Includes bibliographical references (leaves 259-270) Based on 18-months fieldwork, 1997-1999, in various organisations, social clubs and radio programs that were constructed by participants and 'outsiders' as an expression of a local migrant community. Attempts to answer and challenge what it means to be a Latin American in Adelaide and in what sense Latin American migrants and refugees in Adelaide can be spoken about as members of an 'ethnic/migrant community' in relation to the official multiculturalism discourse and popular representations of migrants in Australia.

Denna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt. Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld. För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog. Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna. Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld? Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna. Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager. En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden. / This study focuses its interest on recent years’ increased attention, in Sweden, to the phenomenon of honour violence. The attention has taken the shape of, for example, government actions and public debate. The overall purpose of this dissertation is to study the discourses that have been held in the public sphere and therein find expressions of ideas and positions regarding how the state should react to honour violence. To achieve the overall objective, it was necessary to use previous theories to construct an analytical tool. The analytical tool consists of four different sociopolitical measures used to handle honour violence: regulation type 1, regulation type 2, exit (nothing) and dialogue. In the analysis tool, the various types of intervention are regarded as operational visions of the multicultural society. The multicultural ideal assimilation, which eagerly supports common values and where the group’s importance is toned down, is behind the sociopolitical action regulation type 1. Cosmopolitanism is the multicultural ideal of which regulation type 2 is a manifestation. It stresses tolerance for differences and human rights, but is reluctant to accept circumstances in which individuals are forced to submit to group pressure. For fragmented pluralism, group solidarity and respect for the rights of the group are important and this view is reflected in the intervention exit (nothing). The final version of multiculturalism, interactive pluralism, calls attention to the importance of interaction between groups and mutual understanding of differences. The intervention which mirrors this form of multiculturalism is a dialogue. A further objective of this study is to highlight how social work with honour violence is presented in the media. The dissertation has its epistemological basis in the critical realism and theoretically the study is rooted in ideas about multiculturalism. Especially important have been the theoretical discussions focused on the conflict between equality and liberty in multicultural western states. Among other things I have searched for answers to the following questions: To what extent are the different multicultural ideas reflected as action or social policy interventions against perpetrators of honour violence, in the mediated public sphere? Does the dichotomy multiculturalism/assimilation have any bearing and relevance in the Swedish debate on honour violence or are there second positions behind the binary split? To what extent and by what means are the social services described in the debate on honour violence? The empirical material basically consists of 1755 articles taken from five of Sweden's largest daily newspapers (in some of the analyses, only certain parts of this material are used). The news articles have been treated on the basis of a content analytical method. To help, a special computer program (QDA Miner), developed among other things for this purpose, has been used. Some parts of the analysis have been carried out by manual coding while other parts are made by computer automated searching and downloading of specific words. Some simple descriptive statistical calculations have been made. The results are reported in frequency tables and, in some cases, with illustrative quotations from the newspaper articles. The results of the study show that: (1) there has been an increasing interest in honour violence the last few years and this seems to coincide with the two honour killings of Fadime Sahindal and Pela Atroshi, (2) it is possible to detect four different forms of social action, and one of them, regulation type 2 (that is the cosmopolitan vision), seems to have a special status in that it is most common, (3) dichotomy multiculturalism/assimilation hardly corresponds to the context in which the honour violence is discussed (4) the social policy measures most often seem to be reactive, (5) agents behind the statements on social policy are most often politicians and commentators, and finally, (6) social services, in relation to other authorities, are mentioned rarely and presented in a fairly negative way. A key implication of the study results is that when people called for government action against those who practice honour violence, this does not necessarily mean they have an assimilationistic view. The key question is how “demand for intervention” is justified. From an assimilationistic standpoint, governmental actions should lead to a single "lifestyle," while they from a cosmopolitan viewpoint should rather ensure compliance with laws and human rights. It is therefore important not to confuse these two perspectives.

