Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att få kunskap om hur elever med problematisk skolfrånvaro, i årskurs 7-9, upplevde fysisk aktivitet under skoltid och hur man kan främja mer fysisk aktivitet under skoltid framöver för dessa elever. För att uppnå syftet och svara på våra frågeställningar genomfördes en fysisk aktivitets intervention. Frågeställningar: 1) Hur upplever elever med problematisk skolfrånvaro fysisk aktivitet under skoltid (skolidrott och en fysisk aktivitets intervention)? 2) Vad finns det för upplevda framgångsfaktorer till att elever med problematisk skolfrånvaro deltar på skolidrotten och interventionen och vad finns det för upplevda hinder till att de väljer att inte delta? 3) Hur kan man främja mer fysisk aktivitet under skoltid framöver för elever med problematisk skolfrånvaro? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ induktiv metod med fokus på semistrukturerade intervjuer. Före intervjuerna genomfördes en fysisk aktivitets intervention. Deltagarna var 13 högstadieelever med problematisk skolfrånvaro från en skola i ett socioekonomiskt utsatt område i Stockholm. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk var Self-Determination Theory (SDT). Resultat Analysen mynnade ut i följande fyra huvudteman: Upplevda framgångsfaktorer och upplevda hinder till fysisk aktivitet under skoltid, upplevelse av interventionen samt främja fysisk aktivitet under skoltid framöver. Huvudresultaten visar att vänner är en viktig framgångs-faktor till att delta i fysisk aktivitet under skoltid och det finns indikationer på att inter-ventionen ledde till att respondenterna upplevde en förbättrad fysisk och psykisk hälsa, bättre sammanhållning och ökad studiemotivation. Närvaron under interventionen var hög och majoriteten av respondenterna var mer motiverade att komma till skolan de dagar interventionen pågick. Slutsats Studiens resultat är inte generaliserbart, däremot har resultatet lett till en ökad kunskap och större förståelse för hur 13 elever med problematisk skolfrånvaro upplever fysisk aktivitet under skoltid. Forskning kring problematisk skolfrånvaro i kombination med fysisk aktivitet är i nuläget bristfällig och denna utforskande studie kan därför vara en bra grund för kommande kvantitativa studier på området. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa upplever kring formativ bedömning samt vilka formativa strategier som främst kommer till uttryck i deras undervisning. Studiens material omfattar 6 lärarintervjuer som analyseras med hjälp av en tematisk analys och sätts i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument och formativ bedömning såsom den definieras av utbildningsforskaren Dylan Wiliams. De teoretiska ansatser studien tar sin utgångspunkt i är dels läroplansteorin och dels ramfaktorteorin. Genom läroplansteorin analyseras vilka skrivningar om formativ bedömning som förmedlas via läroplanen samt hur dessa sedan tolkas av respondenterna och realiseras i undervisningen. Ramfaktorteorin möjliggör i sin tur en djupare analys av vilka yttre faktorer som är säregna för ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa stöter på ämnesspecifika utmaningar i arbetet med formativ bedömning. De utmaningar som är mest framträdande är brist på digitala hjälpmedel, litet skriftligt underlag för bedömning samt avsaknad av kollegiala samtal om bedömning. Resultatet visar även att det finns möjligheter som i viss mån är ämnesspecifika när det kommer till formativ bedömning. Det mest framträdande är tillgänglighet av kamratbedömning i och med att många elever på sin fritid utövar/utövat idrotter och rörelseaktiviteter som återkommer i idrottsundervisningen och således besitter vissa förkunskaper. När det kommer till framträdande formativa bedömningsstrategier så är konkretisering av lärandemål, nyttjandet av elever som lärresurs (kamratbedömning) och framtagande av belägg för att lärande skett återkommande. Samtalet som förs med lärarna i den här studien berör arbetet som sker i det som av läroplansteoretiker kallas transformerings- och realiseringsarenan (Linde, 2013). Det är i dessa arenor läroplanen tolkas, förmedlas och appliceras i undervisningen. Slutsatsen vi drar av studien är att de skrivningar om formativ bedömning som läroplanen ger uttryck för kräver vissa yttre förutsättningar i en idrott och hälsa-kontext, då främst i den praktiska delen