No description available.

Aim The purpose of this qualitative study is to investigate attitudes to competition in ball gamesamong physical education teachers at junior high school. The study's questions are: 1. What attitude(s) do physical education teachers at junior high school have in theapplication of competitive elements in their own teaching of ball games? 2. What do physical education teachers at junior high school think that competition inball games could possibly be included in the curriculum in sports and health? Method This study has been carried out with a qualitative approach using semi-structured interviews.The sample consisted of six professional physical education teachers at junior high school inthe Stockholm area, of which three were women and three were men. Their answers weretranscribed and analyzed through a phenomenological analysis also called IPA (interpretivephenomenological analysis), which is adequate for interpreting qualitative results. Results The results show that some teachers believe that competition motivates and engages students,while others see negative effects such as arguments and a focus on winning instead. Teachingtime in ball games among teachers varies, and opinions on integrating competitive elementsinto the curriculum are divided, with some teachers believing in positive impacts and otherspreferring flexibility in teaching. Conclusion The study shows that physical education teachers at junior high school have varying attitudestowards competitive moments in ball games. Some teachers believe that competition is anatural part of teaching and is a positive lesson for students, while others prefer to avoid it toavoid negative effects. Despite the awareness of risks, the teachers see competition as apositive tool for motivation and interaction. Implementing competition in the curriculumwould lead to different approaches among teachers. Overall, the study shows a complexity inthe teachers' view of competitive elements in ball game teaching.Keywords: Competition, ball game teaching, physical education teachers, junior high school,attitude / Syfte och frågeställningar Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka attityder till tävling inom bollspel hosidrottslärare på högstadiet. 1. Vilken/vilka attityd/er har idrottslärare på högstadiet i tillämpningen av tävlingsmoment i sin egen undervisning i bollspel? 2. Vad anser idrottslärare på högstadiet om att tävling i bollspel möjligtvis skulle inkluderas i kursplanen inom idrott och hälsa? Metod Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex yrkesverksamma idrottslärare på högstadiet i Stockholmsområdet varav tre var kvinnor och tre var män. Deras svar transkriberades och analyserades genom en fenomenologisk analys även kallad IPA (interpretativephenomenological analysis) vilken är adekvat för tolkning av kvalitativa resultat. Resultat Resultatet i studien visar varierande synpunkter bland idrottslärare gällande tävlingsmoment inom bollspelsundervisningen på högstadiet. I resultatet framkommer det att vissa lärare anser att tävling motiverar och engagerar elever medan andra ser negativa effekter som bråk och fokus på att vinna i stället. Undervisningstiden i bollspel hos lärarna varierar, och åsikterna om att integrera tävlingsmoment i kursplanen är delade, med vissa av lärarna som tror på positiva påverkningar och andra som föredrar flexibilitet i undervisningen. Slutsats Vissa lärare anser att tävling naturligt ingår i undervisningen och är en positiv lärdom för elever, medan andra föredrar att undvika det för att undvika negativa effekter. Trots medvetenheten om risker ser lärarna tävling som ett positivt verktyg för motivation och samspel. Implementering av tävling i kursplanen skulle leda till olika tillvägagångssätt bland lärarna. Sammantaget visar studien en komplexitet i lärarnas syn på tävlingsmoment i bollspelsundervisningen.

No description available.

