<p>Den här studien syftade till att undersöka hur innehållets behandling under lektionernamöjliggör för eleverna att urskilja vokalljudet som föregår den dubbeltecknadekonsonanten. Forskning visar att dubbelteckning är en av de svåraste stavningsreglernai svenska språket. Att kunna urskilja vokalljudet är grundläggande för att eleven skallkunna avgöra om det skall vara en eller två konsonanter direkt efter vokalen.Med variationsteorin som utgångspunkt genomförde vi en learning study med elever iåldern 10-12 år. Tre lektioner genomfördes och dokumenterades med videoupptagning.Vi analyserade därefter hur innehållet i varje lektion behandlades av läraren ochjämförde det med elevernas förmåga att stava dubbeltecknade ord före och efterlektionen.Resultatet visade att elevernas möjligheter att urskilja vokalljudet som föregår dendubbeltecknade konsonanten under de tre lektionerna skilde sig åt beroende på denbenämning av vokalljudet som användes. Under den första lektionen gavs elevernamöjlighet att urskilja vokalljudet med benämningen låter/låter inte som i alfabetet.Under både andra och tredje lektionen användes benämningen lång/kort vokal. Vidjämförelse mellan resultaten på för- och eftertest, visade studien att eleverna från denförsta lektionen uppvisade störst förbättring i förmågan att stava dubbeltecknade ord.Det vi fann vara avgörande (den kritiska aspekten) för elevernas lärande i studien ärbenämningen av vokalljudet.</p> / <p>This study aimed to investigate how the content of the lessons makes it possible for thepupils to discern the sound of the vowel that precedes the double consonant. Researchof spelling shows that spelling with double consonants is one of the most difficultspelling rules in the Swedish language. It is fundemental for pupils to discern the soundof the vowel to be able to decide if there shall be one or two consonants immediate afterthe vowel.With the variation theory as starting point we implemented a learning study with pupilsin the age of 10-12 years old. The aim was to find out what was decisive for the pupils´possibility in discerning the sound of the vowel that precedes the double consonant.Three lessons were implemented and were documented by video. After each lesson weanalised how the teacher handled the lesson contents and then compared the pupils´ability in spelling words with double consonants before and after the lesson.The result from the three lessons showed that the pupils´ ability to discern the sound ofthe vowel which precedes the double consonant were different depending on the useddenomination. During the first lesson the pupils had possibility to discern the sound ofthe vowel in the denomination sounds/does not sound like in the alphabet. During boththe second and the third lesson the denomination long/short vowel were used. Incomparison between the results of the test before and after the lessons, the studyshowed that the pupils from the first lesson proved to have the greatest improvement inthe ability in spelling words with double consonants. A finding what was decisive (thecritical feature) for the pupils´ learning in the study was the denomination of the soundof the vowel.</p>

<p> </p><p>In this study were six respondents included, the study is a qualitative study, where unstructured interviews on the basis of a Case has been implemented. The study handles what previous research has handled about how to handle conflicts. Wahlström (2005) writes that conflicts is a part of life, required that we live in a social community. Conflicts are an essential part of social contexts, conflicts are also a movable process between people and there are always conflicts between people when all individuals have different wills, goals and ideas. The result shows that the strategies that are most common in this study is individual deliberations, class discussions or group deliberations. The result shows that the respondents choose to handle the conflict directly and to let the planned lesson wait and that the experience often governs the choice of strategy. In the discussion of the result we handle the result and the literature which has been problematized on the basis of the aim and the issues. We believe that the implications that conflict handling means for the education in the work environment and in the class room can be influenced negatively if conflicts not is handled in satisfying ways. The students can feel bad in various ways and sometimes perhaps it is not always to be seen, but you can sense that through other things, that the students get difficulties in concentrating or that they are mellow or sad. Therefore, we consider that it applies for teachers to try to prevent conflicts, and that teachers work in preventive ways where the students get to learn how to take consideration to their friends and fellow creatures.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien är att synliggöra några föräldrars förväntningar på skolans ansvarstagande när deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar också till att lyfta fram föräldrarnas tankar och förväntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie är: när någon eller några vid upprepande tillfällen blir utsatta för någon form av kränkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebära. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 6-12 år. Resultatet av studien visar att föräldrarna har höga förväntningar på ett väl fungerande samarbete mellan hemmet och skolan. Det visade sig också att föräldrarna förväntar sig att skolan på något sätt markerar att mobbning inte får förekomma. Vidare önskar även föräldrarna att någon form av åtgärd samt uppföljning sker vid en mobbningssituation. Slutsatsen av studien är att, engagemang, tillgänglighet och samarbete är viktiga delar som föräldrarna förväntar sig från skolan om en mobbningssituation uppstår.</p> / <p> </p><p>The purpose of this study is to make the parents expectations on the schools liability, of when a child ends up in a situation where he/she gets bullied, visible. The study aims also at lifting the parents' thoughts and expectations of the work around the cooperation between the school and the home in this matter. The definition of bullying which underlies this study is: when some or someone repeatedly gets insulting treatment. Different types of bullying are presented to give a background to what bullying could mean. The study is a qualitative examination where seven parents, to children between the ages of 6-12, have been interviewed. The result shows that parents have high expectations on the schools in the matter of cooperation with the homes. It also showed that the parents expect the schools to mark that bullying is unacceptable. The parents also wish for measures and follow-ups in the event of a bullying situation. The conclusion is that commitment, availability and cooperation are important parts which the parents expect from the schools in the case of a bullying situation.</p>