av ämnet. / The purpose of this study is to investigate the possibilities and challenges experienced by upper secondary school teachers of Physical Education regarding formative assessment, as well as the formative strategies that mainly come to expression in their teaching. The study’s material includes six teacher interviews that are analyzed using thematic analysis and related to previous research, schools governing documents, and formative assessment as defined by the researcher Dylan Wiliams. The theoretical approach this study took was partly in the curriculum theory and partly in the framework factor theory. Curriculum theory was used to analyze what writings of formative assessment are being conveyed through the curriculum and how these are then interpreted by the respondents and realized in teaching. The frame factor theory, on the other hand, enables a deeper analysis of which external factors are peculiar to the subject of Physical Education. The results show that upper secondary school teachers in Physical Education encounter subject-specific challenges when working with formative assessment. The most prominent challenges are a lack of digital aids, little written evidence for assessment, and a lack of collegial discussion about assessment. The results also show some opportunities that are to some extent subject-specific in relation to formative assessment. The most prominent opportunity is the availability of peer assessment, as many students in their spare time practice/practiced sports and other movement activities that recur in Physical Education and, thus, possess certain prior knowledge. In terms of formative assessment strategies, the concretization of the learning goals, the use of students as a learning resource (peer assessment), and the production of evidence that learning has taken place are recurring. The conversation held with the teachers in this study concerns the work that takes place in what curriculum theorists call the transformation and realization arena (Linde, 2013). It is in these arenas that the curriculum is interpreted, conveyed, and applied in teaching. The conclusion we draw from the study is that the writings about formative assessment expressed in the curriculum require certain external conditions in the physical education context, primarily in the practical part of the subject.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka högstadielärares uppfattning av tävlingsmoment i undervisningen. Hur de ställer sig till momentet, om de upplever någon problematik med momentet och vilka fördelar det kan föra med sig. Frågeställningarna för studien: Vilka för- och nackdelar ser högstadielärare med tävlingsmomentet inom Idrott och hälsa? Hur arbetar högstadielärare i Idrott och hälsa med tävlingsmoment i undervisningen? Metod En kvalitativ undersökningsmetod användes för studien genom semistrukturerade intervjuer av fem stycken verksamma högstadielärare. En framtagen intervjuguide användes för att säkerställa att samtliga frågor för studien behandlades. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen avoid, ask, adapt och accept. Resultat Resultatet visade att samtliga respondenter uppfattade tävlingsmomentet i undervisningen som utmanande, då de ansåg att det förde med sig positiva samt negativa aspekter. Ett flertal respondenter ansåg tävlingsmomentet som problematiskt i avseende förutsättningar och tidigare erfarenheter hos eleverna. När det skiljde i kunskap för ett visst moment så kunde elever som inte besatt samma kunskap som andra elever känna brist på motivation och påverka deras vilja att delta. De uttryckte att de kunde urskilja elever som fick med sig fördelar av tävlingsmoment i form av ett tydligt syfte för en specifik aktivitet. Slutsats Beroende av vilka elever och vilken aktivitet som utförs i undervisningen anpassas tävlingsmomentet efter det. När tävlingsmomentet används i undervisningen så anses det viktigt att förutsättningar för eleverna är så jämna som möjligt, går det inte att jämna ut förutsättningarna så undviks tävlingsmoment allt som oftast. Fördelen med tävlingsmoment i undervisningen är att flertal elever ser ett tydligt syfte med aktiviteten där det används, vilket leder till ökad aktivitet och prestation. En tydlig nackdel med tävlingsmoment i undervisningen är att det kan uppkomma tjafs bland elever som leder till negativa upplevelser.

