The South African Constitution advocates the protection of personal information. Everyone has the right to privacy. This includes the protection of special information that relates to an individual’s biometrics, health, religion, or sex life, to name a few. This special information may be processed if it is necessary in law; if it is being processed for historical purposes; or if it has already been disseminated in public by the data subject If the aforementioned conditions are not met, the processing of special information is prohibited, unless the data subject has provided consent. Given that health information is regarded as special information, consent must be obtained from the data subject before it is processed. If the special information is accessed by unauthorised parties it may influence decisions about the data subject’s employment, access to credit, and education, and may even cause reputational or personal harm. This research proposes an e-consent management approach which preserves the privacy of health information. The utilisation of privacy laws and guidelines such as, but not limited to, the Protection of Personal Information Act and the General Data Protection Regulation are used to develop a privacy preserving e-consent model, architectural design and prototype. / Dissertation (MSc (Computer Science))--University of Pretoria, 2020. / Council for Scientific and Industrial Research (CSIR) / Computer Science / MSc (Computer Science) / Unrestricted

Problemet man stöter på när man utvecklar plattformar för tredjepartsapplikationer är att det finns en ny lag som ställer hårda krav för hur man ska göra. GDPR är fortfarande så pass nytt att många företag inte har kunskap om hur man ska förhålla sig till lagen eller hur den påverkar projektet. Vi har intervjuat tre olika informanter och analyserat en dom som föll mot ett tidigare projekt för att upplysa de olika problem som kan uppstå samt för att skapa en förståelse för hur man bör förändra utförandet av utvecklingsprojekt i företag. Informanterna som användes har samtliga haft olika professioner för att skapa en så bred problembild som möjligt. Detta bidrog också till att informanterna fick bemöta andras informanters problem. I studien nämns Sigma Technology som fallföretag eftersom ett av deras projekt, Front-VL, användes som referenspunkt. I slutet av studien ges förslag på vad Sigma behöver göra för att kunna uppnå de lagar och krav som ställs i och med GDPR. Studien visar att man i ett tidigt stadie behöver analysera och kartlägga för hur GDPR ska hanteras i projektet och se lagen som ett ramverk att förhålla sig mot samt att öka kunskapen om lagen hos utvecklare.

Denna studie har undersökt hur den nya dataskyddsförordningen GDPR påverkar befintliga informationssystem. Genom arbetet har ett fokus även legat på metoden Privacy by Design och hur väl den uppfylls.GDPR ersätter Personuppgiftslagen i Sverige och innebär även att Missbruksregeln försvinner. Denna förändring kan tänkas resultera i större utmaningar för många företag, eftersom de krav som ställs är högre än tidigare. GDPR innebär ett utökat skydd för den personliga integriteten och ger EU:s medborgare fler rättigheter gällande hur personuppgifter bör behandlas. I och med att många befintliga informationssystem ej skapats med hänsyn till mycket av det GDPR ställer krav på, finns en trolig riskatt flera befintliga informationssystem blir svåra att uppdatera för att vara i linje med förordningen. Då GDPR även inkluderar krav med relevans till metoden Privacy by Design, är det troligt att företag som bättre uppfyller Privacy by Design även kan vara bättre i linje med GDPR. Från de deltagande respondenterna framgick det att en majoritet av de sju grundläggande principerna inom Privacy by Design uppfylls. Viss avsaknad kunde dock ses beroende på vilken organisation eller informationssystem det gällde. Vad som ansågs mest utmanande med dataskyddsförordningen uttryckte samtliga respondenter var förståelse av innebörd och intention med förordningstexten. Gällande vad som upplevdes som det tekniskt mest utmanande kunde mönster identifieras för ett antal krav. De krav som identifierades som väsentliga för befintliga informationssystem att anpassas efter, samt vilka principer inom Privacy by Designsom bättre uppfylldes, låg sedan i grund till en checklista. Checklistan blirett redskapsom ger en riktning för hur dessa punkter kan bemötas. / This study has examined how the new data protection regulation GDPR affect existing information systems. The study has had a focus on the method Privacy by Design and how well its principles are fulfilled by different companies. In Sweden, the GDPR will replace the personal data act, ‘Personuppgiftslagen’. This change may result in greater challenges for companies since the requirements of GDPR are higher than they were before. The GDPR means a greater protection of privacy and it gives EU citizens more rights regarding how their personal data should be processed. Many of the older, existing information systems weren’t created with regards to what GDPR demands. It is possible that this creates a risk for several existing information systems not being compliant with the regulation, because of difficulties in updating the systems. The GDPR also includes requirements related to Privacy by Design, and it is likely that companies that better meet the Privacy by Design principles are better compliant with the GDPR. From the participating respondents, it was shown that a majority of the seven fundamental principles of Privacy by Design are met. However, an absence of some principles could be seen depending on the organisation or information system. The most challenging aspect of the GDPR according to all respondents was to understand the meaning and intent of the regulation. Regarding what was perceived as the most challenging technical aspect of the GDPR, there were patterns for several requirements from the regulation. The requirements that were considered the essential ones for existing information systems to adapt to, as well as the principles that were better fulfilled were the factors the checklist was based on. The checklist can serve as a tool that provides a direction for how the identified issues can be addressed.

