<p>Miljön har stor betydelse för barns lek och lärande. Barn behöver en miljö som inspirerar och lockar till lek och lärande. Pedagogerna har en stor uppgift då det är deras ansvar att utforma en god lek och lärmiljö utifrån barnens behov.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn och tillvägagångssätt i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Tanken var att fördjupa sig i deras arbetssätt då tankarna inte alltid omsätts i praktiken. Intervjuerna baseras på tio förskollärare från tre olika kommuner. Förskolorna har ingen anknytning till varandra. Valet av att använda intervjuer som metod baserades på att syftet var att få reda på pedagogernas tankar och tillvägagångssätt vilket var lättast med just intervjuer.</p><p>Resultatet av intervjuerna visade att majoriteten av pedagogerna associerar miljön till den fysiska inomhusmiljön. Flertalet av pedagogerna ansåg att möblering, inspiration och material var viktigt i den fysiska inomhusmiljön. Pedagogerna uttryckte att tid och pengar var de största hindren i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Endast ett fåtal förskollärare uttryckte att den psykosociala miljön var viktig för barns lek och lärande, de la stor vikt vid att vara positiv i sitt sätt och i sitt bemötande.</p>

Sammanfattning Syfte Denna studie syftar till att undersöka svenska idrottslärares inställning till styrketräning. Jag undersöker ett antal lärares inställning till styrketräning i idrottsämnet på högstadienivån och konstaterar att alla har en positiv syn men att det finns en viss skepsis mot styrketräning på gym. Det verkar som om nya idrottslärare kan behöva få information om ny forskning som påvisar att även träning på gym har positiva effekter på ungdomar om den utförs rätt. Frågeställningar • Hur ser lärarna på styrketräning på lektionerna i Idrott och hälsa på högstadiet? • Vad anser lärarna angående fördelar och nackdelar med styrketräning? • Vad är lärarnas uppfattning om Riksidrottsförbundets rekommendationer när det    gäller styrketräning för barn? • Går det att säga utifrån det som framkommer av intervjuerna att kunskap om    styrketräningens effekter saknas hos många lärare? Metod Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av sex stycken idrottslärare på högstadienivå, fyra män och två kvinnor. Intervjuerna spelades in. Jag ville helst ha lärare med flera års erfarenhet av att undervisa för barn eftersom jag ville ha lärare som hunnit reflektera över hur de ska göra med styrketräningen i skolan och som hunnit stöta på eventuella problem. Sedan handlar det också om att utvärdera resultaten i förhållande till Riksidrottsförbundets rekommendationer och den moderna forskningens syn på styrketräning för barn och ungdomar. Resultat De flesta idrottslärare är ense om att styrketräning medför mest fördelar för barnen. Både lärarna och forskningen anser att styrketräning förebygger både skador och påskyndar rehabilitering. Lärarna känner delvis till Riksidrottsförbundets rekommendationer men verkar inte ta så stort intryck av dem. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att inställningen i huvudsak är positiv men att det verkar finns en utbredd uppfattning om att gymträning bör undvikas som idrottslärarutbildningen kanske ska utmana. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

No description available.

No description available.

