Skolan är en plats för lärande och för att lärande ska kunna ske förutsätter det att lärandemiljön är trygg och stödjande. Därför ses det som relevant att med utgångspunkt i elevers perspektiv bidra med ökad kunskap om elevers uppfattningar kring vad trygghet respektive otrygghet i ämnet idrott och hälsa innefattar. Vidare ämnar studien till att synliggöra elevers berättelser kring hur de upplever att såväl lärare som elever kan skapa en trygg lärandemiljö. Denna studie bygger på kvalitativa data, där elever från olika skolor i Mellansverige har deltagit i intervjuer där de berättat om sina uppfattningar och upplevelser i och om ämnet idrott och hälsa i aspekter av trygghet. Genom en tematisk analys har resultatet visat att gällande trygghet är det främst lärarens aktiva roll, vikten av en undervisning som är anpassad, klasskamraternas påverkan samt elevens egen roll i att skapa trygghet som är av störst betydelse. Gällande upplevelser av otrygghet är det aspekter såsom att ämnet stundtals känns utpekande, att det finns en viss oro över den egna prestationen samt att eleverna inte vet vad som förväntas av dem i ämnet som lyfts fram. Resultatet visar att fenomenet trygghet är komplext och kan inbegripa olika saker, därmed är det av stor vikt att lärare i ämnet idrott och hälsa har god kännedom om elevernas olika uppfattningar, för att förmå att skapa en undervisning och lärandemiljö som är trygg för alla elever att delta i. Där det skapas möjligheter för eleverna att utveckla en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Nyckelord: Elevers perspektiv, trygghet, idrott och hälsa

No description available.

No description available.

Syfte & Frågeställning Studiens syfte är att ta reda på om stress bland pedagogerna på förskolan existerar och i vilken mängd. Studien undersöker även om det är någon skillnad på stressen beroende på om man är utbildad förskollärare eller barnskötare. Syftet med projektet är även att ge underlag för fortsatt forskning. Frågeställningarna är; I vilken utsträckning förekommer stress hos pedagoger på förskolan? Är det skillnad vad gäller stress beroende på vilken yrkestitel pedagogerna har? Finns det skillnader mellan yrkesgrupperna i självskattad stressrelaterad sjukskrivning? Metod Under en månads tid har enkäter samlats in där deltagarna i utbyte får tillgång till resultat och färdig uppsats vid intresse. I första hand kontaktades förskolor via mejl, därefter publicerades enkäten på en sluten Facebooksida vid namn förskoleupproret-information. Till sist publicerades enkäten på privata Facebook sidor och genom sist nämnda metod spreds enkäten snabbt och tillräckligt med data kunde samlas in. Enkäten bestod av 17 frågor i digitalt format (se bifogad bilaga 9.3). Från början var tanken att jämföra fyra olika yrkestitlar; förskollärare, barnskötare, fritidspedagog och annan yrkestitel som vikare. Då svarsfrekvensen hos fritidspedagoger och annat var väldigt låg valdes dessa kategorier att tas bort. Resultat Utifrån frågeställningarna visar resultatet att av de 73 personer som deltagit i studien var det 51 (70%) som svarade att det känner sig stressade på arbetet antingen alltid eller ofta. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna då 25 (78%) av de 32 förskollärare som svarat på enkäten uppgivit att de ofta eller alltid känner sig stressade på arbetet och 26 (63%) av 41 barnskötare som svarat på enkäten uppgivit att deo fta eller alltid känner sig stressade på arbetet. Av alla deltagande, oavsett yrkestitel, var det 23 (32%) av de 73 stycken som svarat på enkäten som angivit att de någon gång varit sjukskrivna på grund av stress. Resultatet visade en signifikant skillnad i sjukskrivningar mellan yrkesgrupperna (p<0,05) då 14 (44%) av 32 förskollärare någon gång varitsjukskrivna och 9 (22%) av 41 av de deltagande barnskötarna. Slutsats Det resultat som framkommit i studien visar på både hög upplevd stress och sjukfrånvaro hos pedagoger på förskolor runt om i Sverige. För att det ska ske en förändring bör stressorerna på förskolor ses över, som till exempel ljudnivån på arbetsplatsen, barngruppens storlek samt balansen mellan krav och kontroll/resurser. / Aim The purpose of the project is to find out if stress among the educators at the preschool exists and in what amount. The study also examines whether there is any difference in stress depending on whether you are a trained preschool teacher or a childminder. The purpose ofthe project is also to provide a basis for further research. The questions we ask are; To what extent does stress occur in preschool educators? Is there a difference in terms of stress depending on what professional title the educators have? Are there differences between the occupational groups in self-related sick leave? Method For a month, surveys have been collected where