Syfte och frågeställning Syfte med denna studie är att undersöka simundervisningen i skolan för att få en fördjupad förståelse för simning i ämnet idrott och hälsa. Studiens avser att besvara (1) hur simundervisning framställts i läroplaner historiskt i Sverige, Norge och Danmark, (2) hur simundervisning framställs i nuvarande styrdokument för grundskolan i Sverige, Norge och Danmark (3) och om det finns eventuella likheter respektive skillnader i detta material. Metod I denna studie används innehållsanalys med en läroplansteoretisk utgångspunkt där simundervisning i styrdokument från Sverige, Norge och Danmark analyseras. I en kvalitativ textanalys av materialet med kodning och kategorisering framställs en överblick över simundervisning för respektive land. Därtill identifiera dess eventuella likheter och skillnader och även teman. Resultatet I tidigare läroplaner visar det sig att simundervisningen varierat över tid i Sverige, Norge och Danmark. Variationer förekommer till exempel i anvisningar lektionsupplägg och bedömning. Norges nutida material skiljer sig från Sverige och Danmarks på så sätt att simundervisningen i större utsträckning lyfts fram som möjliggörande för aktiviteter inte endast något som förhindrar olyckor. Av denna anledning har vi identifierat ett möjliggörande tema i de norska styrdokumenten. I det danska materialet finns en stark betoning på säkerhet vilket inneburit att vi identifierat ett olycksförebyggande tema. Det svenska materialet delar aspekter från både det danska olycksförebyggande- och det norska möjliggörande temat och kan därför ses som ett mellanting. Det svenska materialet utmärker sig dock genom att ha betoning på prestation i bedömning. Slutsats I denna studie har vi konstaterat simundervisningen i skandinaviens styrdokument har ett liknande innehåll på så sätt att de alla innehåller simkunnighets- och säkerhetsaspekter. Trots denna likhet finns skillnader som möjliggjort för oss att identifiera olika teman. Detta visar på att vad som kan uppfattas som subtila skillnader kan i praktiken medföra signifikanta skillnader. Denna studie, och studier av detta slag, skulle möjligen kunna vara till hjälp då framtida läroplaner formuleras då lärdomar kan utvinnas från både historiska exempel men även andra länder.

Studiens övergripande syfte var att belysa hur lågstadielärare ser på inkludering i klassrummet och vad det behövs för förutsättningar för att lyckas med inkluderande undervisning. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som ligger till grund för studiens analys, diskussion och slutsats.Utifrån resultatet visades ett tydligt mönster att lärare behöver bättre förutsättningar för att lyckas med ett inkluderande klassrum. Samtliga av informanterna visade sig även vara överens om att det är en svår uppgift att anpassa undervisningen så den passar alla elever eftersom de inte har tillräckligt med resurser. Eftersom inkludering inte nämns i de svenska styrdokumenten bidrar detta till stor tolkningsfrihet bland lärare vilket leder till att det är svårt för lärare att arbeta fram ett fungerande inkluderande klassrum. Vissa av informanterna ansåg att det är svårt att nivåanpassa undervisningen så att den gynnar alla elever. Studien visade att informanterna såg positivt på begreppet inkludering och med rätt förutsättningar är ett fungerande inkluderande klassrum ett mål att sträva mot. Med denna studie är vår förhoppning att bidra med en tydligare syn över lärares uppfattningar om hur inkludering fungerar i verkligheten.

No description available.

No description available.

En vanlig arbetsmetod i bildämnet är kreativitet. Eleverna ska enligt skolverket bl.a. ges möjligheti undervisningen att utveckla förmågan att: arbeta nytänkande, idérikt och med personligt uttryck.Som blivande bildpedagog i ämnena Bild och Design önskar jag kunna ge dessa förutsättningartill elever som en god grund att stå på i sitt eget fortsatta skapande.Metoden i sig kan angripas från olika håll, på många sätt, med olika syften. Min studie handlar omatt undersöka inspiration i relation till kreativitet ur ett lärarperspektiv.Frågeställning: Vad kännetecknar inspiration i en arbetsprocess av keramiska föremål och påvilket sätt kan ögonblicksbilder synliggöra detta?Med en introspektiv metod har jag utgått från stunder i vardagen som får mitt sinne att oväntatväckas till liv, dessa stunder har dokumenterats med en polaroidkamera. Med utgångspunkt ifotografierna har de sedan agerat som minnen i en skapande arbetsprocess med lera där jagförhållit mig till form. Fotografierna har varit inspirationskälla i det skapande arbetet med lerandär formerna på bilderna fått inspirera mig till att skapa nya former. De nya formerna har sedanbearbetats i ett gestaltande processarbete där uttryck och färg har fått experimenteras fram medhjälp av glasyrer, uppbyggnad av rumslighet, adderande av kompletterande material såsom metalloch växter samt ljussättning.Genom teorier, metoder och begrepp relaterat till min process analyserades bearbetningen.Resultatet av studien visar på metoder som är förenliga med kreativt skapande och att de mycketväl kan vara fördelaktiga i bildundervisning i kombination med en lärare som är angelägen om attlära känna sina elever som på individnivå.Den gestaltande delen visar tjugoåtta keramiska objekt presenterade på en kopparplåt (ärgad medsalt, ketchup och ättika) som i sin tur presenterades på ett lågt podium med grå betongliknandestruktur. I två av de keramiska objekten placerades växtlighet, i ett av objekten adderades vatten.Ca en och en halv meter ovanför objekten hängdes fem vita pioner uppochner i fiskelina.Ljussättningen bestod i två spotlights, en placerad direkt ovanför riktad ner mot objekten, denandra lampan riktades snett mot de tretton lite högre objekten så att skuggor bildades bakom.Det självständiga arbetet presenteras i två delar, dels som en uppsats, dels genom en gestaltandedel som presenterades på Konstfacks vårutställning 2017 och här presenteras med bilder.

