Smart speakers are becoming increasingly ubiquitous. Previous research has studied the security of these devices; however, only some studies have employed a penetration testing methodology. Moreover, most studies have only investigated models by well-known brands such as the Amazon or Google. Therefore, there is a research gap of penetration tests on less popular smart speaker models. This study aims to address this gap by conducting a penetration test on the less popular JBL Link Music with firmware version 23063250. The results show that the speaker is subject to several security threats and is vulnerable to some attacks. The Bluetooth Low Energy implementation is vulnerable to passive eavesdropping. Additionally, the speaker is vulnerable to an 802.11 denial of service attack, and a boot log containing sensitive information can be accessed through a serial communication interface. It is concluded that the speaker is, in some aspects, insecure. / Smarta högtalare blir alltmer närvarande. Tidigare forskning har undersökt säkerheten kring dessa, dock har endast några använt en penetrerings testnings metolologi. Därutover har de flesta studier endast studerat modeller av välkända varumärken som Google eller Amazon. Därmed finns en vetenskaplig kunskapslucka kring penetrationstester av mindre populära modeller. Denna studie syftar till att bemöta denna lucka genom att utföra ett penetrationstest av den mindre populära JBL Link Music med mjukvaruversion 23063250. Resultaten visar att högtalaren är utsatt för flera säkerhetshot och är sårbar för några attacket. Bluetooth Low Energy implementationen är sårbar för passiv avlyssning. Därutöver är högtalaren sårbar för en 802.11 denial of service attack och en boot logg innehållande känslig information kan nås genom ett seriellt kommunikations gränssnitt. Slutsatsen dras att högtalaren, i vissa aspekter, är osäker.

This thesis presents a comprehensive security analysis of the Server-Server API of the Matrix protocol, providing a detailed examination of its vulnerabilities and contributing a significant body of knowledge to the cybersecurity field. The research focused exclusively on the Server-Server API of the Matrix protocol. Despite the testing of 2 vulnerabilities that did not succeed, the primary contribution of this work lies in the in-depth threat analysis and the identification of 16 critical, yet untested, vulnerabilities that may be probed in future research. The findings reveal that the Matrix protocol’s Server-Server API currently maintains a competent level of security. However, the uncovered vulnerabilities highlight the necessity for continuous and proactive security measures within its ongoing development. The practical implications of the identified vulnerabilities are substantial, with relevance extending to similar APIs in the broader digital communication landscape. The rigorous penetration testing methodology following rigorous standards, coupled with systematic documentation, ensures a trustworthy basis for the study’s conclusions. In essence, this thesis does not only answer the research question by identifying and documenting current security weaknesses within the Server-Server API but also establishes a methodological foundation for future security enhancement initiatives. By doing so, it adds valuable insights to the cybersecurity community, with implications for developers, researchers, and users alike, emphasizing the need for a persistent and vigilant approach to API security in the evolving digital era / Denna avhandling presenterar en omfattande säkerhetsanalys av Server-Server API:et för Matrix-protokollet, och bidrar med en utvärdering av dess sårbarheter och betydande kunskap till cybersäkerhetsområdet. Forskningen fokuserade uteslutande på Server-Server API:et för Matrix-protokollet. Trots penetrationstestningen av två sårbarheter som inte lyckades, ligger det primära bidraget från detta arbete i den djupgående hotanalysen och identifieringen av 16 kritiska, ännu otestade, sårbarheter som kan utforskas i framtida forskning. Resultaten visar att Matrix-protokollets Server-Server API för närvarande upprätthåller en bra säkerhetsnivå. De upptäckta sårbarheterna betonar dock nödvändigheten av kontinuerliga säkerhetsåtgärder inom dess pågående utveckling. De praktiska konsekvenserna av de identifierade sårbarheterna är betydande, med relevans som sträcker sig till liknande API:er i det bredare digitala kommunikationslandskapet. Den noggranna metodiken för penetrationstestning enligt strikta standarder, tillsammans med systematisk dokumentation, säkerställer en tillförlitlig grund för studiens slutsatser. I grund och botten svarar denna avhandling inte bara på forskningsfrågan genom att identifiera och dokumentera nuvarande säkerhetsbrister inom Server-Server API:et utan etablerar också en metodologisk grund för framtida säkerhetsförstärkningsinitiativ. Genom att göra detta tillför den värdefulla insikter till cybersäkerhetsgemenskapen, med implikationer för utvecklare, forskare och användare lika, vilket betonar behovet av en ihärdig och vaksam inställning till API-säkerhet i den utvecklande digitala eran.

