In late 2019, the spread of the coronavirus SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) began. The viral disease, also known as covid-19, started spreading from China to large parts of the world in early 2020, resulting in a large number of cases, deaths, as well as major impacts on the economy of nations, organizations, and individuals alike. In order to limit the spread of the virus, several pharmaceutical companies, including Pfizer and Moderna, initiated a vaccine development. This process led pharmaceutical companies to communicat ea large amount of corporate news to investors, among other stakeholders. Previous research has shown how the stock market responds to corporate news. However, prior to this study, a lack of research on how the stock market behaves in relation to corporate news announced by companies under difficult global conditions was identified. The aim of this study is to investigate the stock market's reaction to press releases by Moderna and Pfizer regarding their vaccine development for covid-19. The methods used to study the subject are based on analysis of historical share price data and the calculation of abnormal returns. The results have to some extent indicated that selected press releases have played a significant role as an influencer in relation to investor sentiment and the stock market’s behavior. In terms of the result as a whole, the number of significant days is not sufficient to support the alternative hypothesis. Market reactions in the share prices were identified on the dates surrounding the press releases regarding the vaccine-development, but since only 22 percent of the abnormal yield was significant, the result did not appear to be aligned with the alternative hypothesis. / Under slutet av år 2019 började spridningen av coronaviruset SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2). Virussjukdomen, i folkmun känd som covid-19, började under år 2020 spridas från Kina till stora delar av övriga världen, vilket har resulterat i ett stort antal insjuknade, dödsfall och även en påverkan på såväl nationers som organisationers och individers ekonomi. För att begränsa spridningen av viruset påbörjade ett flertal läkemedelsbolag en vaccinframtagning. Denna process ledde till att läkemedelsbolagen kommunicerade en stor mängd bolagsnyheter till omvärlden, däribland investerare. Tidigare forskning har visat hur aktiemarknaden svarat på bolagsnyheter, men inför denna studie identifierades en brist på forskning kring hur aktiemarknaden agerar i förhållande till bolagsnyheter under extrema världssituationer likt coronaviruspandemin. Syftet med denna studie är att undersöka marknadens reaktion till följd av pressmeddelanden från företagen Moderna och Pfizer rörande vaccinutvecklingen för covid-19. Reaktionen studeras med hjälp av historiska aktiekursdata och beräkning av onormal avkastning. Resultaten har till en viss del indikerat på att utvalda pressmeddelanden har spelat en signifikant roll som påverkande faktor gentemot aktiemarknaden. Sett till resultatet i sin helhet är antalet signifikanta dagar inte tillräckligt för att utgöra stöd till alternativhypotesen. Marknadsreaktioner kunde identifieras till följd av pressmeddelanden om vaccinutvecklingen, men eftersom enbart 22 procent av den onormala avkastningen var signifikant så föreföll inte resultatet i linje med alternativhypotesen.

Introduktion: Coronavirus är RNA-virus med ett lipidhölje som är täckt utav karaktäristiska spikprotein. De mest kända coronavirusvarianterna är SARS-CoV-1 som var aktiv mellan 2002-2004, MERS-CoV som har varit aktiv sedan 2012 och SARS-CoV-2 som har varit aktiv sedan 2019–tillsvidare. SARS-CoV-2 infektionen betecknades januari 30 2020 som en pandemi. Flera läkemedelsföretag har forcerat ??? till att framställa vaccin riktad mot SARS-CoV-2, “The United States Food and Drug Administration” (FDA) och “European Medicines Agency” (EMA) har nödgats att ge ut “Emergency Use Authorization (EUA) i hopp om att få kontroll på dess spridining. Syfte och mål: Syftet med arbetet är att undersöka säkerheten och effektiviteten hos de EMA-godkända vaccinerna riktade mot SARS-CoV-2. Metod: Studierna för vardera vaccin hittades och valdes ut genom World Health Organizations (WHO) “Draft landscape and tracker of COVID-19 candidate vaccines”. Totalt inkluderades åtta studier baserade på tio kliniska prövningar som undersökte säkerheten och effektiviteten hos de fyra ledande vaccinerna från Pfizer BioNTech, Moderna, AstraZeneca och Johnson & Johnson. Resultat: De fyra undersökta vaccinerna visade en god säkerhet utan grövre biverkningar. De vanligaste biverkningarna hos samtliga vaccin var lokal smärta, trötthet och huvudverk. Dessa biverkningar varade mellan en till två dagar efter vaccination och var till större del milda. Större skillnader kunde ses hos de olika vaccinernas effektivitet, Pfizer BioNTech och Modernas mRNA-vacciner visade på effektiviteter runt 95% medan AstraZeneca och Johnson & Johnsons adenovirus-vektor-vacciner visade på effektiviteter runt 66-70%. Diskussion: Inga större skillnader i säkerhet kunde ses mellan de undersökta vaccinerna. AstraZeneca använde ett influensa vaccin istället för isoton vattenlösning till deras kontrollgrupper. Detta kan ha haft en påverkan på placebo och resultaten från deras prövningar. En tydlig skillnad i effektivitet kunde ses mellan de olika vaccintyperna, vilket har ett