the participants in exchange get access to results and completed essay if interested. In the first instance, preschools were contacted via email, after which the survey was published on a closed Facebook page called preschool uprising information. Finally, the survey was published on private Facebook pages and through the method mentioned above, the survey was spread quickly and enough datawas collected. The survey consisted of 17 questions in digital format (see attached appendix9.3). From the beginning, the idea was to compare four different titles; preschool teacher, childminder, leisure educator and others (for example a substitute teacher). As the responserate of leisure educators and others was very low, these categories were chosen to be removed. Results Based on the questions, the results show that of the 73 people who participated in the study, 51 (70%) answered that they feel stressed at work either always or often. Theresults showed no significant difference between the two groups as 25 (78%) of the 32 preschool teachers who responded to the survey stated that they often or always feel stressed at work and 26 (63%) of 41 babysitters who responded to the survey stated that they often oral ways feel stressed at work. Of all the participants, regardless of professional title, 23 (32%) of the 73 respondents to the survey stated that they had ever been on sick leave due to stress.The results showed a significant difference in sick leave between the occupational groups (p<0.05) as 14 (44%) of 32 preschool teachers had ever been on sick leave and 9 (22%) of 41 of the participating childminders. Conclusions The results that emerged in the study show both high stress and sick leave among educators at preschools around Sweden. In order for a change to take place, the stressors in preschools should be reviewed, such as the noise level in the workplace, the size of the group of children and the balance between requirements and control / resources.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka idrottslärares didaktiska ställningstaganden under momentet bollspel på grundskolans högstadie Därutöver undersöks hur idrottslärares ställningstaganden samspelar med elevers inställning till och uppfattningar om momentet. Undersökningens tre frågeställningar är: • Vilka didaktiska ställningstaganden uppger lärare i idrott och hälsa att de gör inför och under momentet bollspel? ● Hur uppfattar lärare i ämnet idrott och hälsa att de mer konkret stöttar och motiverar elever i årskurs 9 inom bollspel? ● Hur uppfattar elever lärares undervisningssätt i bollspel inom ämnet idrott och hälsa? Metod Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ delstudie i form av en intervjuundersökning med 3 lärare, samt en kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning med totalt 71 elever. Studiens kvalitativa del, som består av intervjuer med lärare, motiveras av att den kan ge en djupare förståelse för hur läraren förhåller sig till skapandet av en meningsfull undervisning. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande. Resultat Lärarna i studien menar att deras uppgift är att engagera och motivera eleverna. Det lärarna gör i studien för att motivera och stötta eleverna på ett konkret sätt är, genom att ta reda på bakomliggande orsaker till att eleverna inte är motiverade, sedan jobba på därifrån. Vidare påvisar resultaten att eleverna uppfattar lärarens undervisningssätt positivt, samt att de är medvetna om vad som förväntas av dem och vad syftet med undervisningen är inom idrott och hälsa. Slutsats Lärarnas svar uppvisade inte alls stor variation, kanske för att de alla hade en bakgrund inom bollspel från föreningsidrotten. Däremot visade det sig hur lärarna stöttar och motiverar sina elever på olika vis. Till exempel är grunden för att skapa en bra relation till eleverna att lärarna kan kommunicera på vilka sätt eleven arbetar bäst. Enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i samtliga skolor tyckte att lärarna inom idrott och hälsa har samma engagemang och motivation inom grenen bollspel liksom i andra grenar inom ämnet idrott och hälsa. / <p>Idrott III</p>