With an ever-increasing amount of cyberespionage and cybercrime, any potential attack vector into a computer system is worthy of investigation. One such vector could be through the wireless keyboard the user themselves use and trust. If an attacker was able to intercept the traffic between the keyboard and the computer they could spy on every keystroke that is being sent to the computer. Additionally, they could potentially inject keystrokes as if they were sitting at the computer themselves. This thesis evaluated 10 different keyboards that were purchased in common consumer electronic stores and 8 of them were found to have new substantial flaws that made it possible to reliably listen to every keystroke sent by the keyboards, as well as allow an attacker to send keystrokes to the connected computer, indirectly giving the attacker full control of the computer. It was concluded that wireless keyboards should not be used in situations where sensitive information is handled regardless of what the keyboard manufacturer claims, as it creates a potential attack vector that is otherwise nonexistent. / Med en ständigt ökande mängd cyberspionage och cyberbrottslighet så är alla potentiella vägar in i ett datorsystem värda att undersöka. Ett sätt att ta sig in i ett system skulle kunna vara genom det trådlösa tangentbord som användaren själv använder och litar på. Om en angripare hade möjligheten att fånga upp trafiken mellan tangentbordet och datorn skulle den kunna lyssna på varenda knapptryck som skickades till datorn. Utöver det så skulle en angripare möjligen kunna skicka egna knapptryck till datorn som om den själv satt vid den. Den här uppsatsen har studerat och utvärderat 10 olika tangentbord som köptes i vanliga elektronikaffärer och i 8 av dem hittades nya allvarliga brister som gjorde det möjligt att både avlyssna vad som skrevs samt att kunna skicka knapptryck till datorn som tangentbordet var kopplat till. Detta ledde indirekt till full kontroll över datorn. Slutsatsen som kunde dras var att trådlösa tangentbord inte bör användas i någon situation där känsligt innehåll hanteras, oavsett vad tillverkaren av tangentbordet hävdar. Detta då det öppnar upp en ny attackyta som inte finns om trådlösa tangentbord inte används.

With the growing demand for smart and luxurious vehicles, the automotive industry has moved toward developing technologies to enhance the in-vehicle user experience. As a result, most vehicles today have a so-called In-Vehicle Infotainment (IVI) system, or simply an infotainment system, which provides a combination of information and entertainment in one system. IVI systems are used to control, for instance, the audio, navigation, and air conditioning in vehicles. Increasingly more IVI systems are also connected to the internet which has enabled features such as web browsers and third-party apps on them. This raises questions concerning the cybersecurity of IVI systems. As more vehicles are connected to the internet, it increases the risk of vehicles getting hacked. Previous research has shown that it is possible to take control of an entire vehicle by hacking the IVI system. In this thesis, penetration testing was conducted on an IVI system included on a rig from Volvo Cars to find potential vulnerabilities in the system. To the best of the author’s knowledge, this is the first paper describing penetration tests performed on a greater attack surface of the Android Automotive operating system used by the IVI system than previous research which only focused on the attack surface of third-party apps. Moreover, threat modeling was performed by employing the threat analysis and risk assessment part of the ISO/SAE 21434: Road vehicles — Cybersecurity engineering. This has not yet been done in the research area of security of IVI systems as far as the author knows. The results from the various penetration tests show that no major vulnerabilities were discovered in the IVI system. However, several findings were made in the thesis where the main one was that multiple content providers, managing access to storage (e.g., relational databases) in Android, were found to be exported by Android apps on the IVI system, and that some of these were vulnerable to SQL injection. This vulnerability of some of the content providers was exploited but did not lead to any collection of private information. For future work, penetration testing of the cellular interface of the IVI system is suggested. / Med en ökad efterfrågan för smarta och lyxiga fordon så har fordonsindustrin behövt utveckla teknologier som förbättrar användarupplevelsen i fordon. Ett resultat av detta är att de flesta fordon idag har ett så kallat infotainmentsystem vilket kombinerar information och underhållning i ett system. Infotainmentsystem används till exempel för att styra ljudet, navigationen och luftkonditioneringen i fordon. Fler infotainmentsystem börjar också bli uppkopplade mot internet som möjliggör för användare att surfa på internet och ladda ner tredjepartsappar. Detta väcker frågor beträffande cybersäkerheten hos dessa. I takt med att fler fordon blir uppkopplade mot internet så ökar det risken för att fordon blir hackade. Tidigare forskning har visat att det är möjligt att ta kontroll över ett helt fordon genom att hacka infotainmentsystemet. I detta examensarbete har penetrationstestning utförts på ett infotainmentsystem som var inkluderad på en rigg från Volvo Personvagnar för att hitta potentiella säkerhetsbrister i infotainmentsystemet. Till författarens bästa vetskap är denna rapport den första som beskriver om penetrationstester utförda på en större attackyta av operativsystemet Android Automotive som används av infotainmentsystemet än tidigare forskning som bara har fokuserat på tredjepartsappar som attackyta. Hotmodellering har också utförts i examensarbetet enligt ett avsnitt kallad hotanalys och riskbedömning i ISO/SAE 21434: Vägfordon — Process och metod för cybersäkerhet. Detta har ännu inte gjorts inom forskningsområdet säkerhet för infotainmentsystem så vitt författaren känner till. Resultaten från de olika penetrationstesterna visar att inga allvarliga säkerhetsbrister hittades i infotainmentsystemet. Dock gjordes flera upptäckter under examensarbetet där den mest väsentliga var att ett flertal innehållsleverantörer, som hanterar åtkomst till lagring (t.ex. relationsdatabaser) i Android, var exporterade från Android appar på infotainmentsystemet, och att några av dem var sårbara till SQL-injektioner. Denna sårbarhet hos vissa innehållsleverantörer utnyttjades men ledde inte till någon insamling av privat information. Ett förslag för framtida arbeten är att utföra penetrationstestning på det mobila gränssnittet hos infotainmentsystemet.