No description available.

No description available.

Avhandlingen syftar till att beskriva och förstå hur IT spridits och anammats i den svenska skolan. Den vetenskapliga frågeställningen är om det är möjligt att att förstå IT-utvecklingen på skolområdet i termer av teknikspridning. Avhandlingen vilar på det ontologiska antagandet att teknikspridning är en komplicerad process där beslut på olika nivåer i samhället om att använda teknik finns med i bilden när IT betraktas som en social konstruktion. Avhandlingen bygger på Giddens samhällsteoretiska arbeten, särksilt viktigt är begreppet strukturering som avser en social process av ömsesidig interaktion mellan mänskliga aktörer och organisationsstruktur. Inspirerad av Giddens har Orlikowski utvecklat en modell för samspelet mellan människa, teknik och organisation som används i avhandlingen. Avhandlingen begränsar teknikbegreppet och spridningen av teknik till att gälla innovationer som innebär eller syftar till förändring. Innovationer med tekniskt innehåll har två aspekter, den "hårda" som rör de materiella artefakterna som representrar tekniken, och de mjuka som rör t.ex. olika antaganden om hur tekniken ska användas och av vilka, som kopplats till tekniken. Objeketet för studierna är uppfattningar om IT som fenomen och dess introduktion i det svenska skolsystemet. Objektet rör alltså en implementation av en innovation. Innovationen är till synes en materiell artefakt men som dessutom är ett viktigt stöd för lärandet genom att den skapar möjlighet att fästa tankarna i text, ljud och bild, bevara dessa och kommunicera dessa. Avhandlingen har en undersökningsmatris som används som ett raster genom vilket utvecklingen betraktas på makro- och mesonivå. Studierna avgränsas i tiden till efter 1970. Tyngdpunkten ligger på 1980- och 1990-talen då flera omfattande skolreformer ägde rum och då ansträngningarna att sprida IT och dess användning i skolan ägde rum. På makronivån studeras offentliga texter. På mesonivån görs en omfattand eempirisk undersökning i Sandvikens kommun. Valet av kommun motiveras att Sandviken som första kommun i landet bestämde sig för att på bred front introducera IT som pedagogiskt verktyg i skolan. Ansatsen är inspirerad av etnografisk metod och använder sig av textanalyser, observationer vid fältbesök, intervjuer, fältanteckningar och enkäter. Resultaten visar att IT-frågorna redan från början på makronivån kopplades samman med näringslivets konkurrenskraft. Därmed följer man en tradition från folkskolans tillkomst 1842 som skulle förändra bildningsnivån hos medborgarna så att de kunde kvalificeras för industrisamhället. Resultaten presenteras i grafer och figurer som visar hur IT snabbt spridits i samhället under den studerade tiden. IT:s möte med skolan had dock varit en mer långsam och utdragen process med en viss slagsida mot de tekniska aspekterna av IT på bekostnad av de pedagogiska. Studien på mesonivå där Sandviken satt lärandet i fokus kontrasteras mot detta. En omfattande utbildningsverksamhet med studiecirklar, ledda av pedagoger som utbildats till piloter resulterade i att udner den studerade perioden från 1994-1998 1141 pedagoger genomgick studiecirklar och att mer än 450 IT-pedaogiska projekt genomfördes. Avhandlingen visar att mesonivåns starka betoning av lärandet fick stor betydelse för implementeringen coh anammandet av IT-användningen. Resultaten diskuteras mot de teoretiska utgånspunkterna. En diskussion förs om makronivåns satsningar i förhållande till skolans legitimitetskris under 1980-talet. Det konstateras också att en del av del allra senaste satsningarna från makronivån går stick i stäv mot de resultat som avhandlingen lägger fram från mesonivån. Avhandlingen pekar också på att det på makronivån under de aktuella decennierna finns vissa personalunioner mellan olika initiativ som kan ha bidragit till implementeringens utformning. / Godkänd; 2000; 20061116 (haneit)