Syfte och frågeställningar Studien undersöker hur lärare kan eller bör agera vid hot eller våldsamma händelser från elever i årskurs 7-9 och gymnasieskola. Vidare undersöks olika infallsvinklar på bemötande vid våld och hot. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika skolor hanterar situationer där konflikter och hot mot lärare uppstår.  Hur ser hotfulla eller våldsamma situationer ut i dagens skolor?     Hur hanterar lärarna de olika givna situationerna?     Vilka rättigheter har lärare, utifrån deras perspektiv, i hotfulla och våldsamma situationer?  Metod Studien har en kvalitativ metodteori som utgår från ett hermeneutiskt vetenskapsideal. Intervjufrågorna utformades genom ”tratt-tekniken” där de inledande frågorna var av öppen karaktär som succesivt övergick till mer specifika frågor. Deltagarna valdes i första hand genom ett bekvämlighetsurval som senare övergick till ett snöbollsurval. Inför bearbetningen och analysen av all insamlad data gjordes en transkribering där samtliga intervjuer skrevs ner ordagrant. Materialet lästes igenom i flera omgångar för att skapa en helhetsbild och en större förståelse av all data. Vi utgick från en grundteoretisk forskningsprocess där all insamlad data jämfördes och kategoriserades utifrån gemensamma nämnare för att finna likheter och skillnader bland det insamlade intervjumaterialet. Resultat Hotfulla eller våldsamma situationer kunde per definition se ut på olika sätt. Lärarna som deltog i undersökningen genomgick både verbala kränkningar och fysiska påhopp. De hanterade situationerna genom att dels tydligt markera för eleverna att deras beteende inte har accepterats, dels gått emellan eleverna och i sällsynta fall även tagit till större åtgärder genom att ”brotta ner” eleverna. I de flesta fall har en kränkningsrapport skrivits som skickats till rektorn. Slutligen förekom det stora brister i lärarnas kunskap kring vilka lagar och rättigheter som råder inom skolans verksamhet. Samtliga lärare var inte helt säkra på vad de får eller inte får göra under givna situationer. Många var dessutom inte bekanta med handlingsplanen som fanns på skolan. Slutsats Lärarna var måna om att försvara sin auktoritära roll genom att tydligt markera för eleverna när de agerade på ett felaktigt sätt samt genom att kontakta elevernas föräldrar och rektorn på skolan. Lärarna jobbade förebyggande genom att skapa goda relationer till eleverna. Ett önskvärt sätt för lärarna att hantera situationerna som uppstod var genom möjligheten att föra en vettig dialog med eleverna. De menade att ett gott samarbete mellan lärare och rektor är väsentligt för att en hotfull eller våldsam händelse ska tas på allvar. / Aim The study intends to describe how teachers can or should act in the event of threats or any forms of violence by pupils in grades 7-9 and in Upper Secondary school. Furthermore, the study intends to touch on different angles of responses to violence and threats. The purpose of the study is to highlight how teachers in different schools’ handle situations when conflicts and threats arise against them.        What kind of threats and violence do teachers receive in today's schools?       How does the teacher handle the different given situations?      What rights do teachers have, from their perspective, in managing situations that include forms of threats and violence? Method The study has a qualitative method theory based on a hermeneutical science idea. Interview questions were formulated through "funnel technology" where the initial questions were of open character, which gradually shifted to more specific questions. The participants were chosen primarily by a comfort assurance that later turned into a snowball event. Prior to the processing and analysis of all collected data, a transcript was made where all interviews were written down ordinarily. The material was reviewed in several rounds to create an overall picture and a greater understanding of all data. We assumed a basic theoretical research process where all collected data were compared and categorized by common denominators to find similarities and differences among the collected interview material. Results Threatening and violent situations could by definition look different. The teachers who participated in the survey underwent both verbal and physical advances. They handled the situations by clearly marking the students that their behaviour was not accepted. Partly between and amongst the students and, in some cases, partly taking more action by "breaking down" the students. In most cases, a violation report has been written that has been sent to the director. Finally, there were major shortcomings in the teachers' knowledge about the laws and rights of the school's activities. All teachers were not sure what they should or should not do in given situations. In addition, many were not familiar with the school’s action plan. Conclusions Teachers were prepared to defend their authoritarian role by clearly marking the students when they acted incorrectly and by contacting the students' parents and the principal at the school. The teachers worked preventively by creating good relationships with the students. A desirable way for teachers to handle the situations that arose was the opportunity to make a sensible dialogue with the students. For example, good cooperation between the teacher and the principal is essential in a situation where threats or violence occurs in the intention to be taken seriously.

