Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktion Bakgrund: En portföljs totala risk kan härledas från både individuella tillgångars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgångar med låg eller ingen samvarians kan portföljens risk sänkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgångar åstadkommer. Det uppstår således ett behov av att diversifiera mellan tillgångar med skiftande respons till marknadshändelser. Dock har olika marknader och tillgångsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat. Den ökade samvariansen visar inga tecken på att avta och det föreligger därmed ett intresse i att söka andra marknader. Vin är en relativt ny investeringsmarknad med låga korrelationer till aktie- och obligationsmarknaden vilket gör vin tänkvärt ur ett diversifieringsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om vin som investering är en bra källa till diversifiering med hänsyn till begränsade korrelationer, och om makroekonomiska faktorer kan förklara vinmarknadens prisrörelser samt dess korrelationsstruktur med andra marknader. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i modern portföljvalsteori som förespråkar låga eller frånvarande korrelationer som ett medel för diversifiering. Hypoteser skapas utifrån en sammanlänkning mellan teori och uppmärksammat problem. De omfattar korrelation, orsakssamband och påverkan mellan valda variabler och vin och testas empiriskt genom olika statistiska tester. Korrelationerna undersöks genom en korrelationsmatris, både gällande utvecklingen och den övergripande för studerad tidsperiod. Orsakssambandet undersöks genom ett Granger Causality test och påverkan genom modellering av multipla regressioner som korrigeras för ARCH-effekter. Resultat: Erhållna resultat visar att vin har en begränsad korrelation med både råvaror och finansiella marknader. Studien finner inte att någon av de finansiella marknaderna eller de makroekonomiska variablerna orsakar förändringar i vinpriset på kort sikt men att ett antal påverkar vinets prisrörelser. Dessa samband kan förklara de korrelationer som föreligger men också avsaknaden av dem som uppkommit ur vinmarknadens brist på nära kopplingar till andra marknader. Inkluderingen av vin i en portfölj blir följaktligen gynnsam eftersom vinet har möjlighet att sänka den totala risken och därmed skifta den effektiva fronten. Vin kan ses som en alternativ investeringstillgång för att erhålla en bättre riskreducering.

SAMMANFATTNING Titel: Kommersiella fastigheter i Sverige, är det en intressant kapitalplacering i jämförelse med aktier? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: John R Carlsson & Samuel Norman Handledare: Peter Lindberg Datum: 2011 – februari Syfte: Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andra investeringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet med denna studie är att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa de särdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primära frågeställningen blir således: Är kommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jämförelse med aktier? Den sekundära frågeställningen är hur attraktiva olika fastighetstyper är som investeringsobjekt? Den sista frågeställningen är huruvida fastigheter är goda diversifieringsobjekt i en blandad tillgångsportfölj? Metod: Genom att jämföra aktiers och fastigheters värdeutveckling, direktavkastning och totalavkastning har vi undersökt vilket tillgångsslag som genererat den bästa avkastningen under mätperioden. Undersökningar har gjort både med och utan hänsyn tagen till risk. Till detta har vi dessutom gjort en undersökning av avkastningssambanden mellan investeringsformerna. Dessa korrelationsvärden har analyserats för att kunna ge ett svar på om fastigheter är goda diversifieringsobjekt. Beräkningarna i undersökningen är baserade på olika fastighets och aktieindex. Resultat och slutsats: Under vår mätperiod har aktier haft den högsta totalavkastningen med 19,24 % under mätperioden. Tas risken i beaktade så har ett bostadshus i någon av Sveriges större städer haft den högsta riskjusterade totalavkastningen med 23,77 %. De största korrelationerna uppgick till c:a 0,5 och uppmättes mellan bostadsfastigheter och aktieindex. Bostäder i Stockholms innerstad uppvisade en lägre korrelation på endast 0,23 mot aktieindex. Övriga fastighetstyper uppvisade ännu lägre korrelationer och är därför att beakta som goda diversifieringsobjekt. Dock är det svårt att veta hur exakta våra uppmätta korrelationsvärden är med tanke på fastighetsvärderingarnas smoothingeffekt. Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att göra en studie på hur stor inverkan smoothing har på fastigheternas värdeförändringar. Primärt för att slå fast hur volatil tillgångslaget egentligen är och sekundärt för att kunna beräkna mer exakta korrelationssamband med aktierna. En annan intressant infallsvinkel är att fördjupa sig i hur direktavkastningen påverkas av vakansgraderna och hur stort risktagande det för med sig. Uppsatsens bidrag: Studien slår fast att under mätperioden så har aktier haft den högsta avkastningen utan hänsyn tagen till risk. Om risken tas i beaktande däremot så har en bostadsfastighet i någon av Sveriges större städer haft den högsta avkastningen. I termer av diversifiering så finns det flera fastighetstyper med låga korrelationer med aktieindex. Studien visar därmed att fastigheter förtjänar en plats i en blandad tillgångsportfölj, både i termer av riskjusterad avkastning och diversifiering.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en aktiv individ får högre framtida pensionsutbetalningar än en individ som låter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.</p><p>Vår undersökning har en<strong> </strong>deduktiv ansats, då ekonomiska teorier har utgjort grunden för de beräkningar som har gjorts. Beräkningarna bygger på hårddata, i form av historiska fondvärden, och studien är därmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och beräkningar används för att styrka uppsatsen, som i och med detta är en sekundäranalys.  </p><p>Den placeringsstrategi som<strong> </strong>visade sig ge högst framtida utbetalningar med hänsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att välja mellan i vår studie, ger alla högre framtida utbetalningar än Premiesparfonden. Vidare kan tilläggas att Premiesparfonden är ett av alternativen som har för hög risk i förhållande till dess låga avkastning.