As smart homes become increasingly common and concerns over Internet of Things (IoT) security grow, this study delves into the vulnerabilities of smart thermostats. These devices offer convenience but also comes with increased risk of cyber attacks. This study evaluates the susceptibility of the Shelly Thermostatic Radiator Valve (TRV) and the Meross Smart Thermostat to potential threats across various attack vectors – encompassing firmware, network, radio, and cloud – through penetration testing guided by the PatrIoT methodology. Findings reveal four unknown vulnerabilities in the Meross Smart Thermostat and two in the Shelly TRV. These vulnerabilities consist of insecure firmware updates, lack of network encryption, exploitable radio communication, and cloud-related gaps. Recommendations aiming at mitigating the found vulnerabilities include implementing secure Wi-Fi access points for both models during setup, and ensuring strong encryption for the Meross Smart Thermostat’s radio communication. The study contributes to an increased awareness of potential security risks associated with these devices, though the extent of vulnerabilities across all smart thermostat models cannot be definitively concluded. / I takt med att smarta hem blir allt vanligare och med växande medvetenhet om säkerhet för Internet of Things (IoT), undersöker denna studie potentiella sårbarheter hos smarta termostater. Dessa enheter förenklar användares vardag, men ger också upphov till nya cyberhot. Denna studie granskar Shelly TRV och Meross Smart Thermostat för potentiella hot inom attackvektorerna firmware, nätverk, radio och moln, genom penetreringstestning som vägleds av PatrIoT-metodiken. Resultatet är fyra upptäckta sårbarheter i Meross-modellen och två i Shelly Thermostatic Radiator Valve (TRV) inklusive osäkra firmware-uppdateringar, brist på nätverkskryptering, utnyttjbar radiokommunikation och molnrelaterade problem. Rekommendationer med syfte att mitigera de upptäckta sårbarheterna inkluderar att implementera säkra Wi-Fi-åtkomstpunkter för båda modellerna under installationen och att säkerställa stark kryptering för Meross Smart Thermostat:s radiokommunikationen. Studien bidrar till en ökad medvetenhet om potentiella säkerhetsrisker som är förknippade med dessa enheter, även om det inte kan fastställas hur vanligt det är med sårbarheter i smarta termostater