<p>Denna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt.</p><p>Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld.</p><p>För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog.</p><p>Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna.</p><p>Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld?</p><p>Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna.</p><p>Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager.</p><p>En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden.</p> / <p>This study focuses its interest on recent years’ increased attention, in Sweden, to the phenomenon of honour violence. The attention has taken the shape of, for example, government actions and public debate.</p><p>The overall purpose of this dissertation is to study the discourses that have been held in the public sphere and therein find expressions of ideas and positions regarding how the state should react to honour violence. To achieve the overall objective, it was necessary to use previous theories to construct an analytical tool. The analytical tool consists of four different sociopolitical measures used to handle honour violence: regulation type 1, regulation type 2, exit (nothing) and dialogue. In the analysis tool, the various types of intervention are regarded as operational visions of the multicultural society. The multicultural ideal assimilation, which eagerly supports common values and where the group’s importance is toned down, is behind the sociopolitical action regulation type 1. Cosmopolitanism is the multicultural ideal of which regulation type 2 is a manifestation. It stresses tolerance for differences and human rights, but is reluctant to accept circumstances in which individuals are forced to submit to group pressure. For fragmented pluralism, group solidarity and respect for the rights of the group are important and this view is reflected in the intervention exit (nothing). The final version of multiculturalism, interactive pluralism, calls attention to the importance of interaction between groups and mutual understanding of differences. The intervention which mirrors this form of multiculturalism is a dialogue.</p><p>A further objective of this study is to highlight how social work with honour violence is presented in the media.</p><p>The dissertation has its epistemological basis in the critical realism and theoretically the study is rooted in ideas about multiculturalism. Especially important have been the theoretical discussions focused on the conflict between equality and liberty in multicultural western states. Among other things I have searched for answers to the following questions: To what extent are the different multicultural ideas reflected as action or social policy interventions against perpetrators of honour violence, in the mediated public sphere? Does the dichotomy multiculturalism/assimilation have any bearing and relevance in the Swedish debate on honour violence or are there second positions behind the binary split? To what extent and by what means are the social services described in the debate on honour violence?</p><p>The empirical material basically consists of 1755 articles taken from five of Sweden's largest daily newspapers (in some of the analyses, only certain parts of this material are used). The news articles have been treated on the basis of a content analytical method. To help, a special computer program (QDA Miner), developed among other things for this purpose, has been used. Some parts of the analysis have been carried out by manual coding while other parts are made by computer automated searching and downloading of specific words. Some simple descriptive statistical calculations have been made. The results are reported in frequency tables and, in some cases, with illustrative quotations from the newspaper articles.</p><p>The results of the study show that: (1) there has been an increasing interest in honour violence the last few years and this seems to coincide with the two honour killings of Fadime Sahindal and Pela Atroshi, (2) it is possible to detect four different forms of social action, and one of them, regulation type 2 (that is the cosmopolitan vision), seems to have a special status in that it is most common, (3) dichotomy multiculturalism/assimilation hardly corresponds to the context in which the honour violence is discussed (4) the social policy measures most often seem to be reactive, (5) agents behind the statements on social policy are most often politicians and commentators, and finally, (6) social services, in relation to other authorities, are mentioned rarely and presented in a fairly negative way.</p><p>A key implication of the study results is that when people called for government action against those who practice honour violence, this does not necessarily mean they have an assimilationistic view. The key question is how “demand for intervention” is justified. From an assimilationistic standpoint, governmental actions should lead to a single "lifestyle," while they from a cosmopolitan viewpoint should rather ensure compliance with laws and human rights. It is therefore important not to confuse these two perspectives.</p>

This thesis argues that with the racial and ethnic diversity becoming more pronounced in the diverse disciplines of the two year college we are going to need to adapt a cultural studies pedagogy in the writing class.

