Denna uppsats består av en observationsstudie av projektet El Sistema i Umeå kommuns regi med fokus på inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur projektet El Sistema lyckats med att inkludera elever i musikundervisningen. Utifrån syfte och den allmänt kända problematiken kring inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan belystes följande frågor: Hur anpassar projektet El Sistema musikundervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka effekter bedömer projektets pedagoger att musikundervisningen haft för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Studien var kvalitativ där tonvikten oftare ligger på ord än på siffror vid analys och insamling av data. Forskaren hade en kunskapsteoretisk ståndpunkt där huvudfokus låg på att få en förståelse av den sociala verkligheten. De datakällor som användes var deltagande observation samt videobaserad observation. Den huvudsakliga analysen har skett "kontinuerligt under själva datainsamlingsmomentet". Ytterligare information samlades in med hjälp av skriftliga källor och med intervju. Enligt studiens resultat medförde kontinuiteten av att ha musikundervisning två gånger i veckan under en hel termin att de flesta elever som från början inte ville delta i musikundervisningen deltog mer frekvent i slutet av densamma samt att de kände sig lugnare och tryggare.

<p>Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna. Många av lekarna utgår från redskap, men utvecklas genom att barnen tar till sin fantasi. Även naturföremål används av barnen och ger dem inspiration. Det som framkommit som viktigt är det sociala samspelet som genom leken i utomhusmiljön utvecklas, att indelning av miljön med avskilda platser behövs, att den motoriska förmågan får en bra träning i utomhusleken och att både traditionella lekredskap och naturliga föremål behövs för att barnen ska få en varierad utomhusmiljö som inbjuder till lek.</p>

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna. Många av lekarna utgår från redskap, men utvecklas genom att barnen tar till sin fantasi. Även naturföremål används av barnen och ger dem inspiration. Det som framkommit som viktigt är det sociala samspelet som genom leken i utomhusmiljön utvecklas, att indelning av miljön med avskilda platser behövs, att den motoriska förmågan får en bra träning i utomhusleken och att både traditionella lekredskap och naturliga föremål behövs för att barnen ska få en varierad utomhusmiljö som inbjuder till lek.

Föreliggande studie fokuserar på hur lärare berömmer sina elever i klassrummet. Lärares kommunikation undersöks i förhållande till tidigare forskning om hur olika typer av beröm påverkar barns självbild och lärande. Undersökningen bygger på en kvantitativ analys av sex observerade lektioner i grundskolans årskurs ett till tre. I undersökningen analyseras vilka olika typer av beröm som förekom, hur frekvensen såg ut för dessa olika typer av beröm samt i vilka olika situationer de olika typerna av beröm förekom. Därefter förs en diskussion om varför resultatet såg ut som det gjorde utifrån två skilda sätt att förstå beröm, samt hur resultatet kan tolkas i förhållande till tidigare forskning om hur olika typer av beröm kan påverka barns självbild och lärande. Resultatet visar att en tydlig majoritet av det beröm som förekom i observerade klassrum innehöll värderande information om det eleverna presterade och om eleverna som personer. De typer av beröm som visat sig vara mest effektiva och ha störst positiv inverkan på lärande förekom i relativt liten frekvens. Vidare har studien visat att frekvensen av beröm varierar, dels beroende på lektionsupplägg men också för att olika lärare kommunicerar olika. Fortsatt forskning på ämnet kan förslagsvis undersöka om det uppstår skillnader i hur lärare berömmer om en grupp lärare som fått fortbildning om hur beröm kan påverka lärande jämförs med en kontrollgrupp som inte fått det.

SAMMANFATTNING Syfte: Utifrån observation undersöka hur lång tid det tar innan patienter med bröstsmärta, som tas in på akutmottagningens akutrum med triagegrad orange respektive gul, träffar läkare och sjuksköterska samt tid till rutinkontroller påbörjas. Även att undersöka vårdtidens längd på akutmottagningen och belysa eventuella könsskillnader avseende vårdtidens längd för definierad patientgrupp. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där 27 patienter deltog, 14 män och 13 kvinnor. Data insamlades genom observation på akutmottagningen. Patienter som anlände till akutmottagningen på dagtid, vardagar studerades. Resultat: De flesta patienter, oavsett triagegrupp orange eller gul, träffade läkare och sjuksköterska inom tio minuter efter ankomst till akutmottagningen. Enstaka patienter väntade längre tid på att träffa sjuksköterska och läkare. Kontroller på akutrum påbörjades inom 10 minuter för de flesta patienter. Tjugofem av de 27 studiedeltagarna lämnade akutmottagningen inom landstingets fyratimmarsmål. Det fanns ingen skillnad i tid mellan kvinnor och män. Slutsats: Behandling inom triagegradens tidsram och landstingets fyratimmarsmål uppfylldes i de flesta fall. Studier med större antal deltagare behövs för att kartlägga tidsåtgången på akutmottagningen för samtliga patienter som kommer in med bröstsmärta. Tidtagning bör utföras på hela mottagningen för att kunna generalisera tidsaspekterna gällande eventuella könsskillnader i denna patientgrupp.

