Syfte Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka? Metod Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon. Resultat Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion. Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa. På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar. Slutsats Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen. Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget. / Lärarutbildningen 1994-1998

Abstract This degree project focuses on the questions how teachers´ within the four socially oriented subjects’ history, geography, religion and social science use the textbook, and their attitudes towards textbooks. The method used in this project was interviews with teachers. Previous research shows that teachers use the textbook to a great extent. Studies also show that teachers’ way of educating depends upon their individual educational attitudes. Further more studies show that students find difficulty in understanding the texts in educational books in a wider context. The answer to how the teachers in this study use the textbooks is that they use it to a great extent, but that they use it in different ways. The majority of the interviewed teachers use the textbook as their main teaching aid. The teachers’ views on the textbook are mainly positive, with the exception that they often find the text hard to understand. Positive opinions about textbooks given by the interviewed teachers were that the books are an important support for the students, and that they are written to suit their age group. Keywords: social studies’ teachers’, textbooks, attitudes, understanding texts

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation blir en del i barnets läroprocess ur pedagogens perspektiv samt vilka möjligheter och hinder som finns kring pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som tekniker för att samla information. Det sker med hjälp av pedagoger och barngrupper på en förskola. Av resultatet framgår att samtliga pedagoger framhåller att pedagogisk dokumentation synliggör barnet och deras läroprocess samt gynnar pedagogens egen läroprocess. Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan pedagogen ge tillbaka dokumentationen till barnet och därigenom sker en utveckling. Tidsfaktorn är ett hinder som pedagogerna berör under intervjun vilket innebär för pedagogen att det är svårt att finna tid då dokumentationen ska bearbetas. Pedagogerna anser att det är stimulerande att arbeta med pedagogisk dokumentation då det ger både dem och barnen något. Det kan i sin tur leda till att pedagogers glädje och engagemang smittar av sig på barnen vilka får en positiv upplevelse under sin tid på förskolan.

Handledda gruppsamtal för lärare är en ung, men starkt växande företeelse i skolan. Influensernakommer från många traditioner, och handledningen ges av olika sorters handledare och med skildasyften, förutsättningar och metoder. Den skrivna handledningsdiskursen, vilken huvudsakligenbestår av förmedlad erfarenhet, har ökat påtagligt i omfattning under de senaste decennierna. Däremotfinns mycket lite forskning inom området, och det kan konstateras att nästan ingenting är käntom handledningens karaktär, innehåll och teoretiska underlag. Inte heller har handledningens organisatoriskaförankring, eller dess konsekvenser för skolans verksamhet studerats.Skolledarna har en central roll för handledningens framväxt och utveckling, de uppmärksammarbehov, tillskjuter resurser och gör beställningar av handledartjänster. I denna studie undersöksrektorernas diskursiva förståelse av den verksamhet som de på detta sätt bidrar till. De teoretiskaansatserna i studien kan hänföras till ett sociokulturellt perspektiv, såsom det beskrivs av i första handWertsch och Säljö med bidrag från Bakhtin. Linells kontextteori utgör ytterligare en utgångspunktoch vid tolkningen av data används ett hermeneutiskt angreppssätt.12 skolledare med erfarenhet av, och en positiv inställning till handledning av lärargrupper, intervjuadesom sina erfarenheter och sin förståelse av verksamheten. Som förberedelse till intervjustudiengjordes en webenkät vilken besvarades av 433 personer. Enkätens syfte var att bilda underlag förintervjuerna, och med utgångspunkt från dess resultat gjordes urval och utformades intervjufrågor.Analysen av intervjudata genomfördes i form av tre läsningar av materialet. Den första tolkningengjordes på en beskrivande nivå mot bakgrund av min förförståelse. Vid den andra läsningen undersöktesskillnader i informanternas förståelse, genom tolkning av hur deras diskursiva yttranden ärsituerade i kulturella och historiska kontexter. Vid den tredje läsningen vidgades och fördjupadestolkningarna ytterligare, genom att kopplingar gjordes till skola och samhällskontext.Resultaten visar att skolledarnas kontextbundna förståelse skapar skilda förutsättningar och handledningsverksamheterpå deras respektive skolor. Tre huvudtyper av grupphandledning för yrkesverksammalärare identifierades; verksamhetsinriktad, professionsutvecklande och personalstödjande.Genom att handledning med olika syften och inriktningar begreppsliggörs, skapas nya och bättremöjligheter att klargöra villkor, möjligheter och begränsningar för