Thesis (PhD. (Clinical Psychology)) --University of Limpopo, 2008 / Low-birth-weight/premature children seem to be vulnerable to psychiatric, neuropsychological and other deficiencies. Limited research is available in the South African context about these ever-increasing phenomena. The aim of this study was to investigate the magnitude and characteristics of internalising (Separation Anxiety, Overanxious and Major Depressive Disorders) and externalising symptoms (Attention-Deficit/Hyperactivity, Oppositional Defiant and Conduct Disorders) among low-birth-weight children in comparison with normal-birth-weight children, as well as to establish neuropsychological deficiencies (motor, visual-spatial, memory and executive functioning) between the birth weight groups, analysed as a function of gender and age. The sample (158 children) was selected from nine urban mainstream primary schools in the Tshwane North and South districts by means of stratified random sampling. Low-birth-weight children (weighing below 2 000 g) (N=79) were matched with normal-birth-weight children (above 3 000 g) (N=79) according to age, gender, language and socio-economic status. The neuropsychological test battery and self-reporting questionnaire were individually administered to the sample at the selected schools during school hours. Teachers and parents of selected participants were requested to complete a rating scale. As expected, low birth weight is associated with a tendency towards increased internalising and externalising psychological symptoms, as well as poorer neuropsychological functioning. This was particularly significant in the domains of internalising symptoms (depression), externalising symptoms (hyperactivity/impulsiveness, inattention, Oppositional Defiant Disorder and Conduct Disorder) and neuropsychological impairments (motor, visual-spatial/visual-motor, memory and executive functioning). The neuropsychological impairments observed in this study among the LBW children probably increase the risk of subsequent externalising (conduct and oppositional behavioural problems) and internalising (depressive) psychological symptoms. These impairments are possibly exacerbated by inattention and hyperactivity/ impulsiveness. Reciprocal interaction seems to take place between the psychological symptoms andneuropsychological functions. Only a few gender differences were observed. Neuropsychological deficits were observed both in the 6 to 9 and 10 to 13 age groups, indicating deficient resolution of impairments with increasing age. Increased pre-, peri- and postnatal complications in the low-birth-weight group may predispose these children biologically to neuropsychological deficiencies and subsequent internalising/externalising symptoms. These impairments most probably affect academic, emotional, social and other significant areas of functioning, increasing public health cost.

Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård. Som datainsamlingsmetod utfördes intervjuer. För att genomförastudien och bearbeta materialet, användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatetutmynnade i två teman, en tillfredsställelse i att få komma hem och en känsla av att bliomhändertagen av vårdpersonalen. Det första temat innebar att papporna upplevdefrihetskänsla, enkelhelhet och att det var ett naturligt steg. Det andra temat innebar attpapporna upplevde tillmötesgående vårdpersonal, lättillgängligheten och attvårdpersonalen var återkommande i hemmet. En av studiens konklusioner var att pappornaupplevde den neonatala hemsjukvården som en positiv upplevelse. Livet blev enklare ochsmidigare. I en eventuell kommande studie skulle det vara intressant att studera hurvårdpersonalen upplever stödet till papporna i den neonatala hemsjukvården. / Families of today who have a child born prematurely often go home from the hospital withneonatal homecare, this implies a reduced duration in the hospital. The parents can takecare of their child at home and they can stay in an familiar environment. Several hospitalsin Sweden can offer families neonatal homecare. The fatherhood has developed from beingan economic family support to a father who now is more active in parenting and take moreresponsibility in the family. The purpose with this study was to describe father’sexperiences of neonatal homecare. Interviews were performed with seven fathers. and thecontent of the interviews were analysed with a qualitative method. The result concludedtwo themes, one was the satisfaction of coming home and the other one was the feeling ofbeen taken care of by the staff. The first theme involved feelings of freedom, simplicityand a natural step. The second theme involved accommodating staff, easily accessible andreturned in the home. The fathers experienced the neonatal homecare very positive. Thelife became easier and more convenient. A future study focusing on how the staff workingwith neonatal homecare experience given support to fathers could give importantknowledge to improve the support of fathers.

<p>Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård. Som datainsamlingsmetod utfördes intervjuer. För att genomförastudien och bearbeta materialet, användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatetutmynnade i två teman, en tillfredsställelse i att få komma hem och en känsla av att bliomhändertagen av vårdpersonalen. Det första temat innebar att papporna upplevdefrihetskänsla, enkelhelhet och att det var ett naturligt steg. Det andra temat innebar attpapporna upplevde tillmötesgående vårdpersonal, lättillgängligheten och attvårdpersonalen var återkommande i hemmet. En av studiens konklusioner var att pappornaupplevde den neonatala hemsjukvården som en positiv upplevelse. Livet blev enklare ochsmidigare. I en eventuell kommande studie skulle det vara intressant att studera hurvårdpersonalen upplever stödet till papporna i den neonatala hemsjukvården.</p> / <p>Families of today who have a child born prematurely often go home from the hospital withneonatal homecare, this implies a reduced duration in the hospital. The parents can takecare of their child at home and they can stay in an familiar environment. Several hospitalsin Sweden can offer families neonatal homecare. The fatherhood has developed from beingan economic family support to a father who now is more active in parenting and take moreresponsibility in the family. The purpose with this study was to describe father’sexperiences of neonatal homecare. Interviews were performed with seven fathers. and thecontent of the interviews were analysed with a qualitative method. The result concludedtwo themes, one was the satisfaction of coming home and the other one was the feeling ofbeen taken care of by the staff. The first theme involved feelings of freedom, simplicityand a natural step. The second theme involved accommodating staff, easily accessible andreturned in the home. The fathers experienced the neonatal homecare very positive. Thelife became easier and more convenient. A future study focusing on how the staff workingwith neonatal homecare experience given support to fathers could give importantknowledge to improve the support of fathers.</p>

