Det här examensarbetets syfte är att fördjupa kunskap om hur implementering av hållbar utveckling i slöjdämnet i relation till föreskrifter i Läroplanen för fritidshem och grundskola(Skolverket, 2022). Arbetets frågeställningar är: Hur beskriver textillärare sin undervisning i hållbar utveckling? Samt vilket undervisningsinnehåll finns i textilslöjden som kan kopplas till hållbar utveckling? Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex legitimerade textillärare som undervisar på högstadiet. Hållbar utveckling är inget nytt inom slöjdämnet, men hösten 2022 trädde den nya läroplanen (Lgr22) i kraft, och i den har hållbar utveckling fått en mer framträdande roll än i tidigare läroplaner. Ut ifrån vad textillärarna berättade om sin undervisning utkristalliserades teman, dessa teman är återbruk, material, materiallära och medvetenhet/värderingar (social hållbarhet). Textillärarnas beskrivningar om arbetet med hållbar utveckling i slöjden är varierat, dels hur mycket de arbetar med hållbar utveckling dels med vilka aktiviteter lärarna beskriver som arbete med hållbar utveckling. Samtliga textillärare nämner att de arbetar med återbruk. Resultatet från intervjuerna med textillärarna analyseras med didaktisk teori samt läroplansteori. Alla textillärare berättar att de strävar efter att arbeta med hållbar utveckling i större utsträckning, men uttrycker att de skulle vilja ha fortbildning och mer tid till att planera undervisningen.

Inom detaljhandeln är konkurrensen mellan aktörer hög och det är inte längre tillräckligt för fast fashion företag att erbjuda modeprodukter snabbt och billigt för att vara framgångsrikt. Begreppet fast fashion har tilldelats företag som fokuserar på att snabbt erbjuda allmänheten billiga alternativ till modeprodukter. Service är en konkurrensfaktor som blivit mer aktuellt även inom fast fashion företag. Resultatet av god service, både under och efter köpet, är nöjda och lojala kunder. För att ett företag ska bli framgångsrikt behöver de erbjuda god service vilket främst kan göras genom säljaren som är den personliga kontakten med kunden. Är textila materialkunskaper en del av kundens förväntade servicekvalitet bör det också vara en viktig del för företaget att arbeta med för att kunna leverera rätt service till rätt kund. Syftet med arbetet var att undersöka och analysera hur textila materialkunskaper hos butikspersonalen i fast fashion företag möter kundernas servicebehov. För att uppfylla syftet har en kvantitativ metod använts bestående av tre enkätundersökningar riktade till tre olika respondentgrupper. Forskningsfrågorna som låg till grund för arbetet var om textila materialkunskaper hos butikspersonalen är en del av kundens förväntade servicekvalitet samt hur butiksledningen ser på behovet av textila materialkunskaper hos butikspersonalen hos fast fashion företag. Den teoretiska modellen som använts genomgående i arbetet är gapmodellen som använts för att identifiera olika gap mellan företag och kund gällande servicekvaliteten. Slutsatsen är att ett antal gap har identifierats kring textila materialkunskaper som en del av servicekvaliteten inom fast fashion företag.

<p>Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning. Korrosion tränger in under kabelskor på pinnlödningar i områden där ingen lödfog finns. Undersökning av borrade prover visade att deformerad struktur uppkommer vid borrning samt att korrosion tränger in mellan kontaktförbindningens kopparhylsa och det borrade hålet. Vid en jämförelse mellan de båda förbindningsmetoderna framkom att lödningar är skonsammare för rälsmaterialet än borrade kontaktförbindningar men har däremot en tendens att lossna oftare. Vid val av borrade förbindningar som standard istället för pinnlödningar skulle det resultera i färre lossade anslutningar. Hållfastheten i räler skulle förmodligen påverkas och antalet sprickor från borrade hål öka.</p>

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad martensitbildning. Korrosion tränger in under kabelskor på pinnlödningar i områden där ingen lödfog finns. Undersökning av borrade prover visade att deformerad struktur uppkommer vid borrning samt att korrosion tränger in mellan kontaktförbindningens kopparhylsa och det borrade hålet. Vid en jämförelse mellan de båda förbindningsmetoderna framkom att lödningar är skonsammare för rälsmaterialet än borrade kontaktförbindningar men har däremot en tendens att lossna oftare. Vid val av borrade förbindningar som standard istället för pinnlödningar skulle det resultera i färre lossade anslutningar. Hållfastheten i räler skulle förmodligen påverkas och antalet sprickor från borrade hål öka.