olika typer av handledning. Resultatenhar följaktligen pekat på behovet av olika sorters handledning av lärargrupper i skolan. Det harockså visat sig att skolledarna upplever ett starkt behov av egen grupphandledning. I Sverige arbetarmånga skolledare ensamma på sina respektive skolor, vilket gör att deras möjligheter till lagarbete försvinner,och att deras yrkesroll riskerar att försvagas. Flera betonar att såväl lärare som skolledare, påsamma sätt som andra yrkesgrupper, har kontinuerliga behov av gemensamma handledningssamtal,och att detta av många skolledare ses som den viktigaste formen av, inte bara kompetensutveckling,utan också kompetensutnyttjande. / Group supervision for teachers is a young, but strongly growing phenomenon in schools. Influencescome from many traditions, and supervision is given by different sorts of supervisors and fordifferent reasons, in different conditions and with different methods. The supervision discourse,which mainly comprises communicated experience, has increased significantly in the recent decades.However, there is little research in the area, and it can be said that almost nothing is known about thecharacter of the supervision, the contents and theoretical basis. Nor is supervision firmly establishedin the organisation, nor have the consequences for the school been studied.School leaders have a central role for the progress and development of supervision, they noticeneeds, make resources available, and buy in supervisory services. In this study, the principals’ discursiveunderstanding of the activity to which they hereby contribute, was investigated. The theoreticalthrust of the study can be assigned to a sociocultural perspective, as described mainly by Wertschand Säljö with contributions from Bakhtin. Linells context theory is a further starting point and forintepretation is used a hermeneutic method.12 school leaders with experience of, and positive attitude towards supervision of teacher teams,were interviewed about their experience and understanding of the activity. In preparation for theinterview stage a web-based survey was used and was answered by 433 people. The aim of the surveywas to create a basis for the interviews; choice of informants was as well as design of interviewquestions based on this.The analysis of the completed interviews was carried out by three readings of the material. Thefirst reading was at a descriptive level related to my understanding. The second reading investigatedthe informants’ understanding, by interpretation of how their discursive remarks were founded incultural and historical contexts. In the third reading, the interpretations were further widened anddeepened, by looking at the connections to the school and community.The results show that the school leaders’ contextual understanding creates different conditionsand supervision at their respective schools. Three main types of group supervision for practisingteachers were identified, activity-oriented, professional development and personnel support.Through the conceptualisation of supervision with different aims and directions, new and betterconditions and possibilities for different types of supervision are created. The results have subsequentlyindicated the need for different kinds of supervision of teacher teams in schools. In additionit was shown that school leaders also have a strong need for their own group supervision. In Swedenmany school leaders work alone in their respective schools, which means they have no opportunitiesto team work, and their professional role is weakened. Many emphasize that teachers and schoolleaders, in the same way as other professional groups, need continuous supervision talks, and formany school leaders this is the most important form of, not only competence development, by alsocompetence utilization.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur bild- och svensklärare i Skellefteå kommun ser på arbetet nu jämfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig åt. Denna undersökning har utgått från följande frågeställningar: Hur upplever bildlärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Hur upplever svensklärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Skiljer sig bildlärarnas upplevelse av arbetslag mot svensklärarnas? Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och läroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige. Undersökningen grundar sig på en enkätundersökning gjord av bild- och svensklärare i Skellefteå kommuns grundskolor år 2000. Något som måste kommenteras är det stora bortfall som blev följden av för få inkomna enkäter. Detta får givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar åt olika håll och ger således arbetet en mer kvalitativ prägel. Det som framkommit av undersökningen är att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervägande positiva effekter. Bland annat pekar man på förbättrad elevvård, idén med arbetslag har mottagits positivt då det gett förbättrade möjligheter att ventilera stress och oro. Det fanns däremot inga tydliga tendenser på att man inom de olika lärarkategorierna uppfattade införandet av arbetslag på olika sätt. Det verkar mera ha att göra med vilken personlighetstyp man tillhör.