stort inflytande på hur lätt man kan inducera flockimmunitet hos en befolkning. Eftersom flockimmunitet har en stor roll i både att bromsa spridningen men även i att förebygga förekomsten av nya virus varianter så bör endast mRNA vacciner rekomenderas om möjligt. / Introduction: Coronaviruses are RNA viruses with a lipid envelope that is covered by characteristic spike protein. The most well-known coronaviruses are SARS-CoV-1 which were active between 2002-2004, MERS-CoV which is active since 2012 and SARS-CoV-2 which is active since 2019. SARS-CoV-2 was designated a pandemic January 30, 2020. Several pharmaceutical companies have been rushing to produce vaccines targeting SARS-CoV-2, The United States Food and Drug Administration (FDA) and the European Medicines Agency (EMA) have had to issue Emergency Use Authorization (EUA) in the hope of gaining control of its spread. Objective: The purpose of this study is to investigate the safety and efficacy of the EMA-approved vaccines targeting SARS-CoV-2. Method: The studies for each vaccine were found and selected through the World Health Organizations' (WHO) "Draft landscape and tracker of COVID-19 candidate vaccines". A total of eight studies were included based on ten clinical trials examining the safety and efficacy of the four leading vaccines from Pfizer BioNTech, Moderna, AstraZeneca and Johnson & Johnson. Results: The four vaccines examined showed good safety without any serious side effects, the most common side effects with all vaccines were local pain, fatigue, and headache. These side effects lasted between one to two days after vaccination and were mostly mild. Larger differences could be seen in the efficacy of the different vaccines, with Pfizer BioNTech and Moderna's mRNA vaccines showing efficacies of around 95%. While AstraZeneca and Johnson & Johnson's adenovirus vector vaccines showed efficacies of around 66-70%. Discussion: No major differences in safety could be seen between the vaccines examined. AstraZeneca used an influenza vaccine instead of isotonic aqueous solution for their control groups, this may have had an impact on placebo and thus the results of their trials. A clear difference in efficacy could be seen between the different types of vaccines. This has a great influence on how easily one could induce herd immunity to a population. Herd immunity plays a major role in both slowing the spread but also in preventing the occurrence of new virus variants, therefore mRNA vaccines should be recommended if possible.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes flertalet fall av pneumoni av okänd etiologi i Wuhan, Kina. Efter isolering och sekvensering framkom det att det rörde sig om ett coronavirus, benämnt SARS-CoV-2. Sociala restriktioner och munskydd har inte lyckats stoppa denna pandemi, och hoppet ligger nu på de olika vaccinkandidater som började utvecklas under 2020. Syfte: Syftet var att jämföra olika vaccins effektivitet och förekomst av olika biverkningar. Metod: En systemisk litteraturstudie utfördes, där en sökning i Pubmed utfördes och fyra artiklar valdes ut till arbetet för att jämföra vaccineffektivitet och biverkningar för de tre vaccin som var godkända av läkemedelsverket i februari. Resultat: Pfizer/BioNTechs mRNA-vaccin hade en effektivitet på 94,8%, Modernas mRNA-vaccin en effektivitet på 94,1% och Oxford-AstraZenecas vektorvaccin uppvisade en effektivitet på 70,4%. De vanligaste biverkningarna vid vaccinering var smärta vid injektionsplatsen, huvudvärk samt utmattning. Slutsats: En tillfredsställande jämförelse kunde inte genomföras då de olika fas III studierna utfördes på olika åldersgrupper och i olika delar av världen där SARS-CoV-2 mutationerna skiljde sig åt, vilket kan ha påverkat resultaten. / Background: At the end of 2019, several cases of pneumonia of unknown ethology were discovered in Wuhan, China. After isolating and sequencing the pathogen it became apparent that it was a Coronavirus, named SARS-CoV-2. Social restrictions and mask wearing mandates have not managed to stop this pandemic, and the hope lies with the different vaccine candidates that started to be developed during 2020. Aim: The aim was to compare different vaccines efficacy and prevalence of side effects. Method: A systemic literature study was implemented, the search was done in Pubmed and four papers were selected to compare vaccine efficacy and side effects for the three vaccines that were approved by Läkemedelsverket in February. Results: Pfizer/BioNTech’s mRNA-vaccine showed an efficacy of 94,8%, Moderna’s an efficacy of 94,1% and Oxford-AstraZeneca’s vector vaccine showed an efficacy of 70,4%. The most common side effects following vaccination was pain at the site of injection, headache and fatigue. Conclusion: A satisfying comparison could not be achieved since the different phase III studies were performed on different age groups and in different parts of the world where SARS-CoV-2 mutations differ, which could impact the results.

The aim of this master`s thesis is to perform fundamental analysis and determine the intrinsic value of Pfizer Inc share. There are three main parts of fundamental analysis - global, industry and company analysis, which includes a financial analysis. Using the chosen methods the value of shares is determined. The calculated intrinsic value is then compared to the market price and the investment recommendation is proposed.