Detta examensarbete är indelat i tre delar. Examensarbetet består av en översättning av tre kapitel ur Etta James självbiografi Rage to survive: the Etta James story skriven av James och spökförfattaren David Ritz, samt ett kapitel om vilka textspecifika översättningsproblem som uppstod vid översättningen. Den tredje delen består av en djupanalys av hur varieteten African-American English (AAE) översatts i två andra verk, nämligen I know why the caged bird sings av Maya Angelou och The bluest eye av Toni Morrison där översättningarna av dessa verk jämförs med min översättning av Rage to survive: the Etta James story. Djupanalysens syfte är att undersöka hur många talspråksmarkörer som finns i de ovannämnda verken, samt hur många av dessa markörer är specifika för AAE. Dessutom används Englund Dimitrovas varietetsskala (2001). Detta för att undersöka huruvida måltexterna ligger på skalan i relation till källtexterna genom mängden talspråksmarkörer. Översättningen genomfördes med målet att ligga så nära källtextens stil som var möjligt med hänsyn till målspråkets grammatiska regler och förutsättningar. Detta för att kunna erbjuda den målspråklige läsaren en likvärdig effekt som läsaren av källtexten. För att uppfylla detta mål fick en del kompromisser göras. / This thesis is divided into three main parts. It consists of a translation of three chapters from Etta James’ autobiography named Rage to survive: the Etta James story, written by James herself and ghost writer David Ritz. The thesis also features a part involving the issues that arose when I translated Rage to survive: the Etta James story and how I solved these issues. The third and final part consists of an analysis of how African-American English (AAE) has been translated in two other novels in the past, namely I know why the caged bird sings by Maya Angelou and Toni Morrison’s The bluest eye. I compare the translations of these two novels with my own translation of Rage to survive: the Etta James story in the analysis where I strive to gain insight into the norms for translating spoken varieties. The translation was carried out with the purpose of maintaining the stylistic and informal markers as intact as possible while at the same time adhering to the grammatical prerequisites of the target language (Swedish). / <p>Översättningen är borttagen ur den publicerade versionen i fulltext i DiVA (denna version) på grund av upphovsrätten.</p><p>The translation has been removed from the published version of the essay in DiVA due to copyright.</p>

The present theoretical and biographical thesis deals with the work of Peter Newmark, a prominent Translation Studies scholar. The thesis is based on an analysis of Newmark's monographs and papers and identifies key ideas which constitute his contribution to the development of Translation Studies. Given the context of his time, with the Western world being dominated by neopositivism, Newmark's approach was not in line with the mainstream. The thesis also tries to take into account the chronological development of Newmark's ideas and highlight some ideas from more recent papers, the reception of which was rather limited. Furthermore, the thesis presents the reception of Newmark's ideas and the most important critical responses to them.