Hierdie proefskrif is 'n verkennende ondersoek na kykers se interpretasie van die seep-opera Egoli - Piek van Goud. Die basiese vertrekpunt van die studie is die teks-leserontmoeting waar gelyke status aan die boodskap ('n teks) en die ontvanger ('n kyker) gegee word. Uit so 'n ontmoeting ontstaan kykers se interpretasies. Die tweeledige ondersoek plaas die proefskrif binne die teoretiese en metodologiese raamwerk van resepsiestudie om die komplekse interaksie tussen 'n teks en die ontvanger te ondersoek. Die twee komponente word binne spesifieke historiese en kulturele kontekste geplaas, te wete die veranderende politieke en ideologiese klimaat in Suid-Afrika asook die sosio-kulturele en politieke kontekste van die deelnemers. Die deelnemers van hierdie studie is groepe bruin-, swart- en witvroue. Groeponderhoude (fokusgroepe) is met ses groepe vroue tydens hul etensuur by die werkplek gevoer. Die onderhoude is rondom die volgende temas gestruktureer: romanse, identifikasie, parasosiale interaksie, sosiale interaksie, intertekstualiteit en Egoli as 'n forum vir die uitbeelding van Suid-Afrikaanse werklikhede. Kykers se interpretasie van die temas is ontleed aan die hand van referensiele, onderhandelde en kritiese interpretasierame. Daar is gevind dat die verskillende kultuurgroepe in 'n groat mate dieselfde interpretasierame gebruik in hul interpretasie van die verskillende temas. Die opvallendste verskil tussen die groepe is die wyse waarop die deelnemers die tema Egoli as 'n forum vir die uitbeelding van die SuidAfrikaanse werklikhede vertolk: as gevolg van verskillende sosio-kulturele en politieke omstandighede in Suid-Afrika het die deelnemers waarskynlik interpretasierame ontwikkel wat aan daardie omstandighede gekoppel kan word. In die studie is aangetoon dat die hermeneutiek en resepsieteorie nuttige verklarings gee van die elemente in die seep-operateks wat kykersbetrokkenheid stimuleer en die proses van interpretasie. Die proses verloop soos volg: deelnemers het bepaalde verwagtings oor 'n program; hulle moet die uitgebeelde werklikheid(e) herken en die boodskappe dan toe-eien. Hierna word boodskappe 'n kultuur binnegedra deur middel van sosiale diskoers. Die teoretiese onderbou het voorts aan die lig gebring dat deelnemers se interaksie met en interpretasie van Egoli 'n vorm van spel is. Empiriese bewyse is gevind dat die deelnemers op speelse wyse • oor karakters 'skinder'; • spekuleer oor romantiese assosiasie; • met karakters identifiseer; en • parasosiale verhoudings met karakters aanknoop. / Text in Afrikaans / This thesis is an exploratory study of viewers' interpretation of the soap opera Egoli - Place of Gold. The basic point of departure is the text-viewer encounter where equal status is given to the message (text) and the recipient (viewer). Viewers' interpretations develop from this encounter. This dichotomous investigation places the thesis within the theoretical and methodological framework of reception study where the complex interaction between a text and the recipient is examined. The two components are placed within specific historical and cultural contexts, namely the changing political and ideological climate in South Africa, as well as the socio-cultural and political contexts of the participants. The groups participating in this study consisted of coloured, black and white women. Six group interviews (focus groups) were held with these women during their lunch-hour at the workplace. The interviews were structured around the following themes: romance, identification, parasocial interaction, social interaction,intertextuality and Egoli as a forum for the portrayal of South African realities. Viewers' interpretations of these themes were analysed according to referential, negotiated and critical interpretative frames. It was largely found that the various cultural groups use the same interpretative frames to interpret the various themes. The exception was the way participants interpreted Egoli as a forum for the portrayal of South African realities: because of different socio-cultural and political circumstances in South Africa the participants may have developed interpretation frames that could be linked to these circumstances. Hermeneutics and reception theory provide useful explanations of these elements in a soap opera text that stimulate viewers' involvement and the process of interpretation. This process proceeds as follows: participants have specific expectations regarding a programme; they must recognise the realities depicted and then appropriate the messages. Thereafter messages are incorporated into a culture by means of social discourse. A further important theoretical finding was that the participants' interaction with and interpretation of Egoli takes the form of play. It was empirically determined in this study that participants playfully • speculate about romantic association; • engage in gossip about characters; • identify with characters; and • develop parasocial relationships with characters. / Summaries in English and Afrikaans / Communication Science / D. Litt. et Phil. (Communication Science)

This thesis is a profoundly personal one. It examines the role of context in creation (authorship) and perception (reading an image) of representation. Born in Sri Lanka during the emergence of one the world's longest lasting civil wars, I never recognized my love and concern for the Island and its ancient history and culture until I traveled to America to pursue a higher education. Ever since, I have constantly found myself in situations where I am regarded as the 'other' or the 'outsider' ; I seem to not fit in completely in this country as well as in my own. In the US I am considered 'eastern' or 'exotic', whereas in my own country, I am considered 'westernized', no longer looked at as a typical Sri Lankan woman. This thesis examines and explores marginalization, orientalism, deconstruction theories, semiotic studies, dialect as well as attire, in the specific context of Graphic Design. / by Fathima Asma Nazim. / Thesis (M.F.A.)--Florida Atlantic University, 2010. / Includes bibliography. / Electronic reproduction. Boca Raton, Fla., 2010. Mode of access: World Wide Web.

