<p>Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet. När eleverna har uteundervisning vill eleverna ha uppgifter, de vill undersöka och upptäcka, inte främst att läraren står och pratar. Undersökningen visar också att eleverna vill vara delaktiga i undervisningen och i de beslut som gäller dem. Det är tre frågor som får eleverna intresserade: när eleverna får uppleva något nytt och lite oväntat, när frågor väcks som de vill ha svar på och när de sätts i rörelse med praktiskt arbete. Ett stort hinder för uteundervisning tycker eleverna är dåligt väder. Undersökningen visar också att eleverna har ett socialt behov. Den kritik som finns mot uteundervisning kommer främst från aktiva pedagoger, och jag gör ett försök att bemöta kritiken.</p> / <p>What part does outdoor education play in the compulsory school in Sweden, more specifically in school year 7? Can outdoor education be a tool/a process to get the pupils more interested in the natural sciences the way it is taught in school, as national and international studies show that this interest decrease with increasing grade in school, and this also applies to the knowledge. I investigate in more detail what part activities of problem solving, the availability of free choice for the pupils and the kind of the environment plays in determining the pupils- interest in the natural sciences. The study is based on literature study, observations and interviews, where hermeneutics - interpretation - fenomenografics - comparison of the different perspectives and views of the persons in the study - and empirical techniques - experiences made in the observations and during the interviews - are important parts in the study. The study shows that the pupils seems to have a craving for outdoor education while they see advantages with it, for example the possibility to get fresh air, the ability to move around more than the space in the classroom allow but utmost that it means a way to concretise, to tie school stuff to a reality that the pupils know about outside school. During outdoor education the pupils want tasks to do, assignments, which give them a chance to investigate, explore and to discover, not foremost that the teacher lectures. The study also shows that the pupils prefer to take an active part during the lesson, at least during part of it, and in decisions that applies to them. Three issues make the pupils interested: when they get to experience something new and a bit unexpected, when questions pop up in their head they want answers to and when they are put into action with some practical work. A great, massive obstacle to outdoor education, the pupils say is bad weather. The study also shows that there is a need among the pupils for socializing. The critiques that exist against outdoor education, primarily comes from active educationalists, and I try to meet this critique in a constructive way.</p>

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet. När eleverna har uteundervisning vill eleverna ha uppgifter, de vill undersöka och upptäcka, inte främst att läraren står och pratar. Undersökningen visar också att eleverna vill vara delaktiga i undervisningen och i de beslut som gäller dem. Det är tre frågor som får eleverna intresserade: när eleverna får uppleva något nytt och lite oväntat, när frågor väcks som de vill ha svar på och när de sätts i rörelse med praktiskt arbete. Ett stort hinder för uteundervisning tycker eleverna är dåligt väder. Undersökningen visar också att eleverna har ett socialt behov. Den kritik som finns mot uteundervisning kommer främst från aktiva pedagoger, och jag gör ett försök att bemöta kritiken. / What part does outdoor education play in the compulsory school in Sweden, more specifically in school year 7? Can outdoor education be a tool/a process to get the pupils more interested in the natural sciences the way it is taught in school, as national and international studies show that this interest decrease with increasing grade in school, and this also applies to the knowledge. I investigate in more detail what part activities of problem solving, the availability of free choice for the pupils and the kind of the environment plays in determining the pupils- interest in the natural sciences. The study is based on literature study, observations and interviews, where hermeneutics - interpretation - fenomenografics - comparison of the different perspectives and views of the persons in the study - and empirical techniques - experiences made in the observations and during the interviews - are important parts in the study. The study shows that the pupils seems to have a craving for outdoor education while they see advantages with it, for example the possibility to get fresh air, the ability to move around more than the space in the classroom allow but utmost that it means a way to concretise, to tie school stuff to a reality that the pupils know about outside school. During outdoor education the pupils want tasks to do, assignments, which give them a chance to investigate, explore and to discover, not foremost that the teacher lectures. The study also shows that the pupils prefer to take an active part during the lesson, at least during part of it, and in decisions that applies to them. Three issues make the pupils interested: when they get to experience something new and a bit unexpected, when questions pop up in their head they want answers to and when they are put into action with some practical work. A great, massive obstacle to outdoor education, the pupils say is bad weather. The study also shows that there is a need among the pupils for socializing. The critiques that exist against outdoor education, primarily comes from active educationalists, and I try to meet this critique in a constructive way.