Bakgrunden till denna studie är dilemmat att trots att skolan är så viktig då den ger värdefull kunskap och också en social tillhörighet, ökar andelen elever som hamnar i problematisk skolfrånvaro och följderna av detta kan få stora negativa konsekvenser för den enskilde individen. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad några specialpedagoger och en kommuns samordnare för arbetet kring problematisk skolfrånvaro beskriver som centralt i arbetet med att främja närvaro och att identifiera och undanröja hinder i skolmiljön för att förebygga frånvaro.  Frågeställningarna lyder: Vad beskrivs som centralt i arbetet med att främja skolnärvaro på några skolor? Vad beskrivs som centralt i arbetet med att förebygga problematisk skolfrånvaro på några skolor? Hur kan resultatet förstås i relation till relationell pedagogik och lärares relationskompetens, KASAM och systemteori? Metoderna som använts är både en kvalitativ semistrukturerad intervju med en samordnare kring arbetet med problematisk skolfrånvaro, samt enkäter med öppna och slutna frågor ställda till specialpedagoger av vilka 20 besvarade enkäten. Samtliga respondenter i både intervju och enkät är yrkesverksamma i samma kommun. Studiens resultat bekräftar det som forskning och litteratur säger om att det är viktigt med rutiner kring hanteringen av frånvaro, att lärmiljöer bör vara tillgängliga och anpassade utifrån elevernas behov, att det är viktigt med ett tryggt skolklimat där eleverna känner sig delaktiga, att förtroendefulla relationer, främst med vuxna på skolan, är en framgångsfaktor och att en fungerande skolorganisation med ett kollegialt samarbete mellan professioner och en elevhälsa med mandat att leda arbetet är en förutsättning. De specialpedagogiska implikationerna och det specialpedagogiska uppdraget är arbetet mot ett relationellt perspektiv med främjande av goda relationer i fokus, utformande av tillgängliga lärmiljöer som har ett sammanhang alla elever känner sig delaktiga i, samverkan och lagarbete olika professioner emellan samt driva kompetensutveckling kring neuropsykiatriska svårigheter. / The background to this study is the dilemma that school is important as it gives you valuable knowledge and also a social affiliation, but despite this the proportion of students who end up in problematic school absence increases and this can have major negative consequences for the individual. The purpose of this study is to contribute knowledge about what some special educators and a municipality´s coordinator for the work on problematic school absence describe as central in the work of promoting attendance and to identify and remove obstacles in the school environment to prevent absenteeism. The questions are: What is described as central to the work of promoting school attendance in some schools? What is described as central to the work of preventing problematic school absence? How can the result be understood in relation to relational pedagogy and teacher´s relational competence, Sense of Coherence and systems theory?  The methods used are both a qualitative semi-structured interview with a coordinator of the work with problematic school absenteeism, as well as questionnaires with open and closed questions asked to special educators, of which 20 answered the questionnaire. All respondents in both the interview and the survey are professionals in the same municipality. The results of the study confirm what research and literature say about the importance of routines for managing absence, that learning environments should be accessible and adapted based on students’ needs, that it is important to have a confident school climate where students feel involved, that trusting relationships, mainly with adults at school is a success factor and that a functioning school organization with a collegial collaboration between professions and a student health with a mandate to lead the work is a prerequisite. The special pedagogical implications and the special pedagogical assignment are the work towards a relational perspective with promotion of good relationships in focus, design of accessible learning environments that have a context all students fell involved in, collaboration and teamwork between different professions and drive competence development involving neuropsychiatric difficulties.