<p>Syftet med mitt examensarbete är att studera kommunikationen mellan lärare och elev. Det som är spännande är att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjälp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han använde även denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera på lärarens kommunikation med eleven i ämnen som historia och matematik.</p><p>För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nämnts tagit hjälp av Wickmans (2002) analysmodell. Det är den modell som kommer att finnas genom hela arbetet. För att bäst komma fram till goda resultat har metoder som observationer och intervjuer använts. I observationerna användes en filmkamera, som även används under intervjuerna. Det som varit med i på observationerna är två lärare och deras elever som går i fjärde respektive femte klass.</p><p>Resultatet visar tydligt på att lärares och elevers kommunikation är viktig i klassrummet. Men i klassrummet uppstår dessa mellanrum som Wickman (2002) talar om, dessa mellanrum uppstår då en elev inte förstått en uppgift och behöver lärarens hjälp för att lösa det. Ibland, genom deras samspel, kommer de överrens och mellanrummet är fyllt. Det kan också bli tvärtom, att mellanrummet dröjer kvar, vilket menas att samspelet mellan de båda tar längre tid eftersom läraren och eleven inte är överrens om hur uppgiften ska lösas. Arbetet tar även upp olika exempel på hur kommunikationen fungerar i klassrummet hos de båda lärarna i historia och matematik.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>I vår strävan att nå bättre förståelse och vara mer insatta i vår kommande professions förutsättningar som samhällskunskapslärare på högstadiet och på gymnasiet, var vi nyfikna att ta reda på vilken uppfattning aktiva samhällslärare har om grupparbete. Detta har vi gjort genom att intervjua lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet. Svenska skolans läroplaner har, från att under 60-talet lyfta fram grupparbeten som en viktig del i undervisningen, gått till att inte lyfta frågan över huvud taget. Denna förskjutning kommer sig också av de individualistiska strömningar som under några decennier kommit att färga samhällets utveckling. Syftet med studien var att belysa samhällskunskapslärares syn på grupparbete. Förutom datamaterial i form av intervjuerna arbetade vi med texter av olika slag för att få en överblick på den forskning som fanns i nära anknytning till studiens syften och frågeställningar. Studiens huvudsakliga frågeställningar var: Hur ser samhällskunskapslärare på grupparbete? Varför ser de på grupparbete på ett visst sätt? Flera av de använda texterna har varit någon form av studie eller rapport, andra har varit antologier eller forskningsöversikter. Resultatet visar att lärare uttrycker vissa problem med grupparbete som arbetsform. Det är inte alltid övertygelsen om grupparbete som en bra arbetsform som gör att de i visst mått ändå använder den. Studien visar också på stora tveksamheter i inhämtande av faktakunskaper hos elever i samband med grupparbete.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I dagens skola har lärare stort inflytande över sin egen undervisning, vilket medför att kraven på lärarna blir större. Det är därför viktigt att lärarna får reflektera och utveckla sin kompetens för att kunna möta dessa krav. Våra erfarenheter av hur lärare arbetar med momentet läxor är växlande och vi kan även genom media och forskning se att läxor är ett aktuellt ämne. Vårt syfte med denna uppsats blir därför att problematisera hur lärare tänker kring didaktiska förhållningssätt. Detta gör vi genom att fokusera oss på hur lärare arbetar och tänker om momentet läxa. Vi har, i vår uppsats, använt oss av fokusgruppsintervjuer där vi samtalat med lärare kring momentet läxa för att få svar på våra frågor. Lärarna är verksamma i årskurserna 1-6.</p><p>Vidare beskrivs bl.a. didaktikens historia från 1600- talet fram tills i dag, olika teorier på lärande samt läxans komplexitet. Användandet av läxor har förekommit under en lång tid och haft olika innebörder, och lärarna i vår undersökning menar att läxor främst ges för att eleverna ska bli ansvarstagande och att de genom upprepning ges tillfälle att befästa kunskap. Lärarna nämner även att både föräldrar och elever, främst i de lägre åren, vill ha läxor. Det blir också ett skäl till varför läxor ges.</p><p>Människan lär hela livet, hela tiden, inte bara i skolan. Hur ska då momentet läxa behandlas? I vår uppsats ställs de didaktiska förhållningssätten i relation till momentet läxa. En slutsats har kunna dragits men frågor kvarstår att diskutera ute i skolorna.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete var att nå förståelse av lärarutbildningens uppdrag att utbilda lärare på 2000-talet. För att nå detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktärisera förändringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gällande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poäng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus på en av delkurserna, Lärares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktäriserade vi förändringar i målen, i kursplanerna karaktäriserade vi förändringar i syftet och målen och slutligen i kurshandledningarna karaktäriserade vi förändringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet Innehåll och uppläggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vår analys såg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i både presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förändrades. Avslutningsvis resonerade vi kring de förändringar vi såg i relation till litteratur som behandlar ämnet lärarutbildning ur olika perspektiv.</p>

