No description available.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera förekomsten av mineraliseringsstörning, plack och karies hos prematurt födda barn i det primära och permanenta bettet. Metod: Studien var en litteraturstudie. Fyra databaser användes, MEDLINE, DOSS, CINAHL och PubMed, för att söka fram relevanta artiklar till litteraturstudien. Totalt inkluderades 14 artiklar enligt inklusions- och exklusionskriterierna. Resultat: Två av fyra studier visade att prematurt födda barn har en ökad risk att drabbas av fler MIH drabbade tänder än fullgångna barn. Gemensamt visade studierna att större mängd plack hittades hos prematurt födda barn jämfört med kontrollbarnen. Majoriteten av studierna påvisade ingen statistisk signifikant skillnad mellan prematurt födda barn och fullgångna barn gällande kariesförekomst. Slutsats: Prematur födsel kan leda till högre förekomst av plack och mineraliseringsstörningar. En högre förekomst av karies hos prematurt födda barn kunde inte påvisas. Ökad kunskap kring dessa komplikationer är betydelsefulla för att kunna behandla prematurt födda barn på ett professionellt sätt. Mer forskning behövs kring sambandet mellan prematurt födda barn och karies. / Aim: The aim of the literature study was to study the occurrence of dental hypomineralization (MIH), plaque and caries in prematurely born children in the primary and permanent dentition. Method: The study was a literature study. Four databases were used, MEDLINE, DOSS, CINAHL and PubMed, to find relevant articles for the study. A total of 14 articles were included according to the inclusion and exclusion criteria. Results: Two out of four studies showed that prematurely born children have an increased risk for MIH-affected teeth than full-term children. In common, the findings from the studies showed a higher amount of plaque was found in preterm children compared to control groups. The majority of the studies did not find a statistically significant difference between premature children and full-term children in dental caries prevalence. Conclusion: Premature birth can lead to higher incidence of plaque and dental hypomineralization. A higher incidence of caries in preterm children could not be established.  Increased knowledge of these complications is important for being able to treat prematurely born children in a professional manner. More research is needed on the relationship between prematurely born children and caries.

Globalt födds varje år 15 miljoner barn prematurt före gestationsvecka 37+0.Barn som födds mellan gestationsvecka 34+0 – 36+6 benämns som sent prematurt födda. Sent prematurt födda barn kan bedömas både som låg vårdkrävande och högvårdkrävande. De kan både vårdas på en neonatalavdelning eller på ett barnbördshus. Mödrar är inte alltid förberedda att ta hand om sitt sent prematurt födda barn eftersom det sker ett avbrott i mödrarnas omställningsprocess från graviditet till moderskap. Amningen har många fördelar för de ammande mödrarna och barnen. Amningsprocessen kan skilja sig vid amning av sent prematurt födda barn i jämförelse med fullgångna barn. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva mödrars upplevelse vid amning av sent prematurt födda barn under barnets första levnadsår. Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen i databaserna PubMed och Cinahl genererade i 14 artiklar som besvarade arbetets syfte. Även en manuell sökning utfördes, vilket genererade i en artikel. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativt, kvalitativt ansats samt mixed metod. Med hjälp av en kvalitetsbedömningsmall har artiklarnas kvalitet granskats och därefter har en integrerad dataanalys använts för att besvara arbetes syfte. Resultatet presenterar tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att mödrar till sent prematurt födda barn upplevde en önskan och längtan om att få amma sitt barn, de förstod bröstmjölkens betydelse för det prematurt födda barnets utveckling. Amningen upplevdes som en känslomässig period som ingav känsla av glädje, harmoni och avslappning. Men amningen orsakade även känslor av stress, utmattning och ångest främst på grund av utmaningarna som tillkom vid amningen. Fysiska utmaningar både hos barnet och mödrarna var återkommande. Behov av stöd, undervisning och uppmuntran från anhöriga och sjukvårdspersonalen var betydelsefullt för mödrarna och amningsutfallet. Slutsatsen i studien indikerar att mödrar till sent prematurt födda barn upplever amningen som utmanande men betydelsefull. Under amningen upplevs starka känslor. Mödrars anknytning till barnet och barnets bindning till mödrarna stärktes genom amningen. Behov av stöd och undervisning under amningsperioden identifierades som kan underlätta amningsutmaningar och främja fortsatt amning. Arbetet belyser vikten av undervisning och stöd från sjukvårdspersonal, bland annat barnmorskor, som arbetar nära denna patientgrupp. / Globally every year 15 million infants are born prematurely before gestational week 37 + 0. Infants born between gestational week 34 + 0 to 36 + 6 are referred to as late preterm infants. Late preterm infants can be assessed both as low care- requiring or high care-requiring. They may require neonatal care or care in a maternity unit. Mothers are not always prepared to care for their infant due to early interruption in mother´s transition process from pregnancy to motherhood. Breastfeeding has many benefits for both the breastfeeding mother and the infant. The breastfeeding process may differ when breastfeeding late preterm infants compared to full-term infants.  This study aims to describe mothers' experience of breastfeeding late preterm infants during the infants first year of live.  The method applied was non-systematic literature review was. The databases PubMed and Cinahl generated 14 articles. A manual literature search was conducted, which generated one more article. A total of 15 scientific articles of quantitative, qualitative approach and mixed method were included. Using a quality assessment templet of the articles and an intergrade analysis, the quality and results of the articles have been analyzed. The result presents three main categories and eight subcategories. The results of this study showed that mothers of late preterm infants experienced a desire and longing to breastfeed their infants because the mothers were aware of the importance of breast milk for their late preterm infant for the infants’ development. Breastfeeding was considered as an emotional period which was experienced as joyful, gave harmony and a feeling of relaxation but also feelings of stress, exhaustion and anxiety was experienced mainly due to the challenges that emerged during breastfeeding the late preterm infant. Physical challenges for both the infant and the breastfeeding mother were recurring. The need for support, education and encouragement from relatives and healthcare staff was significant for the mothers and the outcome of breastfeeding.   The conclusion of this study showed that mothers of late preterm infants experienced breastfeeding as challenging but significant. Strong emotions were recurring during breastfeeding. Mothers’ attachment to their infants were strengthened through breastfeeding. The need for support and education during the breastfeeding period was identified to facilitate breastfeeding challenges and promote continued breastfeeding. It is essential for healthcare professionals, as midwives, to have an understanding of breastfeeding experience of mother of late preterm in order to offer adequate care and support.