<h1>Resumé</h1><p> </p><p> </p><p> </p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp, Högskolan i Skövde</p><p> </p><p>Titel: Pedagogisk dokumentation – olika innebörder och konsekvenser.</p><p> </p><p>Sidantal: 33</p><p> </p><p>Författare: Carina Johansson och Camilla Lans Ajnestål</p><p> </p><p>Handledare: Susanne Klaar</p><p> </p><p>Datum: Januari 2009</p><p> </p><p>Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Syftet med vår studie är att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebär för pedagoger i förskolan. Vi vill också undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i så fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjälp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att läsa litteratur om vårt valda ämne, har vi kommit fram till att det finns två arbetssätt av dokumentation. De olika arbetssätt som framkom i vårt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin. I de båda arbetssätten kan vi konstatera att det finns fler likheter än skillnader. Det som skiljer dem åt är hur pedagogerna utför och använder dokumentationen. Inom utvecklingspedagogiken avslutas ett tema innan nästa tema påbörjas, det här dokumenteras genom bilder/text. Reggio Emilia filosofin använder dokumentationen som en reflektion och kommunikation till fortsatt arbete, man bygger hela tiden vidare från det ena temat eller projektet till nästa. Dokumentationen utförs i en dialogform mellan pedagoger och barnen. Både utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin ser reflektionen, diskussionen samt att följa barnens utveckling som viktiga inslag i sina arbetssätt. Resultatet har visat att den pedagogiska dokumentationen är till för barnen, pedagogerna, föräldrarna och för utvärdering av verksamheten.</p><p> </p> / <h1>Abstract</h1><p> </p><p> </p><p> </p><p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp, University of Skövde</p><p> </p><p>Title: Pedagogic documentation – different meanings and consequences.</p><p> </p><p>Number of pages: 33</p><p> </p><p>Author: Carina Johansson and Camilla Lans Ajnestål</p><p> </p><p>Tutor: Susanne Klaar</p><p> </p><p>Date: January 2009</p><p> </p><p>Keywords: Pedagogic documentation, Reggio Emilia philosophy,</p><p>Developing pedagogy, reflection, communication.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>The purpose of our study was to examine what pedagogic documentation means for the educationalists in preschool. We also want to find out if there are different forms of pedagogic documentation and if so, what the difference is. By interviewing 12 teachers in five different preschools and reading literature about our selected subject, we have come to the conclusion that there are two forms of documentation. The different forms we came to in our result belong to the developmental pedagogy and the Reggio Emilia philosophy. In the both ways we work, we can state that there are more similarities than differences. These two ways of working is divided by how the educationalists perform and use the documentation. In the developing pedagogy you finish a theme before you begin with the next one and document it with pictures/texts. In the Reggio Emilia philosophy you use the documentation as an reflection and communication for coming work, you keep building from one theme or project to the next. The documentation is performed in a dialogue between the educationalist and the children. Both the developing pedagogy and Reggio Emilia philosophy sees the reflections, discussions and to follow the children development as important element in their way of working. The result has also showed that the pedagogic documentation is for the children, the teachers, the parents and for the evaluation of the activity.</p>

No description available.

This thesis includes two articles and a coat. The articles present two studies investigating students’ reasoning when they were working in pairs, solving mathematics problems using the dynamic software, GeoGebra, The first study shows that the students used GeoGebra as a collaborative environment where they shared their individual reasoning to one another. Furthermore, GeoGebra provided the students with feedback that, to some extent, became a basis for their creative reasoning. The second study looked more closely into the relation between students’ reasoning and their utilization of the feedback generated by GeoGebra. The study showed that students who before entering computer commands used creative mathematical reasoning to hypothesize what the outcome may be, understood the feedback from software better and used it more efficiently. The students who engaged in imitative reasoning were mainly able to use feedback to determine if a solution attempt was correct or not, but did not fully understand the feedback and were less able to use it to make further progress in solving the task. The coat explains theories and methodologies more thoroughly and discusses the results of the two articles. In a concluding discussion the results of the articles are linked and possible implications for teaching are proposed. In school it is common that teachers and textbooks provide students with algorithmic solution templates to tasks, but in the study the didactic situation with dynamic software was found to invite students to create their own solution methods. Furthermore the thesis suggests that it could be beneficial for the students to be encouraged to pay more attention to their own solving strategies, i.e. to explain and evaluate their methods and results rather than merely looking for the correct answers.

No description available.

Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie är att undersöka flickors inställning till ämnet idrott och hälsa i årskurs 9. Jag är även intresserad av att undersöka om undervisningsformerna sam- och särundervisning påverkar flickornas inställning positivt eller negativt. Jag har använt följande frågeställningar. - Vilken inställning har flickor i årskurs 9 till ämnet idrott och hälsa? - Påverkar sam - eller särundervisning flickornas inställning till ämnet idrott och hälsa? Metod Jag använde kvalitativa intervjuer. Sex flickor blev intervjuade från två olika skolor. Tre av flickorna hade särundervisning och de resterande hade samundervisning. Resultat Flickorna har en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa och menar att ämnet har en positiv inverkan på dem. De tycker att det är kul och roligt med idrott. Flickorna påverkas både negativt och positivt av undervisningsformerna. De menar att delaktigheten sjunker för de blyga och rädda och att de flickor som är "säkra" inte utvecklas. Undervisningsformerna påverkar inte flickornas inställning utan endast deras uppfattning om delaktighet, prestationsnivå och utveckling. Slutsats Det finns fördelar och nackdelar med sam- och särundervisning. En fördel är att flickornas inställning inte påverkas av undervisningsformerna utan av andra faktorer. Nackdelen är att vissa flickor inte utvecklas i samma grad som killarna. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Abstract Aim The aim of the study was to investigate teachers’ utilization and content of feedback in physical education in upper secondary schools. The purpose was also to explore whether teachers’ usage and content of feedback differed in dance and ball games education. The theoretical questions to be answered were: does the formation of the activity affects given feedback by teachers in sports and health at dance and ball games activities? What types of feedback do teachers in upper secondary school use in dance and ball games activities? What types of aspects are most central in teachers’ given feedback in dance and ball games activities? Method The method used for this study was qualitative observations on four teachers, three women and one man, at three different upper secondary schools all located within Stockholm. Each observation was recorded and supplemented by a voice recorder, which was connected to a mobile phone. The voice recording was done via an app called Röstinspelare. Results The results of the study indicated that the formation of the activity slightly impacted feedback given by the teachers. However, the result showed that the organisation of the activity impacted the most in all four teachers’ repertoires of feedback. Findings also indicated that corrective feedback was dominant in all teachers’ repertoires of feedback, except for one teacher whose repertoire was dominated by general positive feedback in dance. Furthermore, the results indicated a central focus on technical aspects and achievement in every teacher’s feedback in both dance and ball games. Besides, a central focus was also given to tactical aspects in ball games and esthetical aspects in dance activities. Conclusion Findings in this study indicates how important it can be for teachers to be aware of the effects and purpose of feedback in physical education. Also, it is crucial that teachers have knowledge and understanding of how to apply feedback effectively for the different purposes, for either skill teaching or to motivate students to work harder. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka användningen och innehållet i gymnasielärares feedback till elever vid undervisning i bollspel respektive dans. Frågeställningarna är: Har aktivitetens utformning någon påverkan på den feedback som ges av läraren i idrott och hälsa vid dans- och bollspelsundervisning? Vilka feedbacktyper använder gymnasielärare sig av vid bollspels- och dansundervisning? Vad står i fokus när feedback ges i bollspels- och dansundervisning? Metod Metoden som användes i denna studie var kvalitativa observationer som gjordes på fyra lärare på tre olika gymnasieskolor i närorter till Stockholm. Vid bearbetning av resultatet användes verktyget tematisk analys. Observationerna spelades in med en videokamera samt kompletterande ljudupptagning som spelades in med en mikrofon, kopplad till en mobiltelefon, genom appen Röstinspelare. Resultat Studiens resultat visar på att aktivitetens utformning hade liten påverkan på den feedback som gavs av lärarna, med undantag för en lärare som undervisade i bollspel, där beteendefeedbacken påverkades. Det som hade större påverkan var hur aktiviteten organiserades, vilket påverkade samtliga lärares feedbackrepertoarer. Det framkom även i resultatet att samtliga lärares feedbackrepertoarer dominerades av typen justerande feedback, förutom en lärares repertoar där generell positiv feedback framkom som störst vid undervisningen i dans. Det fanns också ett fokus på teknik och prestation i samtliga lärares återkoppling i dans och bollspel. I bollspel utmärkte sig även ett särskilt fokus på taktik och spelförståelse i den feedback som gavs, men estetiska aspekter visade sig vara centralt i den feedback som gavs av lärarna vid dansundervisning. Slutsats Slutsatsen är att samtliga lärare för denna studie använde justerande feedback till övervägande del och att aktivitetens utformning i dans respektive bollspel inte skiljde sig avsevärt från varandra. Utifrån denna slutsats kan det vara av betydelse att som lärare vara medveten om feedbackens påverkan. Syftet med undervisningen är viktigt för att ge relevant feedback samt att ha kunskap om vilken feedbacktyp som lämpar sig bäst vid färdighetsinlärning eller för att skapa motivation.

No description available.