Författare 1/Buconjic, D. Samarbetet. Samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar inom korttidsverksamhet.  Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområde, 2021.  Bakgrund: Det är många punkter som väcker nyfikenhet med arbete kring människor. Människan har en grundläggande, medfödd kommunikationsförmåga och ett behov av att kunna kommunicera, att ge och ta emot svar. Denna uppsats kommer att fokusera på professionellas uppgifter inom korttidsverksamhet, som i detta arbete handlar om samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Denna typ av samarbete sker på en daglig basis inom kortidsverksamhetens insats och är viktig grund för en god relation mellan alla inblandande parter.    Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse kring hur professionella inom korttidsverksamheter enligt LSS (§6 &amp; §9) upplever samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Detta utifrån organisatoriska och socialpsykologiska perspektiv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med databaserad empiri på genomförda fokusgrupps intervjuer. I studiens empiriska del har det genomförts en intervju med fyra informanter med olika yrkestitlar, varav hälften (2) arbetar som socialpedagoger med kortare yrkeserfarenhet och resterande (2) arbetar som stödassistenter med längre yrkeserfarenhet. Informanterna arbetar på olika korttidsverksamheter och var slumpmässigt i tjänst dagen då intervjun ägde rum. Resultat: Efter analys av insamlad empiri från intervjuerna sammanställdes två huvudteman och fem underteman. Första huvudtemat handlar om samarbete och kommunikation, med kompletterande undertema i resultat och analysdelen: Samarbete &amp; Kommunikation Kommunikation som hindrande faktor inom samarbete och  Kommunikation som ledande faktor inom samarbetet. Organisatoriska hinder och möjligheter Möjlighet kring kompetens  Professionaliseringsprocess och nya professioner  Vart finns hinder finns möjlighet  Studiens resultatet visar att ett samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är befintligt, men att det är i behov utav förbättring och utveckling. Brist på kunskap och kommunikationssvårigheter ansågs av informanterna som de största hindren för ett gott samarbete.  Det visade sig att evidensbaserad kunskap inom LSS saknas enligt tidigare forskning, vilket speglas i resultatet. Professionella utformar sina roller efter personliga preferenser. De viktigaste faktorerna kring samarbetet ansågs vara det socialpedagogiska arbetets struktur och ledarskap som var organisatoriska frågor. Avslutningsvis var informanterna eniga om att samarbetet mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar samt olika aktörer som är inblandade i barnets nätverk är av stor vikt.  Slutsatser: Resultaten bekräftar påståenden från tidigare forskning inom samma ämne år 1992, som förklarar bristande kommunikation och missnöje från föräldrar med bar med funktionsnedsättningar. Resultatet från denna studie kan innebära att undersökningen har kastat nytt perspektiv i kommunikationsanalys av samarbetets möjligheter eller hinder utifrån Organisationsteori och Social representations teori.   Nyckelord: Kommunikation, Professionalitet, Organisatoriska hinder och möjligheter, Kunskap, Sociala representationer, Samarbete, LSS, Kortidsverksamhet. / Author 1/Buconjic, D. The Cooperation. Coorperation between professionals and parents of children with disabilities in short-term operations. Degree project in Disability and Rehabilitation Science. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Pedagogical Work in the Disability Area, 2020.  Background: There are many subjects that evoke curiosity about working with people. The interest in man has a basic, inherent ability to communicate and a need to be able to communicate, give and receive answers. This essay focuses on the professionals' tasks in short-term operations, which in this essay focuses on the collaboration with parents of children with disabilities. This type of cooperation takes place on a daily basis within the short-term operations and is an important basis for a good relationship between all parties involved.  Aim: The aim of the study is to create an understanding of how professionals in short-term operations according to LSS (§6 &amp; §9) experience cooperation with parents of children with disabilities, from an organizational and social psychological perspective. Method: A qualitative study was conducted with empirical data on completed focus group interviews. In the empirical part of the study, an interview was conducted with four informants having different professional titles, of which half (2) worked as social educators with shorter professional experience and half (2) worked as support assistants with longer professional experience. The informants came from various short-term operations and were randomly on duty the day that the interview took place.  Results: After the analysis of collected empirical data, two main themes and five sub-themes were compiled. The first main theme is about collaboration and communication with complementary sub-themes in the results and analysis part: Cooperation &amp; Communication Communication as a barrier to cooperation Communication as a leading factor for cooperation Organizational barriers and opportunities Opportunity for competence  Professionalization process and new professions  Where there are obstacles, there is opportunity  The results show that a collaboration between professionals and parents of children with disabilities exists, but that it is in need of improvement and development. Lack of knowledge and communication difficulties were considered by the informants as the biggest obstacles to good cooperation. It turned out that evidence-based knowledge within LSS is lacking according to previous research, which is reflected in the results. Professionals design their roles according to personal preferences. The most important factors around the collaboration were considered to be the structure and leadership of the social pedagogical work, which were organizational issues. In conclusion, the informants agreed that the cooperation between professionals and parents of children with disabilities and various actors involved in the child's network is of great importance.  Conclusions: The results confirm claims from previous research on the same subject in 1992, which explain the lack of communication and dissatisfaction from parents with bar with disabilities. The results may mean that this study has thrown a new perspective in communication analysis of the collaboration's possibilities or obstacles based on Organizational Theory and Social Representation Theory. Keywords: Communication, Professionalism, Organizational barriers and opportunities, Knowledge, Social representative, Cooperation, LSS, Short-term operations

Uppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna på fyra förskoleavdelningar är uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer på fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskolläraren. De två frågor som ligger till grund för vårt arbete är: Vilket innehåll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan? Vilken uppfattning har förskollärare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan? Huvudresultatet i vårt examensarbete visar att förskollärarna använder sig av olika verktyg för att fånga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn på samlingarna vilket gör att innehållet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god språkutveckling för barnen.

