Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om prisutvecklingen på ex-dagen kan förklaras av andelen utländskt ägande i bolagen registrerade på Nasdaq OMX Stockholm.  Metod: En kvantitativ metod har används och data för perioden 2008-2012 har inhämtats via databasen Thomson Reuters Datastream och Euroclear Sweden. Hypotestester och regressionsanalyser har utförts i Minitab.  Slutsats: En ex-dagseffekt går att urskilja på Stockholmsbörsen, där aktiekursen i genomsnitt sjunker med 59 % av utdelningsbeloppet. I jämförelse med tidigare studier tyder det på att marknaden blivit mer effektiv kring ex-dagen, ett konstaterande som också stärks av att den avvikande avkastningen antar ett i genomsnitt lägre värde än tidigare studier. Gällande direktavkastning är resultaten i enlighet med tidigare studier, det vill säga högre prisfallskvot för aktier med högre direktavkastning. Resultatet för frågeställningen gällande huruvida utländskt ägande påverkar prisutvecklingen på ex-dagen visar att medelvärdet på prisfallskvoten för gruppen med högt utländskt ägande skilt från gruppen med lågt utländskt ägande. Regressionen där det totala datamaterialet ligger till grund för analysen visar upp en justerad förklaringsgrad på 3,02 %. Efter att ha delat in observationerna i 16 portföljer sorterade efter andelen utländskt ägande går dock att urskilja ett tydligare linjärt samband med en justerad förklaringsgrad på 50,1 %. Båda resultaten av regressionerna är signifikanta. Slutsatsen och svaret på frågeställningen blir därmed att andelen utländskt ägande har en påverkan på prisfallskvoten.

När ett företag ger utdelning till sina aktieägare bör priset på en aktie sjunka med ett värde motsvarande utdelningsbeloppet, givet att marknaden är effektiv. Tidigare studier har visat att så inte är fallet i realiteten, en effekt som kallas ex-dagseffekten. Denna uppsats undersöker ex-dagseffektens förekomst i Sverige över tid. En eventstudie har genomförts för att se om det finns en avvikande avkastning på ex-dagen. Resultatet visar att det finns en avvikande avkastning på ex-dagen under åren 1961-2017. Utifrån denna undersökning kan vi med statistisk säkerhet säga att det har funnits en ex-dagseffekt. Tidigare studier argumenterar att det kan bero på skillnader i beskattning av kapitalvinst och utdelning alternativt en ökad handelsvolym. Däremot gav inte studien några signifikanta resultat om ex-dagseffekten beror på skatteeffekter eller aktieomsättning.

Vid aktieutdelning observeras det vanligen ett prisfall i aktiekursen under den första dagen då aktien handlas exklusive rätt till utdelning; ex-dagen. Tidigare studier har till största del förklarat ex-dagseffekten med klassiska ekonomiska teorier. I denna studie undersöks ex-dagseffekten från en beteendeekonomisk synvinkel. Syftet med studien är att undersöka ifall det prisfall som sker på ex-dagen kan förklaras med att investerare på marknaden är påverkade av en dispositionseffekt. Studien ämnar även att mäta i vilken grad aktiekursen sjunker i förhållande till utdelningen på Stockholmsbörsen under åren 2015-2019. En prisfallskvot togs fram för att mäta det genomsnittliga prisfallet för det totala urvalet på 1 094 observationer. För att kontrollera om dispositionseffekten kan förklara ex-dagseffekten jämfördes prisfallskvoterna för “vinnande” och “förlorande” aktier. Även en regressionsanalys gjordes för att kontrollera sambandet. Studien finner att den genomsnittliga prisfallskvoten på Stockholmsbörsen är 0,72, samt att denna ex-dagseffekt delvis kan förklaras av dispositionseffekten.