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas perspektiv på relationer med elever och synliggöra hur de arbetar med detta i fritidsverksamheten. Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för att ta del av fyra fritidspedagogers förhållningssätt och erfarenheter. Fritidspedagogerna arbetar på olika skolor med varierande arbetslivserfarenhet. Studien är inspirerad av tematisk analys och som teoretisk utgångspunkt för analysen används relationell pedagogik och relationskompens (Aspelin &amp; Persson, 2011; Aspelin, 2018). Resultatet i studien visar att samtliga informanter menar att relationsskapande är en av, om inte den viktigaste, förutsättningen för elevers utveckling och lärande. En bra relation till eleverna ger pedagogerna större inblick i vad eleverna behöver för att vidareutvecklas. Resultatet visar även att dessa pedagoger beskriver att de arbetar mycket för att skapa tillit och trygghet till sina elever. Detta görs bland annat genom att pedagogerna lyssnar på sina elever, bryr sig om deras välmående och handlar med en god intention.

Stödjande och inspirerande miljö i hem och skolor, anses bidra till att introducera hälsosamma vanor i en tidig ålder. Undersökningen syftar till att beskriva hur pedagoger/personal som arbetar på två skolor i centrala skåne resonerar och agerar kring begreppet hälsa, med fokus på måltider, rörelse och sömn. Vi vill även få reda på hur de uppfattar att de arbetar med detta. Fem personer intervjuades (klasslärare, idrottslärare och kökspersonal). Resultatet visar att samtliga arbetar praktiskt med vad som de uppfattar ingå i hälsofrämjande arbete, men på olika sätt. Samtliga medverkande pedagoger arbetar praktiskt med hälsan, genom att till exempel vara goda förebilder, arbeta med teman, ha uteverksamhet med mera. Kökspersonalen förmedlar hälsan, genom den mat de serverar under skoldagen. Samtliga intervjuade är medvetna om att det finns vissa riktlinjer som de ska följa. Slutsatsen är att hälsan är viktig i skolan eftersom skolan har möjlighet att ge barnen kunskaper och etablera goda vanor för livet, men dessutom kan de undersökta skolorna/klasserna alltid bli ännu bättre på att arbeta med hälsofrämjande vanor.

Arbetet utgår från hypotesen att kulturhistoria får litet utrymme i historieundervisningen på gymnasiet. Hypotesen grundas på tidigare observationer under vår lärarutbildning och speciellt vår verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Frågan har studerats genom tre separata undersökningar: den enskilde lärarens urval av innehåll, läroböckers innehåll samt innehåll i kursplaner för olika lärarutbildningar. Alla undersökningarna utgick från en av oss bestämd definition av kulturhistoria. Undersökningen gällande den enskilde lärarens urval gjordes genom en enkät för gymnasielärare i historia. Läroboksundersökningen gjordes genom att utläsa hur mycket av böckernas innehåll som stämde in på vår definition av kulturhistoria. Undersökningen om innehållet i kursplanerna för olika lärarutbildningar gjordes genom läsning och tolkning. Samtliga undersökningar har sedan jämförts med tidigare forskning inom ämnet. Forskningen har behandlat olika aspekter av kulturhistoria och gymnasieskolans historieundervisning. Resultatet av våra undersökningar visar att kulturhistoria får litet utrymme i historieundervisningen på gymnasiet. Konsekvensen av detta blir att eleverna inte får någon historisk helhetsbild om detta fortgår. Eftersom det står i kursplanen i historia för gymnasial utbildning att ämnet skall ge perspektiv för individen och stärka identiteten och ge insikt om kulturarvet anser vi att de lärare som försummar kulturhistoria negligerar att följa kursplanen.