Background: Electric vehicles have been getting increasing attention due to their possibility to deliver multiple environmental, social, and health benefits. This has started a technological shift from the traditional combustion engine towards electric vehicle batteries. Because the inherited value in reverse- flow batteries is high, aftermarket activities such as remanufacturing, repurposing, and recycling become increasingly important to take part in value-added margins. However, these activities battery manufacturing have not historically been a core business of the automotive industry. In times of technological change, firms need to evaluate how the organization can integrate, build and reconfigure both internal and external competencies to respond to the dynamic environment. The dynamic environment puts pressure on operational and dynamic capabilities for original equipment manufacturers to reorganize to be a competitive force in the evolving industry. Purpose: Make-or-buy decisions have in extant literature been investigated thoroughly. However, in the context of the aftermarket of electric vehicle batteries, underlying motives affecting original equipment manufacturers’ make-or-buy decisions has not. The purpose of this work is to explore how underlying motives are affecting the original equipment manufacturer’s make-or-buy decisions in the reverse-flow value chains of electric vehicle batteries. This thesis helps explain the varying integration alternatives that firms confront when facing external pressure, and limitations within the firms’ own capabilities. Method: A qualitative embedded single case study was conducted in the context of the Swedish vehicle manufacturer Volvo Group. The case was analyzed using an abductive approach. The three aftermarket activities remanufacturing, repurposing and recycling were investigated to find out how underlying motives affect the make-or-buy decisions. This was done by adopting a paradox view looking at external factors, through an institutional lens, and internal factors, using dynamic capability theory. Underlying motives were identified by conducting dialogue-based informal interviews, semi-structured interviews, observations, and using corporate documents which were triangulated to improve the accuracy of the findings. The underlying motives were identified by coding first- and second-order motivations and thereafter connecting these with identified make-or-buy decisions. Results: The six second-order motivations: learning, business potential, compliance, cooperation simplicity, industry competitiveness, and ambiguity were identified to affect make-or-buy decisions. These underlying motives are related to the identified decisions: make, buy, collaborate, and limbo. Besides traditional responses to make-or-buy decisions, limbo was also an identified choice, defined in this thesis as a state of not doing anything while waiting for ambiguity to be reduced. This make-or-buy choice was not anticipated and is considered to be an anomaly from the findings. Conclusions: The identified underlying motives come from both internal and external factors, which shows that the firm must use a system perspective when conducting make-or-buy decisions. Furthermore, the capabilities of the firm are crucial whether the firm has the potential of integrating the operation or collaborating. However, in an environment highly influenced by ambiguity, as the present state of the electromobility industry is, the firm may end up not committing to making, buying nor collaborating at all. Instead, they end up in a state of limbo where they organize to have flexibility in the decision by not committing to any of them. The strength in the firm’s dynamic capabilities to handle the ambiguity is proposed to determine how long the firm is stuck in limbo. Based on this, a new proposed framework for how capabilities influence the make-or-buy decision is introduced. / Bakgrund: Elfordon har fått ökad uppmärksamhet på grund av deras möjlighet att bidra med flertalet miljömässiga, sociala och hälsoassocierade fördelar. Det har lett till ett accelererande teknologiskt skifte från traditionella förbränningsmotorerna till elfordonsbatterier. Eftersom det kvarvarande värdet i batterier på eftermarknaden är hög blir eftermarknadsaktiviteter såsom fabriksrenovering, återanvändning i andra applikationer och återvinning mer och mer viktiga för att ta del av marginaler från värdeskapande i värdekedjan. Dock har dessa eftermarknadsaktiviteter, i kontexten av batterier, inte historiskt sett varit en kärnverksamhet inom fordonsindustrin. Under perioder av teknologisk förändring behöver företag bedöma hur organisationen kan integrera, bygga vidare och ställa om interna och externa kompetenser för att anpassa sig till den dynamiska omgivningen. Det här sätter press på operationella och dynamiska förmågor eftersom slutproduktsleverantörer tvingas omorganisera sin verksamhet för att bli konkurrenskraftiga i den utvecklande industrin. Syfte: Beslut gällande att göra själv, eller att köpa (make-or-buy) har i tidigare forskning utforskats grundligt. Men i kontexten av eftermarknaden av elfordonsbatteriers underliggande motiv som avgör slutproduktsleverantörers make-or-buy beslut är den bristfällig. Syftet med arbetet är att utforska hur dessa motiv påverkar slutproduktsleverantörers make-or-buy-beslut i tillbakaflöden av elfordonsbatterier. Det här arbetet bidrar med en ökad förklaring på hur företag hanterar de åtskilliga integrationsalternativ som finns tillgängliga när de påverkas av externa faktorer, men också är begränsade av egna förmågor. Metod: En kvalitativ inbäddad (embedded) enfallsstudie har utförts i kontexten av den svenska fordonstillverkaren Volvo Group. Fallstudien analyserades genom att använda ett abduktivt tillvägagångssätt. De tre eftermarknadsaktiviteterna fabriksrenovering, återanvändning i andra applikationer och återvinning undersöks för att identifiera hur underliggande motiv påverka make-or-buy besluten. Det här utfördes genom att använda ett paradoxalt synsätt och genom att undersöka både externa faktorer, genom en institutionell lens, och interna faktorer, genom att använda dynamisk kapabilitetsteori. Underliggande motiv blev identifierade genom att använda dialogbaserade informella intervjuer, semistrukturella intervjuer, observationer och företagsdokument där datakällorna triangulerades för att öka träffsäkerheten i resultaten. De underliggande motiven blev identifierade genom att koda första- och andra-ordningens motiv och därefter sattes dessa samman med de identifierade make-or-buy besluten. Resultat: De sex andra-ordningens motiv: inlärning, affärspotential, samtycke, enkelhet i samarbete marknadskonkurrens och osäkerhet blev identifierade faktorer som påverkar make-or-buy beslut. Dessa underliggande motiv kopplades ihop med de identifierade besluten: göra, köpa, samarbeta och limbo. Förutom de traditionella make-or-buy besluten identifierades även limbo som ett alternativ, där limbo i det här arbetet definierades som ett avvaktande tillstånd när man väntar på att osäkerhet ska minska. Det här make-or-buy beslutet var inte förväntat i resultatet och anses i det här arbetet vara en anomali. Slutsats: De identifierade underliggande motiven kom både från interna och externa faktorer vilket visar att ett företag måste använda ett systemperspektiv när de tar make-or-buy beslut. Därutöver är ett företagets förmågor avgörande huruvida de har en potential i att integrera operationen alternativt samarbeta. I en miljö som är starkt influerat av osäkerhet, vilket är faktumet i elektromobilitetsindustrin, kan dock företaget ta ett val att varken köpa, göra eller samarbeta i operationen. Istället kan de välja ett stadie av limbo där de organiserar sig för att ha en flexibilitet i beslutet genom att inte binda upp sig på ett alternativ över huvud taget. Styrkan i ett företags dynamiska förmågor att hantera osäkerhet föreslås i arbetet bestämma hur lång tid företaget är fast i limbo. Baserat på detta föreslås ett nytt ramverk som förklarar hur företagets förmågor influerar make-or-buy beslut.