Syftet med studien är att jämföra framställningen av skräck i originalversionen och nyinspelningen av skräckfilmen IT. Med en semiotisk innehållsanalys analyserar vi framställningen av antagonisten och effekter i valda scener från båda filmerna. Materialet som studeras är fem nyckelscener från respektive version. Studiens syfte är att jämföra hur framställningen av skräck har förändrats i filmerna samt få en djupare förståelse hur synen på skräck i dagens samhälle kan utgöra en faktor i förändringen. För att komma åt denna struktur används teorier angående ideologiteori, representationsteori och semiotisk teori. Metoder vi använder är semiotik som metod och analyser av effekterna i film. Med en semiotisk jämförelse av de valda scenerna och framställningen av antagonisten kan vi besvara studiens frågeställningar. Analysen har genomförts med en semiotisk denotation av handlingen följt av en djupare jämförande analys. Studiens resultat visar att det finns både likheter och även stora skillnader mellan de valda scenerna. Eftersom det är en sådan stor skillnad på miljön och ljussättningen mellan alla nyckelscener så får man en känsla av att det krävs mer för att bli rädd idag än vad det var på 1990-talet när allt var soligt och fina miljöer. Den äldre versionens monster skulle kunna associeras med stereotypiska monster samtidigt som den senare versionens monster var mer främmande och nyskapade. Antagonisten skiljer sig drastiskt från versionerna och visar tydligt att det krävs mer effekter och övernaturliga fenomen för att bli räddare idag.