I dagsläget har en individ väldigt lite kontroll över den persondata som samlas in och hur den används och vem som hanterar den. Detta vill EU ändra på med den nya dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation (GDPR) som träder i kraft nästa år. De nya reglerna innefattar en större kontroll för individen över den data som har samlats av företag. Förordningen tvingar företag att strukturera om sina system så de är förenliga med GDPR. Då höga bötesbelopp kan drabba de företag som inte följer reglerna blir alla de som hanterar personuppgifter tvungna att se över sina processer över hanteringen. Uppsatsen har som syfte att undersöka hur väl förberedda svenska medelstora till stora företag är ett år innan införandet av GDPR och hur de arbetar med förändringarna ur ett tekniskt perspektiv, ett organisatoriskt perspektiv samt ur ett juridiskt perspektiv. Med ett teoretiskt fundament som grund genomfördes intervjuer på tre olika företag som hanterar personuppgifter i sina system, både som personuppgiftsansvariga och som personuppgiftsbiträden. Resultatet av studien användes för att designa en utvärderingsmodell som företag kan använda ett år efter införandet av GDPR. Utvärderingen kommer att skapa en överblick på hur väl övergången har gått och om det finns några områden som behöver ytterligare arbete. De slutsatser som drogs var att det fanns en del frågetecken gällande hur de tekniska lösningarna skulle se ut för att vara i linje med GDPR, de juridiska frågorna hanterades till stor del med hjälp av biträdesavtal mellan personuppgiftsansvariga, personuppgiftsbiträden och tredje part. Ur ett organisatoriskt perspektiv var det utbildning av personal och kunskap om GDPR och de ändringar i arbetssätt som detta medför. / At present an individual has very little control over the personal data collected, how it is used and who manages it. This is something the EU wants to change with the new General Data Protection Regulation (GDPR), which will come into force next year. The new regulation includes greater control for the individual regarding the data collected by companies. The Regulation forces companies to restructure their systems so that they are compliant with GDPR. Since high sanctions may affect those companies that do not comply with the rules, all those who handle personal data will have to review the processes that relate to the handling of personal data. The aim of this thesis is to investigate how well prepared Swedish medium to large sized companies are one year before the introduction of GDPR. The thesis focuses on how companies work with the changes from a technical perspective, an organizational perspective and from a legal perspective. With a theoretical foundation as a basis, interviews were conducted on three different companies that handle personal data, both as data controller and as data processor. The result of the study was used to design an evaluation model that companies can use one year after the introduction of GDPR. The evaluation will provide an overview of how well the transition has been and if there are any areas that need further work. There were some uncertainties regarding how the technical solutions would need to be designed and implemented to help the company being compliant with GDPR. The legal issues were largely handled through processing agreements between data controllers, data processors and third parties. The organizational perspective meant training of staff and questions regarding how to raise awareness about GDPR and the changes in working practices.

