Sammanfattning    Bakgrund:   Patienter med perifera venkatetrar (PVK) ingår i det dagliga omvårdnadsarbetet för svenska sjuksköterskor och det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskap om omvårdnaden av insättning, skötsel och eventuella komplikationsrisker. PVK är bland de mest använda medicinsk-tekniska produkterna inom hälso- och sjukvården och är ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. Insättning av en PVK är ett vanligt förekommande ingrepp för patienter som vårdas inom sjukvården, i syfte att ge patienten vätska, näring, blodprodukter och läkemedel.   Syfte:  Syftet är att studera hur ofta PVK ska bytas för att ge patienten bästa möjliga vård och på så vis förhindra komplikationer.   Metod:  En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar från sex olika länder.    Resultat:  Sju av artiklarna resulterade i att byte på klinisk indikation inte gav en ökad risk för PVKrelaterade komplikationer. Två artiklar förespråkade byte av PVK enligt gällande riktlinjer. Sista artikeln tar upp hur det ser ut i världen gällande omvårdnaden av PVK samt följsamheten till gällande riktlinjer.   Slutsats:  Resultatet av litteraturstudien visar att klinisk bedömning kan vara värdefull för att förebygga komplikationer då det inte är uppenbart att PVK-tiden är den stora orsaken till uppkomsten av komplikationer. Svenska- och CDC:s befintliga riktlinjer för kliniskt indikerat PVK-byte hos barn och patienter med dålig kärlåtkomst borde även kunna inkludera alla vuxna patienter.     Nyckelord:   Perifer venös kateterisering, komplikationer, förebyggande, byta ut, tidsintervall.