Varje år insjuknar 20 000-25 000 personer i kognitiv sjukdom i Sverige, och för närvarande lever 130 000-150 000 med dessa sjukdomar. Personer med kognitiv sjukdom kan ha komplexa behov varför insatserna behöver vara individanpassade med en helhetssyn på personen med kognitiv sjukdom. Tjänsterna inom vården kan vara otydliga och svåra att få tillgång till. Personer med kognitiv sjukdom löper en högre risk för att inte få den vård de behöver. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården till äldre personer med kognitiv sjukdom i samband med diagnos. Metod: En allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökningen i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo genererade 12 artiklar som besvarade arbetets syfte. Även manuell sökning utfördes, vilket genererade tre artiklar. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ ansats samt mixad metod. Med hjälp av en kvalitetsbedömningsmall har artiklarnas granskats och därefter har en integrerad dataanalys genomförts för att besvara arbetes syfte. Resultat: Två huvudkategorier framkom; Personer med kognitiv sjukdoms erfarenheter av hälso-och sjukvårdens stöd och Uttryckta behov av förbättringar av hälso- och sjukvårdens stöd och fyra underkategorier; Informationens betydelse, Personalens förhållningssätt och vårdrelationens betydelse för stödet, Individanpassat stöd och Information om framtida stödbehov, prognos och behandling. Resultatet visade att många personer med kognitiv funktionsnedsättning saknar stöd och lotsning i samband med diagnos. Vissa kände sig övergivna och ensamma och att sjukvården inte hade tillräckliga bra strategier och rutiner för uppföljning och vårdplaner.  Slutsats: Hälso- och sjukvården har i samband med diagnos vid kognitiv sjukdom ansvar att anpassa informationen till personen. Personerna uttryckte en önskan om mer individanpassade strategier och möjlighet till upprepad information. Mer personcentrerade insatser behövs för att möta behoven hos personer med kognitiv sjukdom och därigenom förbättra deras livskvalitet. / Every year, 20,000-25,000 people fall ill with cognitive disorders in Sweden, and currently 130,000-150,000 are living with these diseases. People with cognitive disorders may have complex needs, which is why interventions need to be individualized with a holistic view of the person with cognitive disease. Healthcare services may be unclear and difficult to access. People with cognitive disorders are at a higher risk of not getting the care they need. Purpose: Experiences of support from health care for older people with cognitive disorder in connection with diagnosis Method: A literature review with a systematic method. The database search in the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo generated 12 articles that answered the purpose of the work. A manual search was also performed, which generated three articles. A total of 15 scientific articles of qualitative, quantitativ approach and mixed method were included. With the help of a quality assessment template, the articles has been reviewed and then an integrated data analysis has been used to answer the purpose of this study. Results: The result presents two main categories; People with cognitive disorder experiences of health care support and Expressed needs for improvement of health care support and four subcategories; The importance of information and The staff's approach and the importance of the care relationship for the support and Individualized support. Information about future support needs, prognosis and treatment. The results showed that many people with cognitive impairment lack support and guidance in connection with diagnosis. Some felt abandoned and lonely, and that the healthcare system did not have good enough strategies and routines for follow-up and care plans. Conclusion: In connection with the diagnosis of cognitive disease, the health care system has a responsibility to adapt the information to the person. The participants expressed a desire for more individualized strategies and the possibility of repeated information. More personcentred interventions are needed to meet the needs of people with cognitive disease and thereby improve their quality of life.