Utgångspunkten för denna avhandling är ett lokalt utvecklingsarbete som rör frågan om införande av IT på skolans arena. I Sverige har kommunerna och regeringen satsat flera miljarder på att introducera IT i skolan. Studien syftar till att beskriva det sammanhang, vari IT är avsedd att ingå som en naturlig del i den ordinarie skolverksamheten, hellre än att studera IT och dess eventuella effekter isolerat. Här problematiseras några aspekter av IT:s betydelse i relation till det statliga pedagogiska samhällsuppdraget, betraktat utifrån 17 pedagogers erfarenheter. Avsikten är att synliggöra dilemman och villkor som främjar, motverkar eller utmanar utveckling i skolans vardag. Utifrån ett etnografiskt angreppssätt har pedagogernas arbete följts genom deltagande observationer, samtal och intervjuer. Informanterna i studien representerar åtta yrkeskategorier på olika nivåer inom skolsystemet. Arbetet har utgått från ett abduktivt förhållningssätt där data har bearbetats och analyserats med hjälp av begrepp och hypoteser som materialet genererat. För att klargöra de sammanhang vari villkoren formas har det lokala samhället studerats utifrån ett lokalt kulturhistoriskt perspektiv, medan de pedagogiska villkoren har studerats inom ramen för den lokala skolkontexten. Det teoretiska perspektivet tar fasta på villkor för handling och lärande i mänsklig verksamhet. Synen på människan som ett handlande subjekt utgår ifrån handlingsteori. Ett sociokulturellt perspektiv har tagits för att beskriva skolans miljö för lärande som en social praktik. Resultat från studien visar att uppdrag lärande är ett mångfacetterat och komplext område där det på olika nivåer råder kamp och polarisering mellan traditionella förhållningssätt och en pågående omformulering av sättet att se på kunskap, skolans uppdrag och dess uppgifter. Pedagogerna i Sandviken har funnit en mängd sätt för att använda datorn i skolan. IT har inte drabbats av ekonomiska restriktioner på samma sätt som skolans verksamhet i övrigt. Detta har medfört att problem och brister i skolan har framträtt med större skärpa. / Godkänd; 2000; 20061116 (haneit)

Den svenska folkmusiken har alltsedan den ”upptäcktes” av akademiker under början av 1800-talet varit behäftad med ett tankegods som genom historien nyttjats för sina syften av såväl höger- som vänsterorienterade politiska rörelser. Då detta av många forskare i flertalet studier redan redovisats, är denna musikpedagogiska avhandlings främsta syfte att undersöka huruvida ideologier med rötter i tysk nyromantik och svensk nygöticism rönt inflytande på hur lärande och tradering över tid gestaltats.Studien, som är en sammanläggningsavhandling bestående av fyra artiklar och en historisk studie, har berört synen på lärande i den tidiga spelmansrörelsen under 1920-talet, folkmusikutbildning i nutid på Framnäs folkhögskola, samt lärande och tradering i ett spelmanslag. Metoderna som använts i de olika artiklarna har beroende på respektive undersöknings syfte varit av både kvantitativ och kvalitativ art. De teorier som använts har i huvudsak varit Bourdieus fältteori och Ricœurs Mimesisteori; Liedmanns begreppspar Manifesta och Latenta ideologier, samt Lave & Wengers teorier om situerat lärande och praxisgemenskap.I resultaten har det framkommit att spelmännen under 1920-talet i flera avseenden anammade ett under 1800-talet framarbetat tankegods som uppmuntrade ett autodidakt och gehörsbaserat lärande, samt en förändrad syn på repertoar som premierade äldre låttyper som polska och vallåt, framför nyare låtar som schottis och polka. Det framkommer även i studien att en betydande del av synen på folkmusikens tradering lever än idag såväl inom det institutionaliserade som icke-institutionella folkmusikfältet. / Godkänd; 2014; 20141220 (thovon); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Thomas von Wachenfeldt Ämne: Musikpedagogik / Music Education Avhandling: Folkmusikalisk Utbildning, förbildning och inbillning En studie över tradering och lärande av svensk spelmansmusik under 1900- och 2000-talen, samt dess ideologier Opponent: Professor Magne I. Espeland Stord/Haugesund University Collage Stord, Norge Ordförande: Professor Cecilia Ferm Avdelningen för musik och dans Institutionen konst, kommunikation och lärande Luleå Tekniska Universitet Tid: Fredag den 6 februari 2015, kl. 13.00 Plats: L165, Campus Piteå, Luleå tekniska universitet