Gaming, eller datorspelande, är en global hobby som växer sig allt starkare bland ungdomar och unga vuxna. År 2013 ingick Internet gaming disorder som en egen benämning i American Psychiatric Associations diagnosmanual DSM-5 och även WHO har valt att inkludera Gaming disorder i ICD-11. Gaming kan ses som en oskyldig hobby men forskning tyder på att det även kan övergå till ett beroendeliknande tillstånd med flertalet negativa konsekvenser. Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa unga individers upplevelser av hur gaming påverkar deras hälsa. Vald metod för att svara på syftet var att utföra en litteraturöversikt med ett strukturerat analysförfarande där både kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades. Litteraturöversikten utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultatet visade på att individer upplevde att det fanns både positiva och negativa aspekter av gaming. Delvis så upplevde de att spelandet gav dem ett syfte och var ett sätt att skapa sociala sammanhang på. Samtidigt upplevde vissa att nära relationer kunde påverkas negativt av spelandet och somliga menade även att det fanns ett samband mellan psykisk ohälsa och gaming. Under diskussionen fördjupar sig och reflekterar författarna till denna litteraturöversikt kring vald metod och resultatets huvudfynd i relation till etik och hållbar utveckling.