Univ., Diss.--Wageningen, 2005. / Zsfassung in niederländ. Sprache.

Syftet med denna studie är att studera hur hälsa och utbildning påverkar det ekonomiska välståndet i och utanför ekonomisk jämvikt i Europa. Studien omfattar 43 europeiska länder och ekonomiskt välstånd mäts i BNP per capita. Två modeller estimeras där den första är en variant av en utökad MRW-modell och den andra utgår ifrån en klassisk Cobb-Douglas produktionsfunktion. Skattningar av MRW-modellen baseras på paneldata för perioden 1995-2013 och Cobb-Douglas-specifikationen skattas med paneldata för perioden 1991-2013. Parametrarna skattas med minstakvadrat-estimatorn och i båda specifikationerna används fixa effekter. Det sammantagna resultatet från de båda modellerna är tvetydligt och det är svårt att ge en entydig slutsats. Investeringar i hälsa och utbildning har en svagt negativ effekt på BNP per capita medan förväntad livslängd vid födseln och utbildningsdeltagande på gymnasienivå har positiva effekter. De tvetydliga resultatet kan bero på omvänd kausalitet, modellspecifikation och/eller snedvridning orsakad av utelämnade variabler.

Der Zusammenhang zwischen Lohnhöhe einerseits und Profit bzw. Profitrate andererseits gehört traditionell zur Grundlagenforschung der ökonomischen Theorie. In der kapitaltheoretischen Kontroverse der jüngeren Vergangenheit spielen Kurven, die diesen Zusammenhang wiedergeben, eine bedeutende Rolle. Hier geht es indes weniger um deren formale Eigenschaften, sondern eher darum, ihren ökonomischen Gehalt freizulegen und auf offene Fragen hinzuweisen.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet är att undersöka om resultaten från tidigare studier på främst skol- och elevnivå också får genomslagskraft på kommunnivån, under inverkan från såväl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En långsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjälp paneldata över Sveriges kommuner under åren 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstämma med de från tidigare studier på lägre aggregerade nivåer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de två modeller som skattas så talar mest för den som tar hänsyn till tid- och kommunspecifika faktorer. / This essay investigates possible connections between municipal educational resources, municipal- and student-specific factors of background, and the results of the students by estimating an extended educational production function. The aim is to investigate if the results from previous studies primarily on school- and student level also come through on municipal level, under influence of old as well as new variables, never before estimated in an educational production function. Two models are estimated, one covering for long run perspectives and one for time- and municipal specific factors, using panel data on Swedish municipalities between the years of 2000 and 2006. Results are comparable with the ones from previous studies on lower levels of aggregation. Most added variables turn out to be statistically insignificant, and of the two models estimated, results speak in favour of the one controlling for time- and municipal specific factors.

The elasticity of factor substitution between capital and labor is a crucial parameter in many economic fields. However, despite extensive research, there is no agreement on its value. Utilizing 738 estimates from 41 studies published between 1961 and 2016, this paper provides the first meta-regression analysis of capital-labor substitution elasticities for the U.S. economy. We show that heterogeneity in reported estimates is driven by the choice of estimation equations, the modeling of technological dynamics, and data characteristics. Based on the underlying meta-regression sample and a "best practice" specification, we estimate a long-run elasticity in the range of 0.6 to 0.7. For all estimated elasticities the hypothesis of a Cobb-Douglas production function is rejected.

DC, George Washington Univ., Columbian College of Arts and Sciences, Diss.--Washington, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.

Calif., Univ. of California, Diss.--Irvine, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.

Der Zusammenhang zwischen Lohnhöhe einerseits und Profit bzw. Profitrate andererseits gehört traditionell zur Grundlagenforschung der ökonomischen Theorie. In der kapitaltheoretischen Kontroverse der jüngeren Vergangenheit spielen Kurven, die diesen Zusammenhang wiedergeben, eine bedeutende Rolle. Hier geht es indes weniger um deren formale Eigenschaften, sondern eher darum, ihren ökonomischen Gehalt freizulegen und auf offene Fragen hinzuweisen.

The elasticity of factor substitution between capital and labor is a crucial parameter in many economic fields. However, despite extensive research, there is no agreement on its value. Utilizing 738 estimates from 41 studies published between 1961 and 2016, this paper provides the first meta-regression analysis of capital-labor substitution elasticities for the U.S. economy. We show that heterogeneity in reported estimates is driven by the choice of estimation equations, the modeling of technological dynamics, and data characteristics. Based on the underlying meta-regression sample and a "best practice" specification, we estimate a long-run elasticity in the range of 0.6 to 0.7. For all estimated elasticities the hypothesis of a Cobb-Douglas production function is rejected.

This paper reviews the status quo of the empirical and theoretical literature on the determinants of the elasticity of substitution between capital and labor. Our focus is on the two-input constant elasticity of substitution (CES) production function. By example of the U.S., we highlight the distinctive heterogeneity in empirical estimates of σ at both the aggregate and industrial level and discuss potential methodological explanations for this variation. The main part of this survey then focuses on the determinants of σ. We first review several approaches to the microfoundation of production functions, especially the CES production function. Second, we outline the construction of an aggregate elasticity of substitution (AES) in a multi-sectoral framework and investigate its dependence on underlying sectoral elasticities. Third, we discuss the influence of the institutional framework on the determination of σ. The concluding section of this review identifies a number of potential empirical and theoretical avenues for future research. Overall, we demonstrate that the effective elasticity of substitution (EES), which is typically estimated in empirical studies, is generally not an immutable deep parameter but depends on a multitude of technological, non-technological and institutional determinants.