The prevalence of affordable internet-connected cameras has provided many with new possibilities, including keeping a watchful eye on property and family members from afar. In order to avoid serious breaches of privacy, it is necessary to consider whether these devices are secure. This project aims to evaluate the cybersecurity of one such device, an IP camera from Biltema. This was done by performing an extensive analysis of the camera, determining possible vulnerabilities, and performing penetration tests based on identified vulnerabilities. The tests included capturing and analyzing network traffic, attempting to crack the camera credentials, and attempting to disable the camera completely. The conclusions were that the camera should not be used for any security applications and is unsuitable to use in situations where one's privacy is important. / Det breda utbudet av prisvärda och kameror med internet uppkopling har medfört helt nya möjligheter. Idag är det till exempel möjligt att hålla koll på sina barn utan att vara i rummet, eller hålla ett öga på hemmet via mobilen. Det är dock nödvändigt att reflektera över om dessa enheter är säkra, för att undvika allvarliga integritetsintrång. Projekets syfte är att utvärdera cybersäkerheten hos en sådan enhet, en IP-kamera från Biltema. Utvärderingen bestod av en omfattande analys av kameran, identifikation av möjliga sårbarheter och utförande av ett antal penetrationstester baserat på de upptäckta sårbarheterna. Testerna omfattade en analys av nätverkstrafik, att försöka knäcka kamerans inloggningssuppgifter samt att försöka inaktivera kameran. Slutsatsen var att kameran inte bör användas inom säkerhetstillämpningar och att den är olämplig i situationer där integritet är viktigt. / Kandidatexjobb i elektroteknik 2022, KTH, Stockholm

IP cameras have been around for a while and have been a growing part of the IoT scene. There is a variety of IP cameras being used in enterprises and homes with the main reason being for surveillance. This naturally attracts attackers to potentially take control of the camera feeds and or disable them completely. We tested the security of home surveillance cameras in different price categories, ranging from 350 SEK to 800 SEK, to research if the security of the cameras differs depending on the price. In addition, we also focused on two different vendors with the goal of discerning whether they have implemented different security measures. The method used to solve our task was to find and exploit existing vulnerabilities from similar devices and potentially find new ones ourselves. Even though existing vulnerabilities were mostly patched, there was still valuable information in the exploits. This showed that some vendors were aware of existing vulnerabilities and had the drive to patch them. Our work resulted in finding two vulnerabilities in one of the vendor’s cameras, which was disclosed to the affected vendor. The disclosure process resulted in an announcement in the support page[29]. MITRE also confirmed two CVE ID’s from our request, CVE-2021-41503[31] and CVE-2021-41504[32]. Our conclusion is that there are still critical security risks when it comes to the camera’s various features and other IoT devices that are yet to be exposed. / IP-kameror har funnits ett tag och har blivit en del av IoT-scenen. Det finns en mängd olika IP-kameror som används i företag och hem med den främsta anledningen till övervakning. Detta lockar naturligtvis angripare att eventuellt använda kameraflödena eller inaktivera dem helt. Vi testade säkerheten för hemövervakningskameror i olika priskategorier, från 350 SEK till 800 SEK, för att undersöka om kamerans säkerhet skiljer sig åt beroende på pris. Vi fokuserade också på två olika leverantörer med målet att se om de har genomfört olika säkerhetsåtgärder. Metoden som användes för att lösa vår uppgift var att hitta och prova befintliga sårbarheter från liknande enheter och eventuellt hitta nya själva. Även om befintliga sårbarheter var för det mesta lösta så var det fortfarande värdefull information vi kunde ta del av. Detta visar att vissa leverantörer är medvetna om befintliga sårbarheter och har drivet att korrigera dem. Vårt arbete resulterade i att vi hittade två sårbarheter i en av leverantörens kameror, vilket informerades till den berörda leverantören. Avslöjandeprocessen resulterade i ett tillkännagivande på supportsidan[29]. MITRE bekräftade också två CVE IDs från vår begäran, CVE-2021-41503[31] och CVE-2021-41504[32] Vår slutsats är att det fortfarande finns några kritiska säkerhetsrisker avseende kamerornas funktioner och andra IoT-enheter som kan exponeras.

Obemannade luftfarkoster, även kallade drönare, är del av IoT-revolutionen och har uppmärksammats de senaste åren på grund av integritetsfrågor såväl som flygplats- och militär säkerhet. Då de kan flyga samt har implementerat en ökande mängd teknologi, särskilt kamera och annan övervakning, är de attraktiva måltavlor för hackers och penetrationstestare. Ett antal attacker har genomförts i närtid. I detta examensarbete utforskas och attackeras drönaren Parrot ANAFI genom att använda hotmodellering ur ett black box-perspektiv. Hotmodelleringen inkluderar hotidentifiering med STRIDE samt riskvärdering med DREAD. Inga stora svagheter i systemet hittades. Rapporten visar att tillverkaren har en stor säkerhetsmedvetenhet. Exempel på denna medvetenhet är att tidigare rapporterade svagheter har åtgärdats och programkoden har förvrängts. Metoderna och de funna resultaten kan användas för att vidare utforska svagheter i drönare och liknande IoT-enheter. / Unmanned aerial vehicles, commonly known as drones, are part of the IoT revolution and have gotten some attention in recent years due to privacy violation issues as well as airport and military security. Since they can fly and have an increasing amount of technology implemented, especially camera and other surveillance, they are attractive targets for hackers and penetration testers. A number of attacks have been carried out over the years. In this thesis the Parrot ANAFI drone is explored and attacked using threat modeling from a black box perspective. The threat modeling includes identifying threats with STRIDE and assessing risks with DREAD. Major vulnerabilities in the system were not found. This report shows that the manufacturer has a high security awareness. Examples of this awareness are that previously reported vulnerabilities have been mitigated and firmware code has been obfuscated. The methods used and results found could be used to further explore vulnerabilities in drones and similar IoT devices.