Lärarens ledarskap har visat sig ha en stor betydelse för elevernas motivation i skolan. Lärare som innehar goda ledaregenskaper har visat sig vara gynnsamt för elevernas akademiska prestationer. Men hur påverkas eleverna om de upplever att läraren är dålig? Hur skiljer det sig åt om läraren, enligt eleven, är bra eller dålig? Syftet med denna undersökning är att utreda vilka läraregenskaper som svenska högstadieelever anser vara de allra viktigaste att en lärare besitter och hur läraren kan komma att påverka elevers attityder mot läraren. Studiens tre frågeställningar lyder enligt följande: Vilka läraregenskaper upplever eleverna vara de mest väsentliga att en lärare innehar samt hur resonerar de kring dessa? Hur resonerar elever gällande lärares negativa egenskaper? På vilka sätt påverkas elever av lärarens egenskaper? Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av inspelade intervjuer. Urvalet bestod av sex högstadieelever i årskurs 8 respektive 9 i åldrarna 14-15 år. Av dessa var tre pojkar och tre flickor. Intervjuerna transkriberades, därefter bearbetades, tolkades, jämfördes och analyserades det insamlade empiriska materialet för att finna återkommande mönster och svar som var kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Undersökningen visade att de egenskaperna elever ansåg vara de allra viktigaste var hjälpsamhet, engagemang, förståelse och god pedagogisk skicklighet. Andra ledaregenskaper som eleverna uppskattade var rättvisa, lagom stränghet och bra humor. Eleverna var framförallt kritiska till lärare som visade låg grad av hjälpsamhet, förståelse, engagemang men även orättvisa. Konsekvenserna av lärarnas handlande har enligt eleverna en stor inverkan på dem och deras attityder gentemot läraren och ämnet. Negativa konsekvenser var stress, förlorat intresse för ämnet, tappad motivation och sämre betyg. Positiva konsekvenser var ökad motivation, intresse för ämnet och bättre motivation. Slutsats: Studiens slutsats är att läraren har en betydande roll för elevers attityder mot läraren och ämnet vars konsekvenser är ett resultat av lärarens ledarskap och sätt att lära ut. Transformellt ledarskap visade sig vara betydelsefullt för eleverna. När eleven upplever att läraren uppträder och lär ut på ett adekvat sätt och det råder en god relation mellan dem har det en betydande roll för elevens motivation och viljan att vilja lyssna, respektera och lära sig. Om elever upplever det motsatta kommer det istället ha en motsatt effekt och eleven kommer visa på attityder som präglas av förbittring, frustration och andra negativa känslor gentemot läraren. Det är viktigt att vissa negativa egenskaper som vissa lärare kan besitta åskådliggörs i lärarutbildningar som existerar runt om i landet så studenterna för möjligheten att utveckla och få ökad självinsikt gällande sitt ledarskap. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.

Studieavbrott bland studenter blir vanligare, vissa väljer att arbeta medan andra inte klarar av skolan, hur det blir för dessa elever beror mycket på dem själva. Trots detta behöver de vägledning och resurser som är till hjälp. En studie- och yrkesvägledares uppgift är att bidra med information om hur det ser ut efter gymnasiet eller hitta lösningar och tillvägagångsätt som bäst gynnar den sökande. För att vägledaren ska kunna assistera elever vid avbrott av studier behöver man vara medveten om sina prestationer och ens egen förmåga.   Denna studie baseras på studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av deras prestationer. Studien kommer att innehålla olika erfarenheter och upplevelser från studie- och yrkesvägledare som varit delaktiga i en kvalitativ intervju. Empirin undersöks ifrån Banduras Self-efficacy theory (1997) erfarenheter och upplevelser analyseras för att komma fram till slutsatser. Resultatet visar hur studie- och yrkesvägledare är säkra i sin roll och är nöjda med sina prestationer. Det visade sig även hur olika erfarenheter och arbetsuppgifter påverkade vägledarnas självförmåga.

Roten till dagens könssegregerade arbetsmarknad är att elever fortfarande gör könsstereotypa studie- och yrkesval, detta trots att det länge varit en politiskt mål att man ska jämna ut könsfördelningen på såväl utbildningar som inom olika arbetsbranscher. Därför är syftet med vår studie att undersöka vad studie- och yrkesvägledare på gymnasiet tror ligger bakom könsstereotypa studie- och yrkesval samt att få en inblick i hur de arbetar för att motverka detta. Studien ämnar att besvara frågeställningarna: “Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledare bidrar till att gymnasieelever gör könsstereotypa studie- och yrkesval?” samt “Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på gymnasiet för att förebygga könsstereotypa studie- och yrkesval?”. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med sex examinerade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som alla arbetar på gymnasieskolor. I analysen används de teoretiska begreppen pragmatiskt rationella beslut, handlingshorisont, habitus och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att yttre faktorer såsom föräldrar och vänner har ett stort inflytande på elevers studie- och yrkesval men menar även att inre faktorer såsom självkänsla påverkar. En viktig del i arbetet med att motverka detta menar de är att stärka eleverna så att de vågar stå på sig och välja det dem själva vill. Andra delar i arbetet består av att vidga elevernas uppfattning om vilka jobb som är tillgängliga för dem, bjuda in positiva förebilder och att ha temadagar där olika företag berättar om sina branscher.