppfattar just den lärarens ledaregenskaper. I diskussionen görs en jämförelse mellan de resultat som framkom i undersökningen mot vad som står i bakgrundskapitlets litteratur. Det ges även några förslag på vidare forskning.

Bakgrunden  I den teoretiska bakgrunden belyser vi vad pedagoger enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2010) har i uppdrag att jobba med utifrån genus och normer. Vidare berörs barnbokens historia där boken hade som uppgift att fostra barn (Kåreland 2015, s. 21) samt barnbokens funktion där exempelvis Granberg (1996, ss. 41-45) belyser att barnboken kan ge barn lustfyllda upplevelser men också att läsningen på förskolan alltför ofta används som lugnande och för att fylla ut tiden. Den nationella och internationella forskningen synliggör genus i förhållande till barnboken där SOU (2006:75) visar i sin forskning att pojkar är överrepresenterade i barnboken. Diskursanalys är det som ligger som teoretisk grund för vår studie, då vårt syfte är att synliggöra hur förskollärare i fokusgruppsintervju uttrycker vilken funktion barnboken har i verksamheten. Syftet  Syftet med studien är att redogöra för hur förskollärare beskriver barnboken som ett verktyg och vilken funktion den har i förskolan.Frågeställningar  Hur väljer förskollärarna litteratur till förskolan?  Vilken funktion har barnboken i förskolan enligt förskollärarna?  Vilken roll har barnboken i förskolan ur ett genusperspektiv? Metoden  Metoden som använts i studien har varit den kvalitativa intervjumetoden fokusgrupp, där vi använt oss av ljudinspelning. Vi har valt att utgå från en urvalsgrupp bestående av fem deltagare fördelade på två förskolor. Resultatet  Utifrån resultatet framkom det att barnboken används efter barns intresse samt behov, för att stimulera språket och också som ett dämpande verktyg. Deltagarna ansåg också att barnboken fyller en funktion i arbetet med barnen för att synliggöra och samtala om genus och att visa på olikheter men trots det så är det inget som sker i en planerad verksamhet utan mer spontant. De betonar också att barnboken förändrats och att den visar på mer normbrytande karaktärer än de äldre barnböckerna vilket de menar underlättar i arbetet med genus. En betydelsefull faktor i arbetet med barnboken är, enligt deltagarna, pedagogernas förhållningssätt och medvetenhet.

No description available.

<p>Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan. Som ett sätt att stärka barns självkänsla uppger förskollärarna att de försöker lyssna på och uppmuntra barnet.</p>

