Denna uppsats behandlar hur olika föreställningar kring genus och sexualitet tar sig uttryck, dels i de videos som producerar på internet av karaktären Pewdiepie men också i det material som fansen genererar. Studien fokusera på en specifik videohändelse, en sekvens där Pewdiepie ikläder sig en rosa boa och bland annat säger säger ”It’s not called being gay. It’s called being fabulous!” samt vad som görs med denna händelse, hur den remedieras och tas i bruk av fansen. Detta har jag gjort genom att studera innehållet och aktiviteten på fyra bloggar. Det övergripande syftet med studien är att bidra till kunskaper om hur mening görs och förhandlas inom unga nätkulturer. Studiens frågeställning är följande: • Hur skapas föreställningar kring genus och sexualitet i Pewdiepies videos? • Hur omförhandlas dessa betydelser i fansens tolkande praktik? Fokus i undersökning ligger på (de visuella) texterna och hur mening skapas utifrån dem. En utvidgad textanalys har gjorts med utgångspunkt ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och en analysmodell som Simon Lindgren föreslår, kompletterat med genusteori som har bidragit med begrepp som används som ”verktyg” i analysen. Analysen visar att videohändelsen kan ses ge uttryck för en mängd olika och delvis motstridiga föreställningar kopplade till genus och sexualitet. Mycket av Pewdiepiesa gerande kan dock sägas vara grundat i en heteronormativ kultur. Detta ger sig till känna bland annat genom att Pewdiepie i videosekvensen överdriver och parodierar föreställningen om homosexualitet för att på detta sätt påtala att det är en annan sexuell läggning än heterosexualitet. Analysen visar bland annat att humor i form av förlöjligande kan spela en roll för att upprätthålla traditionella könsroller. Studie belyser vidare hur fansen i sin (visuellt) tolkande praktik konstruerar, omförhandlar och utvecklar positioner i sin respons på den aktuella videohändelsen. En tolkningsgemenskap som har framträtt i analysen av bloggarna är slashproducenterna. Slashproducenterna gör queera läsningar, vilket innebär ompositioneringar av texter bortom heteronormativa gränsdragningar. Avslutningsvis diskuteras vilka pedagogiska tankar som denna undersökning kan aktualiseraoch problematisera. Studien argumenterar bl.a. för att du som lärare genom att inkluderabilder och blickar som utmanar rådande normer kan arbeta för att förändraföreställningsvärldar och därmed öppna upp för en bredare tolerans.

¿Qué pasa cuando la comedia se burla de los menos afortunados o utiliza términos que algunos grupos consideran ofensivos? Esta investigación busca comprender las estrategias que utilizan diversos comediantes para tratar temas políticamente incorrectos con aceptación en el público. Para ello se centra en tres casos particulares provenientes de distintas plataformas: “Louis C.K.”, el controversial comediante de stand-up; “South Park”, la exitosa serie animada para adultos y “PewDiePie”, el youtuber más popular de internet a la fecha. La tesis señala los elementos que tienen en común los comediantes de cada caso y cómo consiguen tener éxito con su respectiva audiencia. Asimismo, contrasta sus casos de éxito con casos donde han generado polémica y reacciones negativas como respuesta a chistes políticamente incorrectos. De esta manera se puede apreciar cómo el humor es una herramienta funcional en la comunicación de mensajes que abordan temas controversiales y las técnicas que se utilizan para hacerlos más accesibles al público en general.

This thesis aims to uncover the reasons behind the sudden rise of the YouTube celebrity and to test (by means of an experimental study of teenager interests) media claims that YouTubers have become more popular among teenagers than any traditional type of celebrity. The thesis integrates YouTubers into celebrity studies by first outlining the origins of celebrity and its general role in society and then drawing parallels between traditional types of celebrity and YouTubers via describing the characteristics they embody and the specific roles they perform. As a result, YouTubers are found to be a technologically determined next step in the evolution of the TV personality, whose celebrity is mainly structured around the concepts of familiarity and intimacy. What follows is a discussion of participatory culture, monetization and doing YouTube as a job, with emphasis on the effects these developments had on the rise of the YouTube celebrity and online content & culture in general. The thesis is concluded by an experimental study conducted using quantitative research methods on a sample of over 5,000 Czech teenagers by analyzing their Facebook page-likes. The results suggest that YouTubers really are more important to teenagers than traditional celebrities.