Den här studien syftar till att undersöka hur Mölndals stads medborgare upplever kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida. Dessutom avser studien att undersöka hur Mölndals stad arbetar kommunikativt på Facebook för att öka interaktionen mellan kommunen och medborgarna en i alltmer digitaliserad värld. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar utformats: 1. Hur kommunicerar Mölndals stad med medborgarna på kommunens Facebooksida? 2. Hur kommunicerar medborgarna med Mölndals stad på kommunens Facebooksida? 3. Hur upplever medborgarna i Mölndals stad kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida? Studien har tagit en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur en kritisk diskursanalys och kvalitativa intervjuer. Den avser att undersöka Mölndals stads Facebooksida och studiesubjekten är fyra kommunmedborgare. Tidigare forskning och teorier är utvalda utifrån studiens problemområde, vilket behandlar förhållandet mellan sociala medier och offentliga organisationer, samt teorier kring kommunikationsmodeller, organisationers behov av att kommunicera, samt platsmarknadsföring. Resultatet från undersökningen visade att Mölndals stad arbetar i enlighet med transmissionsmodellen, det vill säga ur ett informativt syfte på sin Facebooksida. Samtliga respondenter i studien upplevde kommunens Facebooksida som en informationskanal, däremot såg de positivt på Facebooksidan som ett komplement för att skapa tvåvägskommunikation och möjligheter för en ökad interaktion med kommunen.

Kandidatuppsats i Turismvetenskap III 15 hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, hösten 2017. Författare: Rebecca Lundin Titel: Ett världsarvs påverkan på bilden av en destination - En fallstudie av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och beskriva hur, ett världsarv påverkar den förmedlade och uppfattade bilden av en destination. För att uppnå detta syfte krävs det att man studerar destinationen ur både ett producent- och konsumentperspektiv. Producentperspektivet studeras för att undersöka vilken betydelse världsarvet har i arbetet med att profilera och varumärka destinationen. För att undersöka om världsarvet finns med i den bild som invånare och besökare har av destinationen, det vill säga huruvida världsarvet påverkar den uppfattade bilden av Karlskrona som destination, studeras även destinationen från ett konsumentperspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en typ av deduktiv ansats som behandlar fenomenet världsarv och dess påverkan på bilden av en destination. Studien är en fallstudie och destinationen som undersöks är Karlskrona, med sitt världsarv Örlogsstaden Karlskrona som har varit uppsatt på världsarvslistan sedan 1998. Empirin har samlats in genom intervjuer med turistchefen och världsarvssamordnaren i Karlskrona, samt en enkätundersökning med invånare och besökare. Slutsats: Tendenser visar att världsarvet påverkar både den förmedlade och uppfattade bilden av Karlskrona. Dock är det inte världsarvet i sig som påverkar bilden, utan snarare den militära prägeln som utgör stadens primära identitet. Eftersom världsarvet trots allt är en produkt av den långvariga militära närvaron i staden, kan slutsatsen dras att världsarvet är en stor del av den förmedlade och uppfattade bilden, trots att bilden inte alltid uttrycks specifikt med begreppet världsarv. Nyckelord: Karlskrona, världsarv, platsmarknadsföring, destinationsvarumärke, profil, identitet.

Kommuner använder platsmarknadsföring för att attrahera och behålla medborgare vilket under senare år blivit mer aktuellt då konkurrensen mellan platser har ökat. Tidigare har städers platsmarknadsföring varit riktad mot att utveckla turism, men idag används strategin framförallt för att framhäva staden som en attraktiv plats för företag, och medborgare att leva i. Då det är viktigt för kommuner att ha en gynnsam befolkningsutveckling för att överleva, samt att få yngre individer att stanna inom kommunen, vilket bidrar till långsiktiga skatteintäkter. För att kommuner ska kunna utföra lyckade marknadsföringsstrategier är det viktigt att förstå medborgarnas behov och spegla det i marknadsföringen. Ovan nämnd fakta bidrog till avsikten med denna uppsats som var att beskriva och till viss del förklara hur platsmarknadsföring kan användas av en kommun för att behålla medborgare av Generation Y. Uppsatsens syfte var att uppnå en djupare förståelse för hur kommuner kan behålla Generation Y, där studiens forskningsfrågor utformades och kopplades till relevanta teorier inom forskningsområdet för att besvara studiens syfte. Genom en kvalitativ fallstudie genomfördes flertalet intervjuer med respondenter från Generation Y, vilket gav insikt till aspekter som Generation Y värdesätter inom en kommun. Studien fann att utbud, variation och tillgänglighet är centrala aspekter för att behålla medborgare. Där aspekterna nattliv, evenemang och offentliga transportförbindelser var mest önskvärda för Generation Y. Även möjligheten till delaktighet, och att kunna påverka beslut var centrala aspekter. Utifrån studiens resultat bör kommuner i större utsträckning sträva efter att skapa en relation med medborgare av Generation Y. Där kommuner involverar medborgarna så att de känner delaktighet och upplever att de kan påverka utvecklingen av kommunen de bor i, vilket ökar möjligheten till att behålla Generation Y. Studiens resultat kombinerat med bakomliggande teorier i ämnet påvisar relevansen av att kommuner behöver kunskap om vad Generation Y värdesätter, detta för att kunna utföra en passande marknadsföringsstrategi som behåller de som medborgare.