Aim  The purpose of the study was to examine upper secondary students and their experiences of distance learning compared to classroom studies. Issues  • What external conditions do the students at the upper secondary school feel that there are distance learning and classroom studies in the subject of sports and health?  • How do external conditions affect the students’ opportunities to meet the knowledge required in the subject Physical education, according to the students themselves? Method  Quantitative study where the collection of data was done in the form of a web survey with only answer alternatives linked to the questions. The study involved 102 students from four different upper secondary school classes in grades 2 and 3 where the schools were located in the Stockholm region. Results  The most important result in this study, was the significant difference that the students find it more difficult to meet the requirements in Physical Education when participating in online education rather than traditional schooling. The results also pointed out that the students felt they had insufficient access to external conditions when being educated in Physical Education online compared to in school.   Conclusion  The results clearly show that students who participated in online education the spring semester of 2020 experienced that it was more difficult to meet the requirements in Physical Education than it was compared to onsite education. One explanation to this finding might be the lack of resources regarding external conditions. / Syfte Syftet med studien var att undersöka eleverna i gymnasieskolans och deras erfarenheter av distansstudier jämfört med klassrumsstudier. Frågeställningar  • Vilka yttre förutsättningar upplevde eleverna på gymnasieskolan att det fanns med distansstudier och klassrumsstudier i ämnet idrott och hälsa? • Hur upplevde eleverna på gymnasieskolan att de yttre förutsättningarna påverkade för att uppnå målen i idrott och hälsa?  Metod Kvantitativ studie där insamlingen av data gjordes i form av en webbenkät med enbart svarsalternativ kopplade till frågorna. I studien deltog 102 elever från fyra olika gymnasieklasser i årskurs 2 och 3 där skolorna var belägna inom Stockholmsregionen.  Resultat  Det viktigaste resultatet studien visade var att det fanns en signifikant skillnad för hur eleverna upplevde att det var att uppnå målen i idrott och hälsa på distans kontra studier i skolan. Resultaten belyste också att eleverna upplevde att de hade sämre tillgång till yttre förutsättningar vid distansstudier kontra studier i skolan idrott och hälsa. Slutsats Resultaten visade tydligt att elever som läste på distans under våren 2020 upplevde att det var svårare att uppnå målen i idrott och hälsa än med studier på plats i skolan och de bristande tillgångarna till yttre förutsättningar kunde vara en förklaring till detta.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt. - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa? - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal? Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys. Resultat Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna. Slutsats Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla. / Aim The purpose of this study is to investigate how PE-teachers in high school reason about their work with body ideals in teaching. The study is of a qualitative type and has a curriculum theoretical starting point. - How do PE-teachers work with body ideals? - What challenges do PE-teachers consider with the work with body ideals? Method Five semi-structured interviews were conducted with PE-teachers at high schools in Stockholm County. The interviews analyzed by theoretically thematic analysis. Results The interviews presented that the teaching of body ideals was mainly characterized by discussions in small or larger groups and the students were examined through either oral discussions or written reflection tasks. The biggest challenges for the teachers was that the subject could be sensitive to talking about and it was difficult to know exactly what should be taught regarding body ideals because the concept of body ideal was difficult to define for the teachers. Conclusions The lessons was characterized by discussions and it can be difficult for the teachers to know what the teaching should contain.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?</p><p>Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd. De har ofta en negativ bild av skolan och sig själva som elever. Deras misslyckanden genom skolåren har ofta satt djupa spår i självkänslan. Specialpedagogerna (och skolan) har ett särskilt ansvar för dessa elever. Specialpedagogerna bör se till att lärare får tillgång till den senaste forskningen inom olika områden och de ska ha ett övergripande ansvar för synsätt, åtgärdsprogram, kompensatoriska hjälpmedel och de strategier som skolan använder för att stötta elever i behov av särskilt stöd. Att med hjälp av den motivationsforskning som finns kunna stötta lärare och elever i deras motivationsarbete är antagligen en av specialpedagogens viktigaste uppgifter.</p><p>Denna studie bygger på en enkätundersökning med 55 årskurs 5 elever och 45 årskurs 9 elever. Dessa har svarat på frågor om vilka motivationsfaktorer som de upplever har betydelse respektive inte betydelse för deras motivation till skolarbete. Enkätfrågorna bygger på forskning om vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i skolan. Genom att jämföra elevernas svar i undersökningen har vi sett vilka motivationsfaktorer som eleverna tycker har störst respektive minst betydelse för deras motivation.</p><p>Resultatet visar att en motivationsfaktor som både pojkar och flickor i årskurs 5 och 9 svarade har betydelse är lärarens bemötande. En slutsats vi drar av detta är att lärarens förmåga att skapa goda relationer kan vara avgörande för en elevs motivation.</p><p>En skillnad mellan flickornas och pojkarnas svar i undersökningen är att en större andel flickor svarade att delaktighet i skolarbetet var viktigt för dem.</p><p>En skillnad mellan årskurserna är att en större andel av årskurs 9 eleverna än av årskurs 5 eleverna svarade att egen tillfredställelse (att känna sig nöjd) har betydelse för deras skolarbete.</p><p><strong>Nyckelord</strong></p><p>motivation</p>

<p>Lärarutbildningen Examensarbete</p><p>10 poäng</p><p>Abstrakt</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Jaana Äikäs de Basulto</p><p>Elevers förståelse av värdegrunden</p><p>2007 Antal sidor: 20</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Mitt arbete är en del av en internationell jämförande studie. I projektet deltar universitet från Finland, England och Mälardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien är att hitta likheter och skillnader i elevers förståelse i dessa länder av värdegrunden och hur den gestaltas i skolan. Värdegrunden är en del av skolans arbete och står på Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). Läroplankommitté slog fast år 1994 att skolan vilar på demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika värden. Skolan har viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Detta sker genom individens fostran till rättkänsla, generositet, tolerans och ansvartagande.</p><p>Jag undersökte hur 20 elever vid 15-16 års ålder i högstadiet i två olika skolor i Mellansverige uppfattar värdegrunden. Eleverna var delade i fyra olika grupper, fem i varje grupp. Den första gruppen bestod enbart av flickor, den andra gruppen enbart av pojkar men den tredje och fjärde gruppen var blandade. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av gruppintervjuer som spelades in, transkriberades ordagrant och därefter analyserades. Resultaten visar att i båda skolorna där intervjuer gjordes ansåg eleverna att skolorna inte arbetar med värdegrunden. Skolorna arbetar inte aktivt med olika teman som mobbning, rasism, jämställdhetsfrågor eller demokratifrågor. Man arbetar inte med demokratifrågor som t ex med elevinflytande. Arbetssättet eller innehållet i ämnena får eleverna välja bara någon gång i SO-ämnena och slöjd men inte övrigt i andra ämnen.</p><p>_______________________________________________________</p><p>Nyckelord: Värdegrund, läroplaner, mobbning, demokrati, jämställdhet.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av sociala koder eftersom de lär sig av varandra. Tids- och resursbrist samt för stora barngrupper är faktorer som gör det svårt för pedagogerna när det gäller att kunna stödja barn med beteendeproblem. Vidare fann vi att alla pedagogerna menar att det är viktigt att kommunicera i arbetslaget, men de ser inte varandra som en resurs när det gäller att utbyta kunskap och kompetens. Vi fann dessutom att pedagogerna menar att kontakten med föräldrarna är viktigt för att förmedla information om barnet.</p>