Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, aktiepris och förorsaka beslut om att genomföra en aktiesplit. I den här uppsatsen undersöks, genom en eventstudie, om annonsering och genomförande av aktiesplit ger upphov till överavkastning för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2004- 2014. I följande eventstudie har bolag kategoriserats efter börsvärde för att åskådliggöra om det föreligger skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek. Vidare har vinst per aktie efter genomförd aktiesplit och förändring i handelsvolym använts som förklarande variabler till överavkastning. Resultatet visar att överavkastning sker för småbolag vid annonsering av aktiesplit och för det totala antalet bolag vid genomförande av aktiesplit, där även en tilltagen handelsvolym observerats.

I grunden är aktiesplittar endast en kosmetisk förändring av hur företag uttrycker sitt marknadsvärde på eget kapital. Denna studie undersöker om abnormal avkastning uppkommer till följd av annonsering av aktiesplittar på den svenska aktiemarknaden och vad som kan förklara den potentiellt förekommande abnormala avkastningen. En eventstudie genomförs på 132 aktiesplittar under perioden 1996–2019 för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning. Genom regressionsanalys undersöks om annonserad splitfaktor, företagsstorlek och B/M-kvot kan förklara abnormal avkastning. Resultaten från eventstudien fastställer att abnormal avkastning på annonseringsdagen och efterföljande handelsdag förekommer på Stockholmsbörsen. Vidare fastställer regressionsanalysen ett statistiskt signifikant negativt samband mellan företagsstorlek och abnormal avkastning respektive ett positivt samband mellan B/M-kvot och abnormal avkastning. Inget statistiskt säkerställt samband observeras mellan annonserad splitfaktor och abnormal avkastning. Studiens slutsats är att abnormal avkastning förekommer i samband med annonsering av aktiesplittar på Stockholmsbörsen och att företagsstorlek och graden av aktieundervärdering är två förklaringar av abnormal avkastning.

<p>The shareholder is supposed to be indifferent if one share costs 100 SEK, or 10 shares cost 10 SEK each. In an efficient market, shares should be valued directly to new expectations as a result of the announcement of the reverse split. We investigate whether abnormal returns incur surrounding reverse split and if owner structure change.</p><p>One reason for the reverse share split is that most companies have plans to imple-ment other company’s specific events in order to survive rather than to change the price range to a more attractive level. We found a negative return in the ex-day at 8,1 per cent. When the ex-day is pure enough from other price driving information should the outcome be a reaction to how the market perceives changes in future divi-dends after the reverse split. In consideration of stock ownership of votes accounted for a reduction of individual owners, and increasing institutional owners, more in companies with low Market to Book. This may suggest that the institutional share-holders have increased their share of votes to increase their power in the companies.</p>

The shareholder is supposed to be indifferent if one share costs 100 SEK, or 10 shares cost 10 SEK each. In an efficient market, shares should be valued directly to new expectations as a result of the announcement of the reverse split. We investigate whether abnormal returns incur surrounding reverse split and if owner structure change. One reason for the reverse share split is that most companies have plans to imple-ment other company’s specific events in order to survive rather than to change the price range to a more attractive level. We found a negative return in the ex-day at 8,1 per cent. When the ex-day is pure enough from other price driving information should the outcome be a reaction to how the market perceives changes in future divi-dends after the reverse split. In consideration of stock ownership of votes accounted for a reduction of individual owners, and increasing institutional owners, more in companies with low Market to Book. This may suggest that the institutional share-holders have increased their share of votes to increase their power in the companies.

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier på marknaden och höjer kursen vilket kan göras i olika syften, däribland för att göra aktien mer attraktiv och lättare att handla. På en effektiv marknad bör en sådan åtgärd inte ha någon effekt på aktiekursen. Däremot tenderar en omvänd aktiesplit att sända negativa signaler till marknaden. Det har gjorts få tidigare studier bland svenska företag som genomfört en omvänd aktiesplit. Uppsatsen ämnar att undersöka hur den svenska marknaden reagerar på en omvänd aktiesplit och om företagskaraktäristiska mönster som funnits på den amerikanska marknaden överensstämmer med den svenska marknaden. De omvända aktiesplittar som undersöks är gjorda mellan 2001-2020 på Spotlight Stock Market, Nasdaq First North och Nasdaq Stockholm.   Marknadens reaktion mäts på kort och lång sikt genom en eventstudie vars resultat påvisar en signifikant negativ abnormal avkastning på både kort och lång sikt. Företagens överlevnadsförmåga prediceras i en logistisk regression. Fler svenska än amerikanska företag tycks överleva en omvänd aktiesplit. Företagens storlek och tid som noterat bolag har ett signifikant positivt samband med förmågan att överleva som noterat bolag.