Detta arbete har till syfte att studera den nya dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation´s (GDPR) utmaningar och påverkan på både organisation samt system. Fokus i arbetet har varit på det specifika kravet privacy by design som är en del av GDPR. GDPR-förordningen kommer träda i kraft den 25 maj 2018. Eftersom GDPR är en ny förordning så har det inte skett forskning i större utsträckning i ämnet ännu. Den forskning som har skett inom området har mestadels varit inom juridiken. Detta resulterar i att ämnet är högaktuellt att undersökas eftersom ny kunskap kommer tillkomma genom detta arbete. Arbetet syftar till att undersöka hur GDPR genom sina krav påverkar en organisation och hur hänsyn tas till det specifika kravet privacy by design. Det kommer också undersökas vilka krav som ställs på teknik och funktioner. Genom att göra detta kommer kunskap tas fram om och hur en organisation förbereder sig och vad som krävs för att uppfylla kraven med GDPR. Privacy by design är en filosofi på hur inbyggd integritet kan användas för att skydda och bygga in den personliga integriteten i system. Den baseras på sju principer som skall användas för att förstå hur integritet kan skyddas. Men likt alla lösningar finns det utmaningar. Det är dessa utmaningar som arbetet skall undersöka och för att utifrån resultatet ge rekommendationer som förhoppningsvis kan användas för att få en överblick hur en organisation ligger i fas med privacy by design, som är en del av GDPR. Baserat på organisationens svar kommer rekommendationer ges för hur organisationen skulle kunna förbättra sitt arbete ytterligare. Metoden som använts till stöd för detta arbete är en fallstudie av kvalitativ art, och innefattar intervjuer med personer från en organisation inom säkerhetsbranschen som utvecklar metoder samt mjukvara för informationssäkerhetsarbete. Organisationen som har undersökts befinner sig i startgroparna för säkerställandet av GDPR och har gjort en inledande analys av läget. Fyra intervjuer har legat till grund för studien och på dessa har en innehållsanalys genomförts. Med hjälp av analysen så framträder en tydlig bild av hur arbetet kan se ut, i samband med lagförändringen ur privacy by design-perspektivet. För att ta reda på detta har en organisation som arbetar med informationssäkerhet och mjukvaruutveckling undersökts. Till arbetet utvecklades en frågeguide och en sammanfattning av principer, som är relaterade till privacy by design. Det har visat sig att organisationen som undersöktes till stora delar arbetar med privacy by design, men har ytterligare utmaningar att bemöta. Analys och diskussion av intervjuerna har resulterat i rekommendationer till organisationen angående hur de kan stärka upp sitt informationssäkerhetsarbete ytterligare. Dessutom har en frågeguide, som återfinns i bilagorna, tagits fram och denna kan användas av andra organisationer som önskar undersöka hur de ligger till i sitt arbete med GDPR:s krav på privacy by design. / The purpose of this work is to study the General Data Protection Regulation (GDPR) and what challenges and impact this regulation can have on both organization and systems. The focus of the work will be on the specific requirement “privacy by design” that is one part of GDPR. The GDPR will come into force on May 25, 2018. Since the GDPR is a new regulation, there has been little research on the subject yet. The research that has taken place in the field has mostly been in the field of law. This results in the subject being highly relevant for further studies, since this work will unravel new information. The purpose of the work is to investigate how GDPR, through its requirements, affects an organization and how to take into account the specific requirement of privacy by design. It will also be investigated which demands are made of technology and functions. By doing this, knowledge will come about if and how an organization prepares and what it takes to meet the requirements of the GDPR. Privacy by design is a philosophy of how built-in integrity can be used to protect and integrate the personal integrity of systems. It is based on seven principles that will be used to understand how integrity can be protected. But like all solutions there are challenges. These are the challenges that the work will investigate, and as a result give recommendations that hopefully can be used to get an overview of how an organization, is in phase with privacy by design, which is part of GDPR. Based on the organization's response, recommendations will be given for how the organization could further improve its work. The method used to support this work is of a qualitative nature and includes interviews with persons from an organization in the security industry that develop methods and software for information security work. The organization that has been investigated is in the pitfalls for ensuring GDPR and has conducted an initial analysis of the situation. The foundation of this study relies on four interviews, on which a content analysis was made. Through this analysis, a clear picture emerges of how the work with upcoming challenges can present itself, with the changes regarding the new law concerning privacy by design. In order to investigate this, an organisation that works with information security and software development has been scrutinized. As a part of the study, a questionnaire and a summary of the principles relevant to privacy by design, was developed. The conclusion was that the scrutinized organisation generally does work with privacy by design, but still has some challenges to face. The analysis and discussion of the interviews resulted in recommendations for the organization on how to further strengthen their work with information security. Furthermore, a questionnaire, which can be found in the appendix, has been developed, and can be used by other organizations wishing to examine their progress on the work with implementing the GDPR requirements regarding privacy by design.