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera förekomsten av mineraliseringsstörning, plack och karies hos prematurt födda barn i det primära och permanenta bettet. Metod: Studien var en litteraturstudie. Fyra databaser användes, MEDLINE, DOSS, CINAHL och PubMed, för att söka fram relevanta artiklar till litteraturstudien. Totalt inkluderades 14 artiklar enligt inklusions- och exklusionskriterierna. Resultat: Två av fyra studier visade att prematurt födda barn har en ökad risk att drabbas av fler MIH drabbade tänder än fullgångna barn. Gemensamt visade studierna att större mängd plack hittades hos prematurt födda barn jämfört med kontrollbarnen. Majoriteten av studierna påvisade ingen statistisk signifikant skillnad mellan prematurt födda barn och fullgångna barn gällande kariesförekomst. Slutsats: Prematur födsel kan leda till högre förekomst av plack och mineraliseringsstörningar. En högre förekomst av karies hos prematurt födda barn kunde inte påvisas. Ökad kunskap kring dessa komplikationer är betydelsefulla för att kunna behandla prematurt födda barn på ett professionellt sätt. Mer forskning behövs kring sambandet mellan prematurt födda barn och karies. / Aim: The aim of the literature study was to study the occurrence of dental hypomineralization (MIH), plaque and caries in prematurely born children in the primary and permanent dentition. Method: The study was a literature study. Four databases were used, MEDLINE, DOSS, CINAHL and PubMed, to find relevant articles for the study. A total of 14 articles were included according to the inclusion and exclusion criteria. Results: Two out of four studies showed that prematurely born children have an increased risk for MIH-affected teeth than full-term children. In common, the findings from the studies showed a higher amount of plaque was found in preterm children compared to control groups. The majority of the studies did not find a statistically significant difference between premature children and full-term children in dental caries prevalence. Conclusion: Premature birth can lead to higher incidence of plaque and dental hypomineralization. A higher incidence of caries in preterm children could not be established.  Increased knowledge of these complications is important for being able to treat prematurely born children in a professional manner. More research is needed on the relationship between prematurely born children and caries.

Sammanfattning Mål: Tidigare studier visar att delar av den fysiska och psykiska tillväxten och utvecklingen hos för tidigt födda barn kan påverkas av den förkortade graviditetsperioden. De odontologiska aspekterna av prematuritet har ännu inte till fullo studerats. Syftet med denna studie är att undersöka om tandmognaden påverkas av för tidig födsel och om enskilda tänder i högre utsträckning är mer påverkade.Material och Metod: I studien deltog 116 barn: 36 extremt för tidigt födda barn (extremely preterm - EPT), 38 mycket för tidigt födda barn (very preterm – VPT) och 42 fullgångna kontroller (controls – C). Panoramaröntgenbilder analyserades av fem kalibrerade observatörer, enligt en metod som utvecklats av Demirjian och Goldstein. Röntgenbilderna avidentifierades och mognadsgraden av de 7 permanenta tänderna i underkäkens vänstra sida (tand 31-37) bedömdes enligt ett 8-stegs system. De 7 bedömningarna adderades sedan till en tandmognadspoäng (maturity score) som motsvarade barnets tandmognadsgrad. Detta möjliggjorde jämförelser på såväl gruppnivå som tandnivå. Observatörernas tillförlitlighet och metodens reproducerbarhet utvärderades genom att 27 slumpvis utvalda röntgenbilder bedömdes ytterligare en gång. Statistiska analyser utfördes av studiens resultat samt av reproducerbarheten.Resultat: Resultatet, med hänsyn till variationer i observatörernas bedömningar, visade att EPT-gruppen hade en genomsnittlig tandmognadspoäng mellan 81.9 och 86.7, VPT 85.2-89.1 och kontrollgruppen 88.1-91.0. Samtliga fem observatörer uppvisade statistiskt signifikanta skillnader mellan EPT-gruppen och kontrollgruppen (p≤0.006). På tandnivå uppvisade alla observatörer en signifikant fördröjning (p≤0.002) av tandmognaden för tand 37 när EPT-gruppen jämfördes mot kontrollgruppen. Signifikanta skillnader mellan ett flertal andra tänder erhölls men konsensus mellan observatörerna saknades. Överensstämmelsen inom varje enskild observatör (intra-observer agreement) beräknades med ett Kappa-test, där resultaten varierade mellan 0.16-1.00. Kappa-beräkningen av reproducerbarheten mellan samtliga observatörer (inter-observer agreement) varierade mellan 0.31-0.71.Slutsats: Resultaten i denna studie tyder på en allmän försening av tandmognaden vid 9 års ålder hos de extremt för tidigt födda barnen (EPT), jämfört med fullgångna barn (C). En förkortad gestationsperiod tycks indikera en fördröjning av tandmognaden jämfört med tandmognaden hos fullgångna barn.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att optimal omvårdnad och föräldramedverkan bidrog till en gynnsam omvårdnad enligt barnsjuksköterskorna. Smärtskattning, arbetsmiljö, barnfokus och information var utvecklingsområden som identifierades. Temat som framkom var att barnsjuksköterskorna upplevde att beteendestödjande interventioner har en skonsam inverkan på det prematura barnet vid en ROP-undersökning. Utifrån resultatet i pilotstudien vore det av intresse att undersöka barnsjuksköterskans omvårdnadsobservationer för att bedöma smärtförnimmelser vid en ROP-undersökning i en fullskalig studie. Vidare forskning inom detta område kan leda till att den evidensbaserade omvårdnande vid ROP-undersökning på det prematura barnet utvecklas.