Hierdie proefskrif is 'n verkennende ondersoek na kykers se interpretasie van die seep-opera Egoli - Piek van Goud. Die basiese vertrekpunt van die studie is die teks-leserontmoeting waar gelyke status aan die boodskap ('n teks) en die ontvanger ('n kyker) gegee word. Uit so 'n ontmoeting ontstaan kykers se interpretasies. Die tweeledige ondersoek plaas die proefskrif binne die teoretiese en metodologiese raamwerk van resepsiestudie om die komplekse interaksie tussen 'n teks en die ontvanger te ondersoek. Die twee komponente word binne spesifieke historiese en kulturele kontekste geplaas, te wete die veranderende politieke en ideologiese klimaat in Suid-Afrika asook die sosio-kulturele en politieke kontekste van die deelnemers. Die deelnemers van hierdie studie is groepe bruin-, swart- en witvroue. Groeponderhoude (fokusgroepe) is met ses groepe vroue tydens hul etensuur by die werkplek gevoer. Die onderhoude is rondom die volgende temas gestruktureer: romanse, identifikasie, parasosiale interaksie, sosiale interaksie, intertekstualiteit en Egoli as 'n forum vir die uitbeelding van Suid-Afrikaanse werklikhede. Kykers se interpretasie van die temas is ontleed aan die hand van referensiele, onderhandelde en kritiese interpretasierame. Daar is gevind dat die verskillende kultuurgroepe in 'n groat mate dieselfde interpretasierame gebruik in hul interpretasie van die verskillende temas. Die opvallendste verskil tussen die groepe is die wyse waarop die deelnemers die tema Egoli as 'n forum vir die uitbeelding van die SuidAfrikaanse werklikhede vertolk: as gevolg van verskillende sosio-kulturele en politieke omstandighede in Suid-Afrika het die deelnemers waarskynlik interpretasierame ontwikkel wat aan daardie omstandighede gekoppel kan word. In die studie is aangetoon dat die hermeneutiek en resepsieteorie nuttige verklarings gee van die elemente in die seep-operateks wat kykersbetrokkenheid stimuleer en die proses van interpretasie. Die proses verloop soos volg: deelnemers het bepaalde verwagtings oor 'n program; hulle moet die uitgebeelde werklikheid(e) herken en die boodskappe dan toe-eien. Hierna word boodskappe 'n kultuur binnegedra deur middel van sosiale diskoers. Die teoretiese onderbou het voorts aan die lig gebring dat deelnemers se interaksie met en interpretasie van Egoli 'n vorm van spel is. Empiriese bewyse is gevind dat die deelnemers op speelse wyse • oor karakters 'skinder'; • spekuleer oor romantiese assosiasie; • met karakters identifiseer; en • parasosiale verhoudings met karakters aanknoop. / Text in Afrikaans / This thesis is an exploratory study of viewers' interpretation of the soap opera Egoli - Place of Gold. The basic point of departure is the text-viewer encounter where equal status is given to the message (text) and the recipient (viewer). Viewers' interpretations develop from this encounter. This dichotomous investigation places the thesis within the theoretical and methodological framework of reception study where the complex interaction between a text and the recipient is examined. The two components are placed within specific historical and cultural contexts, namely the changing political and ideological climate in South Africa, as well as the socio-cultural and political contexts of the participants. The groups participating in this study consisted of coloured, black and white women. Six group interviews (focus groups) were held with these women during their lunch-hour at the workplace. The interviews were structured around the following themes: romance, identification, parasocial interaction, social interaction,intertextuality and Egoli as a forum for the portrayal of South African realities. Viewers' interpretations of these themes were analysed according to referential, negotiated and critical interpretative frames. It was largely found that the various cultural groups use the same interpretative frames to interpret the various themes. The exception was the way participants interpreted Egoli as a forum for the portrayal of South African realities: because of different socio-cultural and political circumstances in South Africa the participants may have developed interpretation frames that could be linked to these circumstances. Hermeneutics and reception theory provide useful explanations of these elements in a soap opera text that stimulate viewers' involvement and the process of interpretation. This process proceeds as follows: participants have specific expectations regarding a programme; they must recognise the realities depicted and then appropriate the messages. Thereafter messages are incorporated into a culture by means of social discourse. A further important theoretical finding was that the participants' interaction with and interpretation of Egoli takes the form of play. It was empirically determined in this study that participants playfully • speculate about romantic association; • engage in gossip about characters; • identify with characters; and • develop parasocial relationships with characters. / Summaries in English and Afrikaans / Communication Science / D. Litt. et Phil. (Communication Science)

No description available.

No description available.