En aktiesplit delar en befintlig aktie till flera och priset för varje aktie delas proportionerligt efter splitfaktorn. Där 1 aktie för 100 kr kan bli 2 aktier för 50 kr, det totala börsvärdet för företaget blir oförändrat, men priset per aktie blir lägre. Det finns belägg från tidigare studier att även fast själva aktiesplitten inte bör förändra börsvärdet så har prisutvecklingen varit högre än normalt vid annonseringen av en aktiesplit. Om det är så att aktiesplittar leder till överavkastning så kan det finnas individer med mer insyn i företagetsbeslut som avser att agera på den informationen. Studien avser därför att testa om det innan annonseringen förekommer högre avkastning än vad den normala avkastningen borde vara. För att testa det har en eventstudie genomförts där marknadsmodellen används för att prognostisera vad avkastningen borde ha varit om aktiesplitten inte annonserats, mot vad den faktiska observerade avkastningen under de fem dagarna innan annonseringen var.  Studien kopplas samman med väletablerade teorier inom den finansiella forskningen som hypotesen om effektiva marknader, signaleringsteorin och annonseringseffekt. Vidare diskuteras tidigare forskning med relevans till det studerade ämnet, för att kunna analysera de resultat som uppvisas i studien mot tidigare forskning för att se likheter och skillnader.  Urvalet i studien var samtliga 125 aktiesplittar på OMX Nordic Stockholm; Small Cap, Mid Cap och Large Cap som hade en minst 2:1 splitfaktor under tidsperioden 2010-2019. Efter bortfall blev det slutgiltiga urvalet 98 aktiesplittar. Resultatet från studien visade att dagen innan annonseringen av aktiesplitten hade en genomsnittlig överavkastning som var statistisk signifikant på 1% signifikansnivå, samt att hela eventfönstret de fem dagarna kumulativt innan annonsering hade en överavkastning som var signifikant på 5% signifikansnivå. Detta tyder på en för-annonseringseffekt dagarna innan annonseringen av aktiesplitten blir allmän information.  Studiens resultat uppvisar en statistiskt signifikant ökning dagarna innan annonseringen, men med brist på kontrollvariabler går det inte att med säkerhet säga att det beror på insiderhandel. Däremot kan studien agera som grund för vidare forskning inom ämnet kring för-annonseringseffekter.

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier i ett företag samtidigt som värdet per aktie ökar. Företag genomför vanligen omvända aktiesplittar för att justera prisintervallet, förbättra aktiens anseende och minska transaktionskostnader. Trots dessa fördelar, och att processen i sig enbart är en redovisningsmässig åtgärd som inte påverkar värdet av företag, visar tidigare forskning att både offentliggörandet och genomförandet av en omvänd aktiesplit kan resultera i avvikande avkastning. Den avvikande avkastningen som uppstår vid offentliggörandet av omvända aktiesplittar kan förklaras av signaleringsteorin, att händelsen signalerar ny information till investerare gällande företagens förväntade oförmåga att höja aktiekursen genom egen prestation. Däremot är det anmärkningsvärt att avvikande avkastning också upptäckts vid genomförandet, eftersom marknaden redan borde ha anammat den nya informationen. Studien undersöker om avvikande avkastning förekommer vid omvända aktiesplittar på London Stock Exchange under åren 2016 till 2021, och om företagets tidigare prestation mätt i räntabilitet på totalt kapital kan påverka marknadsreaktionen vid offentliggörandet. Genom att använda eventstudier finner studien resultat som stöder att det förekommer negativ avvikande avkastning vid offentliggörandet, och att företagets tidigare prestationer kan påverka den avvikande avkastningen. Det upptäcktes dock inte signifikanta reaktioner vid genomförandet, vilket kan indikera att marknaden är effektiv i sin halvstarka form. För att säkerställa denna slutsats krävs dock ytterligare studier.