This study concerns pupils’ experiences of learning and working with programmable robotics at school. Consequently, the study refers to the use of computers at school and can therefore be placed in the research area of computer aided learning. The aim is to analyze and describe pupils’ different experiences of what they learn by means of working with programmable robotics at school and how they experience that they work and solve problems by means of programming and constructing robotics. The first question concerns the experienced object of learning and the second question is about the experienced problem solving strategies. The theoretical framework and method is in the area of phenomenology of the life-world and phenomenography. The pupils who have been interviewed in the study have all been working with a programmable Lego material and the result is the qualitatively different categories of pupils’ experiences of objects of learning and problem solving strategies in relation to this material. Many experiences focus on social aspects of this work, which means that the technological material itself is not the evident object of learning in the pupils’ experiences. Also the experiences related to the problem solving strategies often focus on a social dimension. The findings should be seen as a contribution to the discussion about understanding pupils’ different ways of experiencing their work and learning in technological surroundings and thereby facilitate the creation of an educational environment where pupils can be met at their level and where teachers can create possibilities for holistic learning. This understanding can contribute to evolve the didactics about computers and technology education. / Den här studien behandlar elevers uppfattningar av lärande i relation till arbete med att programmera och konstruera robotar. Forskningen berör användning av datorer i skolan och ingår därför i forskningsområdet datorstött lärande. Syftet är att analysera och beskriva grundskoleelevers olika uppfattningar av vad de lär sig vid arbete med programmerbart konstruktionsmaterial i skolan och hur de erfar att de arbetar och löser problem när de konstruerar och programmerar robotar. Den första frågan handlar om elevernas upplevda lärandeobjekt och den andra om deras erfarna problemlösningsstrategier. De ontologiska och epistemologiska utgångspunkterna i den här studien grundar sig i livsvärldsfenomenologi och fenomenografi. Eleverna som intervjuats i studien har alla arbetat med ett programmerbart legomaterial och resultatet utgörs av elevernas kvalitativt skilda sätt att uppfatta lärandeobjekt och problemlösningsstrategier i relation till detta. Många uppfattningar relaterar till sociala aspekter av arbetet, vilket betyder att materialet i sig inte är det självklara lärandeobjektet för eleverna. Även uppfattningarna i relation till problemlösningsstrategierna fokuserar ofta på en social dimension av arbetet. Resultatet ska ses som ett bidrag till att skapa en förståelse av elevers olika sätt att erfara sitt arbete och lärande i en teknisk miljö. En sådan förståelse kan underlätta för lärare att skapa förutsättningar för ett holistiskt lärande och en lärandemiljö där elever kan mötas på sin egen nivå. Detta kan också bidra till en utveckling av didaktiken kring teknik och datorer i skolan.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation blir en del i barnets läroprocess ur pedagogens perspektiv samt vilka möjligheter och hinder som finns kring pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som tekniker för att samla information. Det sker med hjälp av pedagoger och barngrupper på en förskola. Av resultatet framgår att samtliga pedagoger framhåller att pedagogisk dokumentation synliggör barnet och deras läroprocess samt gynnar pedagogens egen läroprocess. Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan pedagogen ge tillbaka dokumentationen till barnet och därigenom sker en utveckling. Tidsfaktorn är ett hinder som pedagogerna berör under intervjun vilket innebär för pedagogen att det är svårt att finna tid då dokumentationen ska bearbetas. Pedagogerna anser att det är stimulerande att arbeta med pedagogisk dokumentation då det ger både dem och barnen något. Det kan i sin tur leda till att pedagogers glädje och engagemang smittar av sig på barnen vilka får en positiv upplevelse under sin tid på förskolan.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen samt syftet med användningen. Vi har också undersökt hur lärare och pojkar respektive flickor upplever användandet av skönlitteratur i undervisningen. Metoden som valts för insamling av data är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare och elever som är verksamma i grundskolans år tre. Resultaten visar att lärare använder skönlitteratur på flera olika sätt i skolans verksamhet. Lärare beskriver att arbetssätten med skönlitteratur ofta har ett klart syfte. Lärare upplever användning av skönlitteratur som positiv och anser även att skönlitteratur kan bidra till en varierad undervisning. Pojkar och flickor är olika och upplever inte användning av skönlitteratur på samma sätt. Dessa upplevelser anser vi har sitt ursprung från ett genusperspektiv. Intresset är en kategori som styr valet av en skönlitterär bok både för pojkar och för flickor. De båda könen har ofta väldigt olika intresseområden då det gäller val av skönlitterär bok. Upplevelsen av det specifika arbetssättet där skönlitteratur är integrerat skiljer sig också åt mellan pojkar och flickor. Pojkar arbetar gärna med praktiska arbetssätt och samtidigt som flickor ofta vill samtala och läsa själva. Vårt resultat visar tydliga skillnader på pojkar och flickors upplevelser.</p>