Trots att det inom forskningsvärlden propageras för formativ bedömning, kan man i dagsläget notera en mycket stor variation gällande införlivandet av, samt effekter av, formativ bedömning i skolor. Metoder för att kartlägga formativ bedömningspraxis fordras för att kunna särskilja på ”god” respektive ”mindre god” formativ bedömningspraxis. Syftet med föreliggande uppsats var att, med hjälp av en elevenkät och multivariata projektionsmetoder såsom PCA och PLS-DA, kartlägga, och särskilja, formativ bedömningspraxis hos sex olika gymnasieklasser som genomfört kursen kemi 2. Ett sekundärt syfte var även att, med samma verktyg, försöka karakterisera och särskilja frekvenser av olika genomförda undervisningsmoment inom samma kurs och klasser. Studien visade, på ett grafiskt och illustrativt sätt, en stor variation av upplevelser av formativ bedömning inom de tillfrågade klasserna. Vidare visade sig PCA vara ett utmärkt verktyg för att identifiera elevsvar som låg utanför den ”normala” variationen. Genom en PLS-DA-analys påvisades en skillnad i frekvenser av genomförda undervisningsmoment mellan två kommunala och en privat skola – även om dessa resultat bör tolkas med en viss försiktighet.