En aktiesplit är ett fenomen som studerats länge på marknader utanför Sverige. Denna företagshändelse, som endast avser att utöka antalet utestående aktier till ett proportionerligt lägre pris, bidrar inte med någon förändring av företagets räkenskaper eller strategi och bör enligt tidigare teoretiker inte medföra någon reell förändring. Trots detta har överavkastning för aktier som genomfört split dokumenterats genom historien och har ifrågasatt den klassiska effektiva marknadshypotesen starka men även semistarka form. Utifrån tidigare studier och nyare, framarbetade teorier ifrån dessa har likviditetshypotesen och signaleringshypotesen formats som ett svar på frågan om varför en till synes icke kapitaliserande händelse skapar sådana rörelser hos en aktie. Med utgångspunkten i de tre ovan nämnda hypoteser samt den något modernare finansiella beteendevetskapen ämnar den aktuella studien att försöka förklara varför denna överkastning sker utifrån utvalda företagsrelaterade variabler.  Författarna har genom en eventstudie granskat och samlat in information om de valda oberoende variablerna: splitkvot, lönsamhet, omsättning, förändring av handelsvolym samt noterad lista på börsen hos företag som genomfört en split på minst 2:1 på Stockholmsbörsen under tidsspannet 2005-01-01 till 2019-12-31. Dessa kom att fungera som förklarande variabler till den abnormala överavkastning som sker på genomförandedagen. Denna information har samlats in under eventfönstrets fem dagar, två dagar före genomförandet av split till två dagar efter splittens genomförande. Utifrån 116 genomförda aktiesplittar har studien resulterat i bevis för att överavkastning, i genomsnitt, sker på genomförandedagen och håller i sig även under dagarna efter splitten.  Resultatet visade, med en signifikansnivå på 5% att de mindre listorna på Stockholmsbörsen, First North och Small Cap, har en positiv relation till överavkastning på genomförandedagen medan de övriga variablerna inte fick signifikant stöd i denna studie. I och med att utgångspunkten för studiens är att den effektiva marknadshypotesen inte är applicerbar ens på semistark nivå, i och med att överavkastning sker trots att informationen funnits tillgänglig, anser författarna att studien inte bestrider detta grundantagande. Studien bidrar även med kunskap om förklaringsvariabler som kan bidra till att överavkastning sker på den svenska marknaden. De fyra teoretiska ramverken kopplas i analysen till studiens resultat för att skapa ytterligare förståelse för ämnet och det studerade fenomenet.

Denna studies syfte är att testa om det finns ett statistiskt samband mellan det nominella aktiepriset och ex-dagseffekten på Nasdaq OMX Stockholm. Ett tydligt samband skulle därmed vara ett ytterligare motiv till företagens beslut om genomförandet av aktiesplit för att revidera aktiens nominella pris. Studiens hypotes lyder därför att det finns ett negativt samband mellan det nominella aktiepriset och ex-dagseffekten, som visats i tidigare studie på den amerikanska börsen NYSE. Studien har genomförts i positivistisk tradition genom statistiska analyser och tester för att klargöra ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln ex-dagseffekten och den oberoende variabeln nominella priset. All empirisk data har hämtats från databasen Thomson Reuter Datastream, sammanställts i Excel kalkylblad, analyserats i statistikprogrammet MiniTab och redovisats i två uppsättningar. Studiens resultat visar inget samband mellan det nominella priset och ex-dagseffekten under perioden 2011 till 2015. Nollhypotesen kan inte förkastas och resultaten indikerar försumbar korrelation och förklaringsgrad genom regression. Resultatet är annorlunda från en tidigare studie som konstaterat ett tydligt samband mellan samma variabler på börsen i USA. Det teoretiska bidraget består främst av besvarandet av studiens syfte där det nominella prisets betydelse ter sig annorlunda på den svenska marknaden mot den amerikanska. Det praktiska bidraget från studien ger företagsledare för börsnoterade bolag samt fondbolag och aktörer på den finansiella marknaden en utökad kunskap om rådande förhållanden på marknaden för att förbättra beslutsunderlaget vid eventuella aktiesplittar eller investeringar. Som förslag till fortsatt forskning uppmuntras det att undersöka huruvida det nominella prisets betydelse skiljer sig mellan olika marknader. Förslagsvis kan framtida studier mäta effektiviteten på stockholmsbörsen på dagen för aktiesplit som också i teorin är en mätbar händelse på de finansiella marknaderna under rätt förutsättningar. / The aim of this study is to test for a correlated connection between the nominal stockprice and the price-drop-to-dividend ratio on the Swedish stock market Nasdaq OMX Stockholm. A strong correlated connection would be another motive for company managers to implement a stock split to reduce the nominal stock price. Therefore the hypothesis of the study is that there is a negative correlation between the two variables, just as shown in a recent study on the American stockmarket NYSE. This study has been computed with a positivistic approach through statistical tests and analysis to discover an eventual correlated connection between the dependent variable price-drop-to-dividend ratio and the independent variable nominal price. All empirical data was collected from Thomson Reuter Datastream, compiled in Excel worksheet, analyzed with statistical software MiniTab and presented in two sets of data. The result of this study shows no correlated connection between the nominal stock price and the pricedrop-to-dividend ratio during the period of 2011 to 2015. The null hypothesis can not be rejected and the results of the analysis indicate negligible correlation and coefficient of determination through regression, regardless which sets of data observed. The result is different to a recent study which has shown a significant correlated connection between the same two variables on the American stock market NYSE. The theoretical contribution comprises foremost of answering the aim of the study where the nominal prices impact acts differently on the Swedish stock market compared to the American. Also a presenting of the mean value of price-fall-to-dividend ratio for the period examined is a theoretical contribution. The practical contribution from this study give managers for listed companies along with fund managers and operators on the financial markets an increased knowledge about current influences on the market which improves their ability to make decisions about stock split and future investments. For future studies we suggest to do more research on how the impact of nominal prices differ among markets. Tentatively future research can measure the stockholm market efficiency on the day of stocksplit which according to theory is another measureable event on the financial markets under the right circumstances.