Studie- och yrkesvägledare förekommer inom skolväsendet, det är inget ovanligt. Däremot upplever vi att de inte syns lika mycket hos leverantörer som är i uppdrag av Arbetsförmedlingen. Studie- och yrkesvägledare riktar sig vanligtvis mer mot skolmiljön. Vägledningen inom den offentliga sektorn, det vill säga skolväsendet, är obligatorisk och varje elev ska ha tillgång till vägledning vid behov. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarens erfarenhet är av att arbeta med arbetssökande utifrån de olika faktorer som påverkar deltagarna i deras miljö. Sedan att undersöka hur studie- och yrkesvägledarens känsla av sammanhang upplevs inom leverantören till Arbetsförmedlingen. Vi har utifrån detta format följande två frågeställningar; Hur upplever studie- och yrkesvägledare som arbetar hos en fristående leverantör sitt arbete med deltagare? och hur upplever studie- och yrkesvägledarna sin känsla av sammanhang (KASAM) hos leverantören? Den teoretiska basen som presenteras i studien är SCCT (Social Cognitive Career Theory) och KASAM (Känsla av sammanhang). Vi har med hjälp av SCCT besvarat vår första frågeställning. Vår andra frågeställning har blivit besvarad med hjälp av teorin KASAM. Studiens metodval utfördes på ett kvalitativt sätt. Primärdatan består av intervjuer som har bearbetats utifrån innehållsanalys, där analysen har delats upp i olika teman. Studien har med empiri från sju informanter.Studien visar att studie- och yrkesvägledaren arbetar ihop en plan för deltagaren för att utöka deras karriärutveckling beroende på de stadiet de befinner sig i, det vill säga att det kan variera beroende på deltagarens mående och andra faktorer. Vidare indikerar att känsla av sammanhang är stor hos vägledaren. Informanterna har arbetat med att skapa begriplighet och meningsfullhet för att i sin tur skapa hanterbarhet för deltagarna och kollegorna.

No description available.

Under vår utbildning och i arbetet på olika fritidshem har vi upplevt att det skiljer sig åt i hur stor utsträckning olika verksamheter arbetar utifrån elevers intressen och behov. Vi anser att detta är en stor och viktig del av vårt framtida uppdrag som utbildade grundlärare i fritidshem. För att ta reda på hur elever upplever att deras intressen och behov tillvaratas och även hur de upplever att verksamheten bättre kan leva upp till dessa intressen och behov kändes det självklart att vända oss till primärkällan för upplevelsen av en meningsfull fritid, det vill säga eleverna själva. På så sätt lyfte vi även barns perspektiv på sin vistelse i fritidshemmet. Vi utgick från följande två frågeställningar i vår undersökning: Hur upplever elever att deras intressen och behov tillvaratas i fritidshemmet? och Hur uppger elever att fritidshemmet kan utformas för att bättre möta deras intressen och behov?. Genom åtta kvalitativa intervjuer med fritidshemselever i årskurs 3 (en åldersgrupp som ofta väljer att snart sluta i verksamheten) samlade vi vår empiri. Resultatet av intervjuerna visar att elevernas huvudsakliga intresse och behov är tillgången till vänner, vilket fritidshemmet erbjuder. Det framkom även att eleverna vill bestämma mer själva över vad de ska göra för aktivitet, när de ska göra den och var de ska genomföra aktiviteten. Som stöd i vår analys av intervjuerna har vi utgått från en barndomssociologisk teori med ett antal tillhörande begrepp

Edutainment by testing regional geography with Kahoot: Pros and Cons.   In this study qualities and problems relating to edutainment are investigated. Specifications: content: regional geography; form: test/competition; tool: Kahoot. Scope of data: one lesson, two schools, five classes, 87 pupils (age. 12-13), four teachers. Methods: test items, attitude items, observation, pupils’ assessments, teacher interviews. Issue 1: Edutainment or not? What attitudes by pupils are noticed concerning design, performance, and tool? Finding: Positive attitudes with few exceptions. Issue 2: Variation concerning achievement? Finding: The school dominated by Swedish pupils performed better than the multi-cultural school, but the difference was small. Variations are noticed in relation to test items (Swedish, European, and global) as well as school classes. Issue 3 Attitudes towards tested content? Finding: Pupils and teachers do accept figurative knowledge, i.e., hard facts of regional geography. Problems: Cheat noticed in one school class. A minority dislike the competitive approach. Constraints: Facts are tested but not insights. Advantages: The mix of quantitative and qualitative data. Pupils who are interested in hard facts but slow learners in relation to difficult content are compensated. Bruner’s theory of instruction is challenged. Conflicts between scholars of geography and Swedish politicians were articulated when the national curriculum was revised. Scholars claimed that geographical insights should be stressed, but the former minister of education decided to emphasize hard facts and insights equally. One appendix of this thesis addresses how geographical insights and use of Kahoot could be combined in classroom discourses.