Miljön har stor betydelse för barns lek och lärande. Barn behöver en miljö som inspirerar och lockar till lek och lärande. Pedagogerna har en stor uppgift då det är deras ansvar att utforma en god lek och lärmiljö utifrån barnens behov. Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn och tillvägagångssätt i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Tanken var att fördjupa sig i deras arbetssätt då tankarna inte alltid omsätts i praktiken. Intervjuerna baseras på tio förskollärare från tre olika kommuner. Förskolorna har ingen anknytning till varandra. Valet av att använda intervjuer som metod baserades på att syftet var att få reda på pedagogernas tankar och tillvägagångssätt vilket var lättast med just intervjuer. Resultatet av intervjuerna visade att majoriteten av pedagogerna associerar miljön till den fysiska inomhusmiljön. Flertalet av pedagogerna ansåg att möblering, inspiration och material var viktigt i den fysiska inomhusmiljön. Pedagogerna uttryckte att tid och pengar var de största hindren i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Endast ett fåtal förskollärare uttryckte att den psykosociala miljön var viktig för barns lek och lärande, de la stor vikt vid att vara positiv i sitt sätt och i sitt bemötande.

Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av sociala koder eftersom de lär sig av varandra. Tids- och resursbrist samt för stora barngrupper är faktorer som gör det svårt för pedagogerna när det gäller att kunna stödja barn med beteendeproblem. Vidare fann vi att alla pedagogerna menar att det är viktigt att kommunicera i arbetslaget, men de ser inte varandra som en resurs när det gäller att utbyta kunskap och kompetens. Vi fann dessutom att pedagogerna menar att kontakten med föräldrarna är viktigt för att förmedla information om barnet.

Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa. Det är deras uppfattningar och användning av IT-verktygen som styr på vilket sätt IT integreras i undervisningen. Det finns därmed tre aktörer som samtliga har inverkan på utformningen av IT som pedagogiskt verktyg. Dessa tre gruppers intressen utgör på så vis en typ av social konstruktion av teknikenUnder de senaste decennierna har vårt samhälle mer och mer utvecklats till ett teknologiskt informationssamhälle, ett så kallat IT-samhälle. IT används numera dagligen av majoriteten av den svenska befolkningen, såväl på arbetsplatser som i hemmiljön. Konsekvensen av detta blir självfallet att även skolan påverkas av den allt snabbare utvecklingen. Dagens unga växer upp med en ny sorts kunskapsförmedling som skolan tvingats göra ständiga anpassningar till under de senaste femton åren. Följer skolan inte med i samhällets utveckling kommer den få allt större problem att ses som formare av medvetna och kompetenta medborgare, och risken blir att den istället uppfattas mer som en förvaringsplats.1Under mitten och senare hälften av 1990-talet handlade IT i skolan förmodligen mest om undervisning placerad i en datasal. Ämnet som behandlades där var i regel just datorkunskap, medan den dagliga undervisningen däremot fortfarande förlitade sig på de traditionella verktygen papper och penna.2 I dagens samhälle är det istället frågan om att skolan ska erbjuda eleverna en egen laptop, surfplatta eller motsvarande. I denna studie sammanfattas dessa typer av teknologiska instrument under pedagogen Anders Söderlunds begreppsformulering IT som pedagogiskt verktyg, och även förenklat till IT-verktyg. Med detta åsyftas teknologiska verktyg såsom datorer, laptops, surfplattor, smartboards, projektorer etc.1 Höglund, Arvid & Karlsson, K.-G., IT i skolan: vision och verklighet, Stockholm, 1998, s. 8.2 SOU 1994:45; Regeringens skrivelse 1997/98=176Susanna Jonsson & Lisa Sjökvist6I den nutida skolan förväntas lärare och elever ha kunskap om hur IT-verktygen skall integreras och användas i undervisningen, dock säger läroplanerna lite om hur detta ska göras vilket leder till att ansvaret för utformningen hamnar på den enskilda skolan.På våra respektive praktikplatser har vi kommit i kontakt med de nya teknologiska förutsättningarna på ett mycket påtagligt sätt. Borta är de gamla hjälpmedlen såsom overheadapparater, TV-apparater och VHS-spelare. Istället är klassrummen utrustade med Smartboards, och datorerna i biblioteket har utkonkurrerats av de laptops och surfplattor som skolorna försett varje enskild elev med. Med införandet av den nya tekniken kan viss friktion mellan olika parter uppstå. Detta ter sig i lärare och elevers tolkning av skolledningens avsikter med införandet. Dessa tolkningar bör överensstämma för att IT-verktygen skall kunna användas till sin fulla potential.