Syfte Syftet är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar friluftslivet som fenomen samtkunskapsämne i skolan. Vidare ämnar studien undersöka vilka faktorer som påverkar dessa uppfattningar och elevers relation till friluftslivet. Frågeställningar - Vad är friluftsliv utifrån elevers perspektiv? - Hur upplever elever tillgängligheten till olika former av friluftsliv? - Hur upplever elever skolans undervisning om friluftsliv? Metod Metoden omfattar en kvalitativ forskningsdesign med en fenomenologisk ansats där 12 elever från tre olika skolor intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och bearbetades med hjälp av en tematisk analys. Analysen av den insamlade datan utgick från studiens frågeställningar och relaterades till tidigare forskning samt Bourdieus habitusbegrepp och Engströms praktiker som användes som teoretiskt ramverk. Resultat Resultatet tyder på att elever har olika perspektiv på friluftsliv, med varierande erfarenheter och preferenser. Eleverna upplever tillgängligheten till friluftslivet som god men resultatet ger en mer komplex bild där flera hinder nämns. I skolan upplever eleverna att de får lära sig om orientering och traditionella friluftsaktiviteter. Slutsats Eleverna upplever svårigheter att definiera fenomenet friluftsliv och begreppet reduceras oftast till fysisk aktivitet och idrotter. I skolundervisningen uppfattar eleverna att de främst möter aktivitetsbaserade aktiviteter där orientering dominerar. Slutsatsen vi drar är att dessa varierande uppfattningar och relationer till friluftslivet kan förklaras av socioekonomiska, kulturella, sociala och kunskapsrelaterade faktorer samt en bristfällig skolundervisning. / Aim and research questions The purpose is to examine how students in 9th grade perceive friluftsliv as a phenomenon andas a subject in school. Furthermore, the study aims to explore the factors influencing theseperceptions and students' relationship with friluftsliv.  What is friluftsliv from the perspective of students?  How do students perceive the accessibility of various forms of friluftsliv?  How do students experience school education about friluftsliv? Method The method involves a qualitative research design with a phenomenological approach, where 12 students from three different schools were interviewed. The interviews were recorded, transcribed, and processed using a thematic analysis. The analysis of the collected data wasbased on the study's research questions and related to previous research, as well as Bourdieu'sconcept of habitus and Engström's practices, which were used as a theoretical framework. Results The results indicate that students have different perspectives on friluftsliv, with varying experiences and preferences. Students perceive the accessibility to friluftsliv as good, but the results paint a more complex picture where several obstacles are mentioned. In school,students perceive that they learn about orienteering and other traditional activities of friluftsliv. Conclusion Students experience difficulties in defining the phenomenon of friluftsliv, and the concept isoften reduced to physical activity and sports. In school, students perceive that they primarily encounter activity-based activities dominated by orienteering. The conclusion drawn is that these varying perceptions and relationships with friluftsliv can be explained bysocioeconomic, cultural, social, and knowledge-related factors, as well as in adequate schooleducation.

Abstrakt Syftet med vår studie är att undersöka hur nyaxaminerade förskollärare upplever stress i förskolan samt hur denna stress påverkar deras yrkesutövning. Stress hos förskollärare är ett omdiskuterat ämne i dagens samhälle och därför vill vi undersöka denna stress även gäller nyaxaminerade förskollärare. Då vi upplever att det saknas forskning för denna yrkeskategori har vi valt att fokusera på nyaxaminerade förskollärares upplevelser av stress under sin första tid i yrket. Studien utgår från ett psykosocialt perspektiv med en utgångspunkt i Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- stödmodell för att analysera vår insamlade data. För vår studie har vi applicerat en kvantitativ enkät för att undersöka nyaxaminerade förskollärares upplevelse av stress. Enkäten riktar sig till nyaxaminerade förskollärare med noll till tre års yrkeserfarenhet och består av öppna såväl som slutna frågor.  Studiens resultat visar att nyaxaminerade förskollärare, under sin första tid i yrket, upplever höga förväntningar och krav vilket leder till stress som påverkar deras yrkesutövning. I analysen av vårt resultat har vi kommit till slutsatsen att stress verkar tillhöra yrkesgruppen, men att denna stress kan upplevas mer av nyaxaminerade då de, som de själva uppger, saknar yrkeserfarenhet. Ytterligare en slutsats är att nyaxaminerade förskollärare upplever sig vara oförberedda på verkligheten inom förskolan.   Nyckelord: nyaxaminerad förskollärare, stress, arbetsrelaterad stress, psykosocialt perspektiv, krav-kontroll- stödmodellen, enkät, kvantitativ metod.