Ex-dag är benämningen på dagen när en aktie inte längre handlas med rätt till utdelning. Följaktligen justeras aktiepriset nedåt som en konsekvens av att rätten till utdelning försvinner. Enligt den effektiva marknadshypotesen (Fama, 1970) borde storleken på prisjusteringen och utdelningen återspegla varandra. När aktiepriset sjunker mindre än storleken på utdelningen uppstår en möjlighet till överavkastning, detta fenomen kallas för ex-dagseffekten. I litteraturen råder konsensus om att ex-dagseffekten är förekommande både i Sverige såväl som internationellt, däremot ges olika svar på vad som bäst förklarar orsakerna bakom fenomenet. I denna studie undersöks förekomsten av ex-dagseffekten mellan 2018–2022 genom att implementera och bygga vidare på Elton och Grubers (1970) metodologi. Vidare utvecklas redan existerande förklaringsmodeller genom att beakta free float som en potentiellt signifikant variabel. Vi resonerar att andelen fritt omsättningsbara aktier, free float, bär relevans i ett ex-dagssammanhang eftersom måttet påverkar bland annat likviditet och handelsaktivitet samt ger en indikation om ägarstrukturen. För att studera sambandet mellan free float och ex-dagseffekten genomförs en regressionsanalys med kontrollvariabler. Studiens resultat visar att det förekommer en signifikant ex-dagseffekt under mätperioden, i genomsnitt justeras aktiepriserna motsvarande 77,3% av utdelningen. Däremot ges inget signifikant stöd för det hypotiserade sambandet mellan ex-dagseffekt och free float, datan från regressionen visar att endast en liten del av variationen i ex-dagseffekt kan förklaras utifrån andel free float.

Denna studies syfte är att testa om det finns ett statistiskt samband mellan det nominella aktiepriset och ex-dagseffekten på Nasdaq OMX Stockholm. Ett tydligt samband skulle därmed vara ett ytterligare motiv till företagens beslut om genomförandet av aktiesplit för att revidera aktiens nominella pris. Studiens hypotes lyder därför att det finns ett negativt samband mellan det nominella aktiepriset och ex-dagseffekten, som visats i tidigare studie på den amerikanska börsen NYSE. Studien har genomförts i positivistisk tradition genom statistiska analyser och tester för att klargöra ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln ex-dagseffekten och den oberoende variabeln nominella priset. All empirisk data har hämtats från databasen Thomson Reuter Datastream, sammanställts i Excel kalkylblad, analyserats i statistikprogrammet MiniTab och redovisats i två uppsättningar. Studiens resultat visar inget samband mellan det nominella priset och ex-dagseffekten under perioden 2011 till 2015. Nollhypotesen kan inte förkastas och resultaten indikerar försumbar korrelation och förklaringsgrad genom regression. Resultatet är annorlunda från en tidigare studie som konstaterat ett tydligt samband mellan samma variabler på börsen i USA. Det teoretiska bidraget består främst av besvarandet av studiens syfte där det nominella prisets betydelse ter sig annorlunda på den svenska marknaden mot den amerikanska. Det praktiska bidraget från studien ger företagsledare för börsnoterade bolag samt fondbolag och aktörer på den finansiella marknaden en utökad kunskap om rådande förhållanden på marknaden för att förbättra beslutsunderlaget vid eventuella aktiesplittar eller investeringar. Som förslag till fortsatt forskning uppmuntras det att undersöka huruvida det nominella prisets betydelse skiljer sig mellan olika marknader. Förslagsvis kan framtida studier mäta effektiviteten på stockholmsbörsen på dagen för aktiesplit som också i teorin är en mätbar händelse på de finansiella marknaderna under rätt förutsättningar. / The aim of this study is to test for a correlated connection between the nominal stockprice and the price-drop-to-dividend ratio on the Swedish stock market Nasdaq OMX Stockholm. A strong correlated connection would be another motive for company managers to implement a stock split to reduce the nominal stock price. Therefore the hypothesis of the study is that there is a negative correlation between the two variables, just as shown in a recent study on the American stockmarket NYSE. This study has been computed with a positivistic approach through statistical tests and analysis to discover an eventual correlated connection between the dependent variable price-drop-to-dividend ratio and the independent variable nominal price. All empirical data was collected from Thomson Reuter Datastream, compiled in Excel worksheet, analyzed with statistical software MiniTab and presented in two sets of data. The result of this study shows no correlated connection between the nominal stock price and the pricedrop-to-dividend ratio during the period of 2011 to 2015. The null hypothesis can not be rejected and the results of the analysis indicate negligible correlation and coefficient of determination through regression, regardless which sets of data observed. The result is different to a recent study which has shown a significant correlated connection between the same two variables on the American stock market NYSE. The theoretical contribution comprises foremost of answering the aim of the study where the nominal prices impact acts differently on the Swedish stock market compared to the American. Also a presenting of the mean value of price-fall-to-dividend ratio for the period examined is a theoretical contribution. The practical contribution from this study give managers for listed companies along with fund managers and operators on the financial markets an increased knowledge about current influences on the market which improves their ability to make decisions about stock split and future investments. For future studies we suggest to do more research on how the impact of nominal prices differ among markets. Tentatively future research can measure the stockholm market efficiency on the day of stocksplit which according to theory is another measureable event on the financial markets under the right circumstances.