<p>Genom denna studie ville vi få inblick i och öka förståelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lärare som ska stimulera elever till kunskapsinhämtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jämförde elever i årskurs fem och årskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer. En intervjuform som sker i grupp. För att tolka intervjuresultatet har vi använt oss av socialkognitiv teori, inre och yttre motivationsteori samt attributsteori. Resultatet gav att elever upplever sig mest motiverade när de arbetar med konkreta mål och då de kan påverka sin studiesituation. Även betyg och bedömning motiverar eleverna men inte lika starkt. Vi kom fram till att det inte fanns någon större skillnad mellan hur de olika åldersgrupperna resonerade. Enda skillnaden var att de yngre eleverna hellre låtsades motiverade än de äldre som öppet visade ointresse då skolarbetet upplevdes tråkigt. Däremot hade de liknande tankar om betyg trots att elever i årskurs fem ännu inte fått sådana.</p> / <p>By doing this study we wanted to get insight to and increase the understanding of pupils’ experiences of motivation at school. We wanted to enhance teachers’ awareness of it, because they are to stimulate pupils in acquiring knowledge. The intention of this interview study was to learn about pupils’ comprehension of how they experience motivation and undermotivation at school. A comparison between pupils in the fifth and the ninth grades in the compulsory school was made. The information was gathered by a method called focus interview, an interview that happens in a group. In our interpretation of the interview outcomes we used three different motivation theories; social cognitive theory, intrinsic and extrinsic motivation and attribution theory. The result was that pupils experience motivation when they can work with and towards concrete goals and when they can influence their study situation. Even marks and evaluations can be motivating factors for pupils, but they are not as effective as concrete goals and influence over study situation are. We found that there is not a big difference between how these two age groups conversed about motivation. The only, visible, difference was that the younger pupils didn’t want to show when they were undermotivated, whereas the older pupils showed it openly. However, both of the age groups had similar thoughts about marks, despite that the pupils in the fifth grade don’t get marks.</p>

No description available.

<p>Syftet med den kvalitativa studien är att beskriva och analysera varför unga män fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt spelberoende.  För att besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal från både behandlingshem och öppenvårdsverksamhet. Slutsatserna som dras är att den primära drivkraften är till en början euforikänslan av spelet, senare jakten på de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig själv. Det som gör att känslan blir så stark och att spelaren blir styrd är att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjärnan. Det mest beroendeframkallande spelet är Jack Vegas maskiner eftersom det är kort tid mellan insats och vinst. Metoder som används inom behandling för spelberoende, är enligt behandlingspersonal främst KBT - kognitiv beteende terapi samt tolvstegsmodellen och dessa är de mest effektiva behandlingsmetoderna.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

I denna studie bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. I dagens samhälle kryper datoranvändningen allt längre ner i åldrarna. Barn idag använder sig allt mer av digitala medier och olika appar som inbjuder till socialt samspel. Vi är nyfikna på hur den här utvecklingen påverkar barns sociala utveckling. Att barn bearbetar det de upplever och tar in i dagens allt mer digitaliserade samhälle kan visa sig på olika sätt men att arbeta med pedagogiskt drama i förskolan kan vara ett sätt för barn att få hjälp till bearbetning. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur pedagogers erfarenheter kring arbetet med pedagogiskt drama i förskolan ser ut. Hur resonerar pedagogerna kring att pedagogiskt drama bidrar till barns individuella och sociala utveckling. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer. Vi har genomfört 9 intervjuer med personal inom förskolan och i förskoleklass, såsom barnskötare, förskollärare och lärare. Under intervjuerna har vi använt oss av öppna frågor för att ta reda på respondenternas erfarenhet i ämnet Resultatet visar att pedagogiskt drama används i förskolans verksamhet, ibland mer och ibland mindre och ibland utan att pedagogerna reflekterar över att det är just pedagogiskt drama de utövar. Där det används ofta är det vanligen på grund av att en eller flera pedagoger tycker att det är roligt och har ett intresse för drama. Pedagogerna tycker att det är ett aktuellt ämne som på många sätt bidrar till barns och barngruppens utveckling.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna: Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem? Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger? Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger? Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen. Läraren bör aldrig förlita sig på samma generella lösningar för alla med asperger men att det samtidigt finns en del generella drag som är vanliga för barn med asperger och det föreslås en del metoder för att underlätta skoldagen. Att se hela gruppen och barnets del i den är en annan viktig aspekt. Barnets rätt till att vara en självklar inkluderad del av klassen lyfts fram samtidigt som barnets behov av tid både själv, i liten grupp och i klass också uppmärksammas.       Nyckelord: Asperger. Autismspektra. Pedagog. Skola

No description available.

Sammanfattning I dagens skola har lärare stort inflytande över sin egen undervisning, vilket medför att kraven på lärarna blir större. Det är därför viktigt att lärarna får reflektera och utveckla sin kompetens för att kunna möta dessa krav. Våra erfarenheter av hur lärare arbetar med momentet läxor är växlande och vi kan även genom media och forskning se att läxor är ett aktuellt ämne. Vårt syfte med denna uppsats blir därför att problematisera hur lärare tänker kring didaktiska förhållningssätt. Detta gör vi genom att fokusera oss på hur lärare arbetar och tänker om momentet läxa. Vi har, i vår uppsats, använt oss av fokusgruppsintervjuer där vi samtalat med lärare kring momentet läxa för att få svar på våra frågor. Lärarna är verksamma i årskurserna 1-6. Vidare beskrivs bl.a. didaktikens historia från 1600- talet fram tills i dag, olika teorier på lärande samt läxans komplexitet. Användandet av läxor har förekommit under en lång tid och haft olika innebörder, och lärarna i vår undersökning menar att läxor främst ges för att eleverna ska bli ansvarstagande och att de genom upprepning ges tillfälle att befästa kunskap. Lärarna nämner även att både föräldrar och elever, främst i de lägre åren, vill ha läxor. Det blir också ett skäl till varför läxor ges. Människan lär hela livet, hela tiden, inte bara i skolan. Hur ska då momentet läxa behandlas? I vår uppsats ställs de didaktiska förhållningssätten i relation till momentet läxa. En slutsats har kunna dragits men frågor kvarstår att diskutera ute i skolorna.