No description available.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka vad mellanstadieelever anser om rörelsepauser i ordinarieundervisning, samt hur de ser på lärandet i relation till rörelsepauser. - Vilken attityd har elever till rörelsepauser i ordinarie undervisning? - Hur självskattar elever effekten av rörelsepauser? - Hur självskattar elever att rörelsepauser påverkar deras lärande och hälsa? Metod En enkätstudie har genomförts på en skola i Stockholm där enkätens frågor har varit koppladetill studiens frågeställningar. Urvalet var 109 elever i årskurs 4 - 6. Det var 52 pojkar, 55flickor och 2 stycken som valde alternativet annat på frågan gällande respondentens kön somdeltog i studien. Enkäten omfattade 13 stycken frågor som skoleleverna individuellt harbesvarat i form av kryssalternativ under lektionstid. Studien har följt Vetenskapsrådets (2002)fyra forskningsetiska krav med betoning på samtyckeskravet då studien bemött barn under 18år. Den data som undersökningen genererat analyseras med hjälp av en teoretiskutgångspunkt som benämns förkroppsligat lärande som är en förgrening från den kognitivatraditionen. Resultatet redovisas därefter i figurer. Resultat Studiens resultat påvisar att majoriteten av mellanstadieeleverna har en positiv uppfattningoch attityd till rörelsepauser. Merparten av eleverna ser ett positivt värde i rörelsepausernaseffekter på humör, mående, koncentration, stresshantering och motivation till skolarbete.Resultatet visar skiftande svar på hur eleverna anser att rörelsepauser påverkar deras hälsa,kropp och hjärna. Slutsats Resultatet visar på att majoriteten av elever i årskurs 4 - 6 anser att aktiva klassrum därrörelsepauser utförs är ett gynnsamt verktyg att använda sig av i skolundervisningen. En stordel av studiens respondenter upplever att rörelsepauser har positiva effekter på psykiskamentala förmågor som således har en inverkan på lärande och kognitiva förmågor.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärare beskriver sitt arbete för att stärkaelevers förmåga att tänka kritiskt och ha en ansvarsfull kommunikation i ett digitaltsammanhang. Studien syftar även till att undersöka vilka utmaningar fritidshemslärare kanstöta på under arbetsprocessen, men likaså att se vilka framgångsfaktorer som går attidentifiera vid arbetet. Val av metod är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuergenomförts för att besvara studiens frågeställningar. Den kvalitativa empirin som samlades inbearbetades med en kvalitativ analysmetod: kodning, tematisering och summering. Resultaten visar att fritidshemslärare använder ett brett sortiment av olika metoder ocharbetsformer i sitt arbete. En vanligt förekommande arbetsmetod bland fritidshemslärare äratt inkludera elever i diskussioner, vilket kan minska risker och främja möjligheter förutvecklingen av elevers digitala kompetens. Utifrån det empiriska resultatet medgerfritidshemslärare att utmaningar de stöter på i arbetsprocessen framkommer i olika former.Minskat samarbete med vårdnadshavare, brist på digitala resurser och ett icke-befintligt stödpå en organisatorisk nivå är några andra utmaningar fritidshemslärare nämner. Mätningen avelevers framgångar är en svår uppgift enligt våra informanter. Dock går det att seframgångsfaktorer i olika former.   Några av de fritidshemslärare som har blivit intervjuade betonar vikten av att utveckla sinaegna digitala färdigheter och egenskaper, vilket kan vara en avgörande faktor i hur de skaparförutsättningar som gynnar elevers utveckling.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare använder sig av bildstöd i fritidshemmet. Studien grundar sig ur en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiri från fem informanter. Samtliga informanter är utbildade lärare och jobbar inom det svenska fritidshemmet. För att analysera intervjuerna har studerats utgått från ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv. Resultatet av studierna visar att samtliga lärare ser bildstöd som ett bra verktyg för att hjälpa elever. Samtliga lärare har en vilja att arbeta med bildstöd men det är endast tre av lärare som använder verktyg i fritidshemmet. En anledning till avsaknaden kan bero på bristande kompetens för hur och varför bildstöd ska användas. Fyra av fem lärare anser att lärarutbildningen borde lägga ett större fokus på utbildning för hur bildstöd kan användas.