<p>Vårt syfte är att utifrån olika lärandeteorier studera läroplaner över tid med särskilt fokus på läs- och skrivinlärning. Syftet är att utveckla kunskap om LTG, dels genom att studera källan, dels genom att intervjua några lärare som arbetar under inspiration från LTG idag. Vårt syfte är också att sätta LTG i ett historiskt perspektiv för att klargöra det revolutionerande i det förhållningssättet. Vi har genomfört två intervjuer, samt gjort en textanalys av läroplanerna, Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94 utifrån de olika lärandeteorierna, den behavioristiska-, den konstruktivistiska- och den sociokullturella teorin.</p><p>Vi har kommit fram till att lärare som idag är inspirerade av LTG arbetar efter samma grundtankar som Leimar gjorde när hon startade upp sitt alternativ, där barnet är aktivt och skapande samt står i fokus för undervisningen. Vi kan även mot bakgrund av den behavioristiska teorin, som var rådande under Lgr 69, förstå motståndet till LTG och varför LTG var så revolutionerande för sin tid.</p>

No description available.

<p>The aim of this essay is to examine the view on children with disability´s in the end of the 19 Th to the beginning of the 20 Th. We will examine the children that lived in Eugeniahememt but we will also examnie the view the society had on the children who lived on Egueniahemmet. In our essay there are four questions that we are going to answer.</p><p>- Who took the initive to start Eugeniahemmet and how did it affect the activity?</p><p>- Which view had the society on the children who lived on Eugeniahemmet?</p><p>- How did the work with the children look like?</p><p>- Which view had the staff, in Eugeniahemmet, on the children?</p><p>The method that is being used in this essay is trying to analyses what the material tells us about the view on the children and how the work with the children lookt liked in Eugeniahemmet.</p><p>The theory that we use is about Michel Focaults look on madness. Focault says that a person who is mad dosen’t have a connection between body and soul and that creates hallucinations witch leeds to madness. We also use a gender theory by Yvonne Hirdman who explains that women and men have diffrent roles in the society. Womens role is to be responsible for their home and the mens role is to be responsible for the public business.</p><p>The main conclusion is that the view on children with disability in the society made it hard for Eugeniahememt staff to work whit the home´s activity. The view of the children in the society was that they were more a burden on the society than good citizen. These children was learned fast, but if the children who did´t learned fast were called idiot´s. Another coclusion is that in the beginning of Eugeniahemmet activity they accepted everyone even the children who consider be impossible to be educate. But in the beginning of the 20 Th they started to exlude the children who were impossible to educate, because they were idiot´s.</p><p>Title: "The home of Eugenia, The view on the children in Eugenia" qreaters Sara Albornoz and Therese Hellman. Keywords: disabled, protége, free intelligence, institution, idiot.</p>

No description available.

<p>Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.</p><p>För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten. Hon gör barnet medvetet om att det stör och varför. Ibland hjälper läraren eleven genom att tala om vad som behövs på bänken och vad som inte behövs.</p> / <p>The purpose with my study is to examine how the teacher works with children that she considers having concentration problems. I want to see how a teacher works with keeping their concentration in the classroom. I would also like to see how the teacher has placed the children with concentration problems in the classroom and what the classrooms environment is like.</p><p>To find out how the teacher works with this I’ve done observations and complementing conversations. I found out that in order to keep the children’s concentration the teacher gives orders both from a distance and next to the student. The teacher gives direction in a conscious way or sometimes whispers to get the attention. She makes the child conscious that he/she disturbs and why. Sometimes the teacher helps the child by letting it know what it needs and doesn’t need on the desk.</p>

No description available.