Sammanfattning En omvänd aktiesplit ska inte ha någon direkt påverkan på ett företags värdering. Värdet är detsamma oavsett om företaget har fem utestående aktier á tjugo kronor eller en aktie á hundra kronor. Det är endast aktiepriset och antalet aktier som förändras. Dock kan informationen och genomförandet av en omvänd aktiesplit resultera i onormala reaktioner från investerare som får konsekvenser på aktiekursen, trots att själva händelsen är av en kosmetisk karaktär och kan definieras som icke-ekonomisk. Vilka effekter har då en omvänd aktiesplit på aktiekursen? Hur tolkar marknaden denna information? Och vilka motiv har företag till att genomföra en omvänd aktiesplit? Studien undersöker totalt 108 omvända aktiesplitar som genomförts på Stockholmsbörsen och First North Stockholm, under åren 2005 till 2018. Undersökningen sker genom en eventstudie och avvikande avkastning studeras på kort och lång sikt. Tidigare studier undersöker huvudsakligen två faser, annonsering samt genomförande. I denna studie undersöks fyra faser då företag presenterar information angående omvänd aktiesplit. Förslags-, besluts-, pressmeddelande- samt genomförandefasen. Anledningen till detta är för att kunna studera i vilken fas den kraftigaste marknadsreaktionen sker. Avvikande avkastning studeras baserat på splitfaktor. Utöver detta studeras även likviditet och risk både innan och efter genomförandet. De centrala teorierna som behandlas är prisintervall, effektiva marknadshypotesen och signalteori. Tidigare studier har visat att en omvänd aktiesplit generellt sätt resulterar i en negativ kursreaktion och medför en negativ avvikande avkastning. I denna undersökning finner vi likvärdiga resultat där den kraftigaste reaktionen sker vid genomförandet. Vi finner även en generell negativ avkastning under annonseringsfaserna, intressant är dock att den minsta reaktionen inträffar då den första informationen delges marknaden. En högre splitfaktor tenderar även att resultera i en mer negativ avvikande avkastning. På lite längre sikt tenderar aktiekursutvecklingen överlag att vara negativ. Undersökningens resultat visar även att både likviditet och volatilitet stiger efter genomförandet av en omvänd aktiesplit. Detta är inte helt i linje med tidigare studier då de generellt uppvisar en ökad likviditet men en minskad volatilitet. / Abstract A reverse stock split should not have any direct effect on a company’s valuation since the total value is the same whether the company has five stocks for twenty SEK each, or one stock for a hundred SEK. However, a reverse stock split tend to result in abnormal market reactions. This study investigates the effects on the stock price surrounding a reverse stock split and in the long run. The markets which are investigated are Stockholm Stock Exchange and First North Stockholm, during the period 2005 to 2018. Furthermore, the study examines whether abnormal returns exists around the announcement days and the ex-day, and if there is a connection between abnormal returns and split ratios. Liquidity and volatility changes due to the reverse stock split are also examined. The results show negative abnormal returns on the ex-day and the following days. On the announcement days there is also a general negative abnormal return, though not as substantial as during the ex-day period. A higher split ratio also tend to result in a more negative abnormal return. The study also finds that the liquidity and the volatility of the stock increases, following a reverse stock split. In the long run there is an overall negative Buy and Hold Abnormal Return (BHAR).