</p><p>Det skulle vara intressant att om några år, då Premiespar-fonden har förändrats till generationsfonder, göra om denna studie och då undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.</p><p>Denna studie bidrar med och stärker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan påpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna får lägre framtida utbetalningar än de som är aktiva i sitt sparande.<strong></strong></p> / <p>The aim of this thesis is to compare if being an active premium pension saver give rise to higher future payments, than keeping the capital in the Premium Savings Fund.</p><p>This essay has a deductive approach, as we started to study financial theories. It also has a quantitative research, since our calculations are called statistical data, which are composed of these financial theories. Previous studies and calculations are used to prove our essay.</p><p>The best investment strategy with the highest future payments, regarding risk preferences, turned out to be the active choice. All the choices an active premium pension saver can make by choose one of our different portfolios, has proved higher future payments, than The Premium Pension Fund. Further, the Premium Savings Fund is one of alternatives which have a lower return, regarding to the high level of risk.</p><p>It would be interesting to remake this study, when the new funds "generationsfonderna" has been introduced, and to see if this alternative leads to higher future payments.</p><p>This study<strong> </strong>contributes, through substantial examples, what some other writers already have done. A non-active premium pension saver gets lower future payments then the active savers.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en aktiv individ får högre framtida pensionsutbetalningar än en individ som låter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden. Vår undersökning har en deduktiv ansats, då ekonomiska teorier har utgjort grunden för de beräkningar som har gjorts. Beräkningarna bygger på hårddata, i form av historiska fondvärden, och studien är därmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och beräkningar används för att styrka uppsatsen, som i och med detta är en sekundäranalys.   Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hänsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att välja mellan i vår studie, ger alla högre framtida utbetalningar än Premiesparfonden. Vidare kan tilläggas att Premiesparfonden är ett av alternativen som har för hög risk i förhållande till dess låga avkastning. Det skulle vara intressant att om några år, då Premiespar-fonden har förändrats till generationsfonder, göra om denna studie och då undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna. Denna studie bidrar med och stärker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan påpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna får lägre framtida utbetalningar än de som är aktiva i sitt sparande. / The aim of this thesis is to compare if being an active premium pension saver give rise to higher future payments, than keeping the capital in the Premium Savings Fund. This essay has a deductive approach, as we started to study financial theories. It also has a quantitative research, since our calculations are called statistical data, which are composed of these financial theories. Previous studies and calculations are used to prove our essay. The best investment strategy with the highest future payments, regarding risk preferences, turned out to be the active choice. All the choices an active premium pension saver can make by choose one of our different portfolios, has proved higher future payments, than The Premium Pension Fund. Further, the Premium Savings Fund is one of alternatives which have a lower return, regarding to the high level of risk. It would be interesting to remake this study, when the new funds "generationsfonderna" has been introduced, and to see if this alternative leads to higher future payments. This study contributes, through substantial examples, what some other writers already have done. A non-active premium pension saver gets lower future payments then the active savers.

One could argue that the most discussed topic in finance is whether or not it is possible to “beat the market”. Even though many people claim to do this, there is little evidence to support the idea that one can consistently beat the market over a long period of time. There are indeed several examples of investors who have managed to outperform the market consistently for a long time, but the efforts of these individuals or institutions could by many be considered to be pure luck. One of the many strategies that have been evaluated by several researchers and is said to generate a risk adjusted return greater than that of the market, is one based on the P/E-effect. This strategy is based on the financial ratio P/E – price divided by earnings – and used by constructing portfolios consisting of stocks with low P/E ratios. Several studies have confirmed the existence of the P/E-effect on various stock markets around the world and over different time periods. On the Swedish market, however, few studies have generated the same results. Most of these studies can be considered to be insufficient with regards to sample sizes and methods, spawning a need for more extensive studies. We have examined the P/E strategy on the Swedish Stock Exchange (SSE) between 2004 and 2012. The sample included 358 companies (excluding financial companies) with available necessary data. The stocks were divided into five portfolios based on their yearly P/E ratios (low to high), upon which the monthly returns of the individual stocks were calculated using a logarithmic formula. The returns were also risk adjusted using the Capital Asset Pricing Model (CAPM), followed by a regression analysis to see if possible abnormal returns could be considered to be statistically significant for the examined time period. The results of our study indicate that the P/E effect is not present on the Swedish Stock Exchange during the examined time period, and we therefore conclude that it was not possible to utilize a strategy based on the P/E effect between 2004 and 2012 in order to achieve an abnormal return. The results can be used to argue that the Swedish stock market is more efficient than for example the U.S. stock market where the P/E effect has been found to exist.