For companies that develop and operate IT applications that process the personal data of customers and employees, a major problem is protecting these data and preventing privacy breaches. Failure to adequately address this problem can result in considerable damage to the company's reputation and finances, as well as negative effects for customers or employees (data subjects). To address this problem, we propose a methodology that systematically considers privacy issues by using a step-by-step privacy impact assessment (PIA). Existing PIA approaches cannot be applied easily because they are improperly structured or imprecise and lengthy. We argue that companies that employ our PIA can achieve "privacy-by-design", which is widely heralded by data protection authorities. In fact, the German Federal Office for Information Security (BSI) ratified the approach we present in this article for the technical field of RFID and published it as a guideline in November 2011. The contribution of the artefacts we created is twofold: First, we provide a formal problem representation structure for the analysis of privacy requirements. Second, we reduce the complexity of the privacy regulation landscape for practitioners who need to make privacy management decisions for their IT applications.

I dagens hälso- och sjukvård behandlas patientuppgifter elektroniskt i patientjournalsystem. Uppgifterna ska behandlas med högsta möjliga säkerhetsåtgärder eftersom de innehåller känslig information om patienter. Patientuppgifterna behöver dock alltid vara tillgängliga för att vårdgivarna ska kunna ge bästa tänkbara vård. På grund av att hanteringen av patientinformation är kritisk, måste IT-systemen följa regler och upprätthålla en hög integritet. Privacy by Design (PbD) är tänkt att adressera problemet genom att integritetsaspekten får stå i fokus genom IT-systemets hela livscykel. PbD beskriver hur system ska vara, exempelvis att inte mer information än det som verkligen behövs ska samlas in, och att ge registrerade i IT-system insyn om vad som finns sparat om dem. Studien har analyserat på vilket sätt principerna och ramverket PbD används i patientjournalsystem för att skydda patientens integritet. Resultatet visar att det finns stora brister för att skydda patientens integritet framförallt genom avsaknad på kryptering i databaser och intern nätverkstrafik. Användarna kan dessutom tillgodose sig med mer information än de behöver och det finns dåligt med begränsningar för vad som kan skrivas in i patientjournalerna.

