Syfte: Syftet med studien var att beskriva andelen barn, ålder, mortalitet och vårdtid för respektive diagnos bland de som vårdats på intensivvårdsavdelningen på Norrlands Universitetssjukhus under perioden 150101–151231, dessutom jämföra vårdtid mellan pojkar och flickor samt könsfördelning och vårdtid mellan barn över och under 3 år. Metod: En retrospektiv registerstudie. Bakgrund: I dagsläget finns fyra intensivvårdsavdelningar specificerade på barn i Sverige, dessa avdelningar stod 2015 för 57% av alla vårdtillfällen av barn inom intensivvård. De övriga vårdtillfällena skedde på allmänna intensivvårdsavdelningar. Forskning har visat att barn som vårdas på barnintensivvårdsavdelning har signifikant lägre risk för mortalitet än de som vårdas på intensivvårdsavdelning. Resultat: Under år 2015 vårdades 94 barn på intensivvårdsavdelningen, vilket motsvarade 11,2% av det totala antalet patienter. Genomsnittsåldern var 6,9 år. Två barn avled under vårdtiden, motsvarande 1,9%. Vårdtiden varierade mellan 1 timme och 371 timmar. Den vanligaste diagnosen var neurologisk sjukdom, följt av respiratorisk svikt. Den diagnosen med längst medelvårdtid var tumörsjukdom, kortast medelvårdtid var postop full, dvs då patienter vårdades på intensivvårdsavdelningen på grund av att den postoperativa avdelningen var full. Ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickor fanns vad gäller vårdtid. En något högre andel av barnen var pojkar (54,3%). Av totalt 94 barn var 42 yngre än 3 år, 5 av dessa vårdades i >48 timmar. En signifikant skillnad sågs i vårdtid mellan barn över och under 3 år, äldre barn hade längre vårdtid. Konklusion: Resultatet visade att vårdtiden var lång hos ett antal barn, samt att en del av dessa var yngre än 3 år. Ett flertal barn i denna studie kunde därmed med fördel ha vårdats på intensivvårdsavdelning för barn.

Bakgrund: Intensivvård av barn är unikt relaterat till närståendes specifika involvering. Kompetensbeskrivningen lyfter IVA-sjuksköterskors ansvar i att involvera närstående och den teoretiska utgångspunkten ”familjecentrerad omvårdnad” förklarar att familjen är en helhet. Tidigare forskning beskriver IVA-sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars närvaro på IVA och dess effekter. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie, kvalitativ ansats. Sökningar i databaser, 21 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier, ”att behöva möta ovisshet” med subkategorierna ”att inte ha en plats” och ”att inte veta” samt ”vikten av att bli sedd och bekräftad” med subkategorierna ”behov av trygghet”, ”vikten av information” samt ”vikten av delaktighet”. Slutsats: Föräldrars behov av delaktighet och information var genomgående i resultatet. IVA-sjuksköterskor delar denna uppfattning och det teoretiska perspektivet anses ligger till grund för dessa behov. Föräldrars behov av att förstå och att vara involverad i vården kan förklaras med det familjecentrerade perspektivets utgångspunkt att familjen är en helhet. / Background: Intensive care of children is unique related to the specific involvement of close relatives. The competency description highlights ICU nurses' responsibility in involving relatives and the theoretical starting point "family-centered nursing" explains that the family is a whole. Previous research describes ICU nurses’ experiences of parents' presence in the ICU and its effects. Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of having a child in the intensive care unit. Method: Systematic literature study, qualitative approach. Database searches, 21 items were included after quality review. Analyzed with qualitative content analysis. Results: The results are presented based on two main categories, "having to face uncertainty" with the subcategories "not having a place" and "not knowing" and "the importance of being seen and confirmed" with the subcategories "need for security", "the importance of "Information" and "the importance of participation". Conclusion: Parents' need for participation and information was consistent in the results. IVA nurses this view, and the theoretical perspective are the basis for these needs. Parents' need to understand and be involved in care can be explained from the family-centered perspective that the family is a whole.

Bakgrund: Pediatriskt delirium är ett tillstånd med akut hjärndysfunktion som kännetecknas av störningar i medvetande och uppmärksamhet. Tillståndet drabbar minst 17-25% av barn inom intensivvården och leder till sämre livskvalitet. Utebliven screening ökar risken för att tillståndet underdiagnostiseras. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskan har kunskap om vilka validerade mätinstrument som finns för screening av pediatriskt delirium. Syftet: Syftet var att kartlägga vilka mätinstrument som finns tillgängliga för screening av pediatriskt delirium inom intensivvården, hur de används samt deras validitet och reliabilitet. Metod: En deskriptiv litteraturstudie utfördes med deduktiv ansats av kvantitativa observationsstudier. Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. En narrativ syntes användes för att sammanställa resultatet och presenterades i löpande text under två förutbestämda huvudkategorier; observationsmätinstrument och interaktivamätinstrument. Resultat: 19 artiklar inkluderades i studien. Inom de två huvudkategorierna identifierades fyra mätinstrument för pediatriskt delirium med god validitet och reliabilitet; CAPD, SOSPD, pCAM-ICU och psCAM-ICU. Särskilt svårbedömda patientgrupper identifierades för samtliga mätinstrument. Slutsats: CAPD bedömdes ha starkast vetenskapliga underlag. Det är viktigt att dessa mätinstrument implementeras och används inom intensivvården för att stärka patientsäkerheten genom att identifiera de barn som drabbas av pediatriskt delirium.