Denna studie granskar källor i form av personer i rapporteringen kring terrordådet på Drottninggatan 2017. Krissituationer innebär ett akut och stort behov av information hos allmänheten. Forskning har påvisat att svenska medier brister ur en källkritisk aspekt vid rapportering kring kriser, därför är det viktigt att granska källanvändningen vid dessa extraordinära händelser. I den här undersökningen fokuserar vi på personkällor och en av frågeställningarna som studien behandlar är: Vilka personkällor användes i rapporteringen? Inom kriskommunikationsforskningen är det vanligt att dela in en kris i olika faser då rapporteringens tema skiftar under olika tidpunkter i krisen. Därför behandlar studien även frågeställningarna: I vilka artikelteman förekommer de olika personkällorna? Vilka likheter och skillnader fanns i användningen av personkällor i fas 1 och fas 2? Vilka likheter och skillnader fanns i förekomsten av olika artikelteman i fas 1 och fas?  Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av totalt 290 nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.  Resultatet av studien visar att de vanligaste personkällorna var ”polis” och ”politiker”. Förstahandskällor var vanligast med 78% av alla personkällor och 10% utgjordes av alla personkällor utan namn. Manliga personkällor dominerade rapporteringen med 77% och kvinnorna utgjorde 33%. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader mellan de två faserna. Det förekom fler personkällor i fas 1 generellt och även fler elitpersoner. Frekvensen av olika personkällor och artikelteman förändrades i de två faserna vilket påvisar att rapporteringens innehåll såg olika ut vid olika tidpunkter i krisen.