Detta examensarbete har genomförts med anledning av att Norrvatten har önskemål om att få en rapport om de material som används i deras vattenledningsnät med fokus på typiska skador kopplade till ett specifikt material eller tillverkningsmetod. Det har framkommit indikationer om att kunskapen om rörmaterial och dess egenskaper med tiden har försämrats då den äldre generationens projektörer efterlämnat en kunskapslucka efter sig. Syftet med rapporten är att ge en god överblick av materialen i Norrvattens ledningsnät. Det krävs kunskap om materialen för att analysera sambandet mellan läckningsstatistik och materialets egenskaper. Informationshalten varierar mellan de olika materialen. Detta beror framförallt på materialets uppbyggnad och svårighetshalten att redovisa en klar och rättvis bild över dem. Materialen och dess information är uppdelade i kapitel för att underlätta för läsaren att på ett enkelt sätt förstå sammanhangen. Ett annat viktigt kapitel i denna rapport är beskrivningen över de anläggningsmetoder som valdes att tas med, dels markförlagda ledningar men också två schaktfria metoder vilka är infodring och rörspräckning. I verkligheten finns det många fler utbytesalternativ än dem som tas upp i rapporten, men många metoder är snarlika och dem som redovisas tillhör de vanligaste arbetssätten. Detta kapitel är direkt knutet till dimensioneringsverktyget för utbytesmetoderna med avseende på hållfasthet från jordtryck samt trafiklaster, men också dragspänningar som uppstår i framförallt de schaktfria metoderna. Dimensioneringsverktyget består av ett Excel-dokument där användaren med grundläggande parametrar fyller i dokumentet för att sedan få resultat huruvida den nylagda ledningen klarar de påfrestningar som den utsätts för. Baserat på ledningsanvändning mellan olika material och jämföra mot dess skadestatistik vill vi ge en god slutsats om vilket material som vi anser, generellt sett, är lämpligast att använda sig utav. / This thesis has been conducted in response to a request by Norrvatten for an objective report concerning the materials used in their water supply infrastructure, with a focus on the typical damages linked to specific materials or manufacturing processes. Through interviews with well-informed experts we have received indications that the knowledge regarding the materials used in Norrvatten’s water pipes and said materials’ properties have declined over time, as the older generation of construction planners have left behind a knowledge gap. The purpose of the report is to give a good insight into the materials used in Norrvatten’s water supply infrastructure (specifically the pipes used). We claim that a knowledge of the materials used is necessary to analyze the correlation between leakage statistics and the properties of the materials used in the infrastructure. The level of information available varies between the different materials. This is mainly caused by the structure of the material and the difficulty in depicting a clear and objective picture of it. The materials and their information are divided into separate chapters to make it easier for the reader to understand the picture we are trying to create. Another important chapter in this report is the description of the methods of installation we have chosen to work with; these methods are buried pipelines but also two trenchless methods which are lining and pipe bursting. In reality many more methods that the ones described here exist, but many methods are similar and the ones presented here are those that are most commonly used. This chapter is directly linked to our dimensioning model for pipe replacements concerning strength in regard to earth pressure and traffic load, but also the tensile that occur primarily in the trenchless methods. The dimensionality model is constructed as an Excel document where the user – through utilizing some basic parameters – fills out the document and automatically receives results regarding whether or not the new pipes will withstand the stress it is exposed to. Based on the correlation between damage statistics and the use of different materials in the pipe infrastructure we attempt to provide an accurate picture of which materials we deem to be, generally speaking, the most appropriate to make use of.