<p>Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning. Korrosion tränger in under kabelskor på pinnlödningar i områden där ingen lödfog finns. Undersökning av borrade prover visade att deformerad struktur uppkommer vid borrning samt att korrosion tränger in mellan kontaktförbindningens kopparhylsa och det borrade hålet. Vid en jämförelse mellan de båda förbindningsmetoderna framkom att lödningar är skonsammare för rälsmaterialet än borrade kontaktförbindningar men har däremot en tendens att lossna oftare. Vid val av borrade förbindningar som standard istället för pinnlödningar skulle det resultera i färre lossade anslutningar. Hållfastheten i räler skulle förmodligen påverkas och antalet sprickor från borrade hål öka.</p>

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning. Korrosion tränger in under kabelskor på pinnlödningar i områden där ingen lödfog finns. Undersökning av borrade prover visade att deformerad struktur uppkommer vid borrning samt att korrosion tränger in mellan kontaktförbindningens kopparhylsa och det borrade hålet. Vid en jämförelse mellan de båda förbindningsmetoderna framkom att lödningar är skonsammare för rälsmaterialet än borrade kontaktförbindningar men har däremot en tendens att lossna oftare. Vid val av borrade förbindningar som standard istället för pinnlödningar skulle det resultera i färre lossade anslutningar. Hållfastheten i räler skulle förmodligen påverkas och antalet sprickor från borrade hål öka.