Cette thèse aborde un problème de transport appelé le Problème de m-Tournées Sélectives (PmTS) ou ”Team Orienteering Problem” en anglais. Le PmTS consiste à construire m tournées pour une flotte de véhicules afin de desservir un sous-ensemble sélectionné de clients. Dans le PmTS un service est fourni à chaque client visité en contrepartie de quoi, un gain est récolté. La tournée de chaque véhicule part d'un dépôt, passe par un sous-ensemble de clients et revient en un autre sans dépasser la longueur maximale autorisée. Chaque client peut être desservi au plus une fois par un unique véhicule. L'objectif est de maximiser le gain total récolté. Le PmTS étant un problème NP-difficile, notre objectif de recherche a consisté à proposer des heuristiques basées sur le principe général de ”Cluster first - Route second”. Ces algorithmes sont prévus pour être intégrés dans un logiciel de planification des tournées de techniciens de maintenance.

The first 900 four-anode Photomultiplier Tubes (PMTs) have been evaluated for use in the 2013 Hadronic Forward (HF) calorimeter upgrade. HF is a part of the Compact Muon Solenoid (CMS), which is one of the two large general-purpose particle detectors of the Large Hadron Collider (LHC) at CERN in Geneva, Switzerland. HF requires 1728 PMTs. These small tubes are the sensitive light detectors that provide the output signals of HF. Before installing PMTs in HF, their quality control demands need to be satisfied. These tests, done at the University of Iowa, are designed in three categories to test seventeen different parameters for each PMT. The three most basic and most important groups of parameters are: dark current, gain (anode and cathode), and timing. There are secondary tests which are performed on a smaller percentage of the PMTs such as surface uniformity, double pulse and single photo-electron resolution. The PMTs that meet the specifications of HF will be sent to CERN where they are expected to be in use for at least a decade.

Time setting in production operations is necessary to properly takt and balance the flow of assembly and logistics. Time setting activities is also crucial to achieve an optimised, healthy and ergonomic assembly and logistics operation. But time setting is seldom done on a detailed enough level before deployed on the shop floor which necessitates more work of the time setting to make it reflect the work carried out and fit it to the local production area. There is also a need to redo the time setting whenever a change to a process or product has occurred. Nowadays, the time setting is often performed using very manual methods with Predetermined Motion Time Systems (PMTS), sometimes with the aid of digital tools to replace pen and paper but work otherwise practically the same way it has since its inception in the first half of the 20th century. This is a process that require skill, experience and often much time, but is also monotonous and repetitive. To aid in the time setting process, and bring PMTS into Industry 5.0; a digitalised, smart tool is proposed where video can be used to feed a computer program to do the movement classification and time setting accurately and faster than current manual processes can achieve. However, the needs, challenges, and general function of such a system is not well researched in literature. This thesis thus delivers an analysis of current state for the time setting process at a large multinational truck manufacturer with production sites in Sweden and abroad, an overview of technologies for a digitalised, smart PMTS, and a conceptual framework for analysing production tasks using a digitalised, smart system. The framework is then partially implemented to showcase the usefulness of the system and how it would work in practice. / Korrekt tidssättning i produktion är nödvändigt för att takta, planera och balansera flödet i montering och logistik. Tidssättning är också avgörande för att uppnå en optimerad, hälsosam och ergonomisk monterings- och logistikverksamhet. Men tidssättningen görs sällan på en tillräckligt detaljerad nivå innan den används på verkstadsgolvet, vilket kräver mer arbete med tidssättningen för att den ska återspegla det utförda arbetet och anpassas till det lokala produktionsområdet. Det finns också ett behov av att göra om tidssättningen när en förändring av en process eller produkt har skett. Nuförtiden utförs tidssättningen ofta med väldigt manuella metoder med förutbestämda metod-rörelsesystem (PMTS), ibland med hjälp av digitala verktyg som ersätter penna och papper, men i övrigt fungerar det praktiskt taget på samma sätt som det har gjort sedan starten under första halvan av 1900-talet. Detta är en uppgift som kräver skicklighet, erfarenhet och ofta mycket tid, men som också är monoton och repetitiv. För att underlätta tidssättningsprocessen och ta förutbestämda metod-rörelsesystem in i Industri 5.0 föreslås nu ett digitaliserat, smart verktyg där video kan användas för att mata ett datorprogram som gör rörelseklassificeringen och tidssättningen mer exakt och snabbare än vad nuvarande manuella processer kan uppnå. De behov, utmaningar och den allmänna funktionen hos ett sådant system är dock inte väl undersökt i litteraturen utan kräver mer forskning. Detta examensarbete ger därför en analys av det nuvarande läget för tidssättningsprocessen hos en stor multinationell lastbilstillverkare med produktionsanläggningar i Sverige och utomlands, en översikt över tekniker för ett digitaliserat, smart PMTS och ett konceptuellt ramverk för analys av produktionsaktiviteter med hjälp av ett digitaliserat, smart system. Ramverket implementeras sedan delvis i en demonstrator för att visa hur ett sådant system kan se ut och fungera i praktiken.