The market of Android applications is huge, and in 2019, Google Play users worldwide downloaded 84.3 billion mobile applications. With such a big user base, any security issues could have big negative impacts. That is why penetration testing of Android applications is important and it is also why Google has a bug bounty program where people can submit vulnerability reports on their most downloaded applications. The aim of the project was to assess the security of Android applications from the Google Play Security Reward Program by performing penetration tests on the applications. A threat model of Android applications was made where potential threats were identified. A choice was made to focus on the Spotify Application for Android where threats were given ratings based on risks associated with them in the context of the Spotify Application. Penetration tests were made where testing depth was determined by the ratings associated with the attacks.The results of the tests showed that the Spotify Application is secure, and no test showed any real possibility of exploiting the application. The perhaps biggest potential exploit found is a Denial of Service attack that can be made through a malicious application interacting with the Spotify application. The result doesn’t guarantee that the application isn’t penetrable and further testing is needed to give the result more reliability. The methods used in the project can however act as a template for further research into both Spotify and other Android applications. / Marknaden för Android applikationer är enorm och 2019 laddade Google Play användare ner 84.3 miljarder mobil-applikationer. Med en så stor användarbas kan potentiella säkerhetsproblem få stora negativa konsekvenser. Det är därför penetrationstest är viktiga och varför Google har ett bug bounty program där folk kan skicka in sårbarhetsrapporter för deras mest nedladdade applikationer. Målet med projektet är att bedöma säkerheten hos Android applikationer från Google Play Security Reward Program genom utförande av penetrationstester på applikationerna. En hotmodell över Android applikationer skapades, där potentiella hot identifierades. Ett val att fokusera på Spotify för Android gjordes, där hot gavs rankingar baserat på riskerna associerade med dem i kontexten av Spotify applikationen. Penetrationstest gjordes med testdjup avgjort av rankingarna associerade med attackerna.Resultatet av testen visade att Spotify applikationen var säker, och inga test visade på några riktiga utnyttjningsmöjligheter av applikationen. Den kanske största utnyttjningsmöjligheten som hittades var en Denial of Service-attack som kunde göras genom en illvillig applikation som interagerar med Spotify applikationen. Resultaten garanterar inte att applikationen inte är penetrerbar och fortsatt testande behövs för att ge resultatet mer trovärdighet. Metoderna som användes i projektet kan i alla fall agera som en mall för fortsatt undersökning av både Spotify såväl som andra Android applikationer.

Internet of things (IoT) devices are becoming more prevalent. Due to a rapidly growing market of these appliances, improper security measures lead to an expanding range of attacks. There is a devoir of testing and securing these devices to contribute to a more sustainable society. This thesis has evaluated the security of an IoT-refrigerator by using ethical hacking, where a threat model was produced to identify vulnerabilities. Penetration tests were performed based on the threat model. The results from the penetration tests did not find any exploitable vulnerabilities. The conclusion from evaluating the security of this Samsung refrigerator can say the product is secure and contributes to a connected, secure, and sustainable society. / Internet of Things (IoT) enheter blir mer allmänt förekommande. På grund av en snabbt expanderande marknad av dessa apparater, har bristfälliga säkerhetsåtgärder resulterat till en mängd olika attacker. Det finns ett behov att testa dessa enheter for att bidra till ett mer säkert och hållbart samhälle. Denna avhandling har utvärderat säkerheten av ett IoT-kylskåp genom att producera en hot modell för att identifiera sårbarheter. Penetrationstester har utförts på enheten, baserade på hot modellen. Resultatet av penetrationstesterna hittade inga utnyttjningsbara sårbarheter. Slutsatsen från utvärderingen av säkerheten på Samsung-kylskåpet är att produkten är säker och bidrar till ett uppkopplat, säkert, och hållbart samhälle.