Background. The right to privacy is every persons right, data regulation laws suchas the GDPR and privacy preserving concepts like Privacy by Design (PbD) aid inthis matter. IoT devices are highly vulnerable to attacks because of their limitedstorage and processing capabilities, even more so for internet connected cameras.With the use of security auditing techniques and privacy analysis methods it ispossible to identify security and privacy issues for Internet of Things (IoT) devices. Objectives. The research aims to evaluate three selected IoT cameras’ ability toprotect privacy of their consumers. As well as investigating the role GDPR and PbDhas in the design and operation of each device. Methods. A literature review was performed in order to gain valuable knowledgeof how to design a case study that would evaluate privacy issues of IoT devices incorrelation with GDPR and PbD. The case study consists of 14 cases designed toexplore security and privacy related issues. They were executed in a monitored andcontrolled network environment to detect data flow between devices. Results. There was a noticeable difference in the security and privacy enhancingtechnologies used between some manufactures. Furthermore, there was a distinctdisparity of how transparent each system was with the processed data, which is acrucial part of both GDPR and PbD. Conclusions. All three companies had taken GDPR and PbD into considerationin the design on the IoT systems, however to different extents. One of the IoTmanufactures could benefit from incorporating PbD more thoroughly into the designand operation of their product. Also the GDPR could benefit from having referencesto security standards and frameworks in order simplify the process for companies tosecure their systems.

Personlig integritet motsvarar det engelska begreppet privacy, som kan uttryckas som rätten att få bli lämnad ifred. Det har ifrågasatts många gånger om personlig integritet verkligen finns på internet, speciellt i Internet of Things-system eller smarta system som de också kallas. Fler frågor ställs i samband med att den nya allmänna dataskyddsförordningen inom europeiska unionen börjar gälla i maj. I detta arbete studeras privacy by design-arbetssättet som den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) bland annat kommer med. I studien besvaras om privacy by design kommer kunna öka skyddet av den personliga integriteten i Internet of Things-system. För- och nackdelar tas upp och hur företag och vanliga användare påverkas. Genom en litteraturstudie och två intervjuer har frågan kunnat besvaras. Det visade sig att en stor del av problematiken inom Internet of Things avseende personlig integritet kan lösas genom att styra data. I privacy by design-arbetssättet ingår att skydda data i alla tillstånd genom olika metoder som kryptering. På det sättet bidrar privacy by design till ökad säkerhet inom Internet of Things-system. / Privacy means the right to be left alone. It has been questioned many times if privacy really exists on the internet, especially in Internet of Things systems or smart systems as they are also called. More questions occur when the new general data protection regulation (GDPR) within the European Union applies in May. In this paper privacy by design that the general data protection regulation comes with is being studied. This study answers whether privacy by design will be able to increase the protection of privacy in Internet of Things systems. Advantages and disadvantages are also addressed and how companies and common users are affected by the implementation of privacy by design. The question has been answered by a literature review and two interviews. It turned out that a significant part of the problems in Internet of Things regarding privacy may be solved by data management. The privacy by design includes protection of data in all states through different methods such as encryption. In this way, privacy by design contributes to increased security within Internet of Things system.

GDPR är ett begrepp som handlar om hur personuppgifter hanteras av företag. I denna studie undersöks olika lösningar som företag har valt att använda för att informera användare om att deras data samlas in samt hur den hanteras på deras webbplatser. Med hjälp av frågeformulär skapas en bild av vad för kunskap och vilka känslor användare har angående ämnet. Genom att observera användare när de interagerar med olika GDPR-lösningar skapas kunskap om vilka lösningar som fungerar och vilka som inte gör det. Testdeltagare fick även möjlighet att använda sig av en önskvärdhetsmatris när de hade interagerat med de olika GDPR-lösningarna för att kunna uttrycka sin upplevelse med passande adjektiv. Resultatet från denna studie visade att det finns en allmänt negativ inställning till befintliga GDPR-lösningar. Det skapades även en uppfattning om varför användare har en negativ inställning. Från denna kunskap kunde olika faktorer identifieras som kan påverka UX i en GDPR-lösning. Dessa faktorer kunde sedan användas för att skapa en GDPR-lösning som prioriterar UX.