Syftet med studien var att beskriva interaktionen mellan vårdare och personer med demens i samband med taktil massage samt att beskriva vårdarnas upplevelse av vad som hände i interaktionen. Studien hade en beskrivande design och omfattade två personer med demens (två fall) samt tre vårdare. Varje fall omfattade fem observationstillfällen. Data samlades in via ostrukturerade observationer av behandlingstillfällen med taktil massage samt efterföljande intervjuer med vårdarna som utförde behandlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet som framkom i de två fall som har studerats redovisas var för sig utifrån respektive tema. Temat i fall 1 – Att må bra av kontakt men vara besvärad av beröring – tydliggör hur individerna samspelade i samband med taktil massage samt vad som utgjorde svårigheter för en god interaktion. Temat i fall 2 – Från att inte förstå och nonchalera till gradvis ökad respons och tillit – speglar personen med demens utveckling i samspelet med vårdarna som gav taktil massage. Slutsatsen är att taktil massage kan utgöra ett redskap för interaktion för vissa personer med demens medan det istället blir ett hinder i interaktionen för andra. / The purpose of the study was to describe the interaction between caregivers and persons with dementia during soft touch massage and to describe the caregivers experience of what happened in the interaction. The study had a descriptive design and included two persons with dementia (two cases) and three caregivers. Each case included five observations. Data were collected through unstructured participant observations of treatments with soft touch massage and thereafter interviews with the caregivers who performed the treatment. Qualitative content analysis was used to analyze data. The result which emerged in the two cases that was studied is presented each separately based on the respective themes. The theme in case 1 - To appreciate the contact but to be uncomfortable of touch - illustrates how the individuals interacted with each other during the massage and what prevented a good interaction. The theme in case 2 – From not understanding and ignore to gradually increased response and trust - reflects the development in the person with dementia´s interaction with the caregivers who performed the massage. The conclusion of the study is that soft touch massage can be a tool for interaction with some people with dementia and an obstacle in the interaction with others.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka vilka resonemang som gymnasieelever använder när de löser integraluppgifter efter Lithners (2008) ramverk för matematiska resonemang. Fyra elevers resonemang har undersökts genom en kvalitativ analys av videobservationer där eleverna individuellt löser integraluppgifter. Majoriteten av resonemangen i studien kategoriserades som imitativa och saknade ofta matematisk grund. Matematiska resonemang som kännetecknas av matematisk grund och en rimlig argumentation förekom i mycket begränsad utsträckning. Ett av resonemangen som urskiljdes i analysen kunde inte kategoriseras inom Lithners ramverk för matematiska resonemang. Resonemanget kategoriserades med inspiration av Haegermark Lundins (2011, s.28) definition för Kreativt begränsade resonemang (KBR).

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken. Vid 22 procent av blodtrycksbesöken bestämdes ingen uppföljning av blodtrycket.Slutsats: Tiden vid planerade blodtrycksbesöken hos distriktssköterskan var övervägandekort. Samtal om blodtrycksläkemedel förekom i högre grad än livsstilsfaktorer, och oftastberördes endast en livsstilsfaktor vid besöket. Generellt samtalades det mindre med äldre omlivsstilsfaktorer.Primärvårdens organisation av patienter med högt blodtryck bör ses över föratt ta till vara distriktssköterskans specifika kompetens i livsstilsfrågor.

Överflyttning av patienter från intensivvård till vårdavdelning är en komplex process som är förknippad med vissa svårigheter och risker. För att överflyttningsprocessen ska bli  patientsäker är det av stor vikt att både intensivvårdssjuksköterskan och avdelningssjuksköterskan har tid för förberedelser. Idag sker många överflyttningar hastigt och oplanerat. Ett väl fungerande samarbete mellan intensivvårdssjuksköterskan och avdelningssjuksköterskan är också viktigt, men studier har visat att detta inte alltid fungerar optimalt. Många intensivvårdssjuksköterskor upplever sin roll i samband med överflyttningsprocessen som oklar. Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors tillvägagångssätt och erfarenheter av överflyttning av patienter från intensivvårdsavdelning till en allmän vårdavdelning. Studien utfördes som en fallstudie på en intensivvårdsavdelning i Göteborg. Datainsamlingen skedde genom både observationer och intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor som var ansvariga för patienter som överflyttades från IVA till vårdavdelning. Resultatet analyserades och intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från studien visar att överflyttningsprocessen består av många olika förberedelser och moment som utförs av intensivvårdssjuksköterskan. Flera intensivvårdssjuksköterskor kände sig stressade över att hinna rapportera över sin patient till avdelningssjuksköterskan. Samarbetet med avdelningssjuksköterskan fungerade väl och intensivvårdssjuksköterskorna kände sig nöjda med överflyttningsprocesserna. Studien har också belyst att överflyttningen av en patient från intensivvård till vårdavdelning kan vara en utdragen process som ofta ligger till grund i platsbrist på mottagande enhet. För att överflyttningen skall bli mer strukturerad kan utarbetade rutiner bidra till en mer patientsäker och effektiv överflyttningsprocess.