På Samhalls produktionsenhet i Norrköping bearbetas artiklar för bland annat kunden Plastemas räkning. Målet för företaget är att bli lönsamma 2014 och därför har en omorganisation påbörjats. För att nå fram till målet har en satsning på Lean valts som tillvägagångssätt då lokalen och lagerytorna upplevs som oorganiserade. Eftersom det mest framstående behovet av förändring anses vara mer ordning har 5S valts som arbetsmetod. En kartläggning av nuläget utfördes genom mätningar, kontakt med ansvarig för Plastema-avdelningen och en medarbetarenkät för att fastställa vilka förändringar som behövdes respektive var möjliga att utföra. De problemområden som identifierades var lokalens layout och avsaknaden av rutiner för produktionen och för städning. Utöver dessa områden behandlades även ett önskemål om en revision av nuvarande arbetsinstruktioner och produktionsuppföljning som framfördes av arbetsledaren på aktuell avdelning. Resultatet som presenteras i rapporten består av en ny layout för lokalen som förväntas minska transporttider, samt ge en bättre tillgänglighet till materiel. Ytterligare åtgärdsförslag som presenteras rör produktionsuppföljning i form av en whiteboardtavla, samt rutiner för uppstart och avslut av produktionen. Även en rekommendation för uppdatering av befintlig arbetsinstruktioner har tagits fram.

The purpose with this bachelor thesis is to identify risks and insufficiencies concerning the production at WilloMaskin AB. The project is limited to only 4 machines, where theories as “OEE” (overall equipment efficacy) should be illuminated and analyzed. The theory of “Single Minute Exchange of Die” is also presented. The method used in this project is mostly based on qualitative studies but also quantitative studies are presented. Information has been gathered from Willo Maskin ABs own calculations, the university library of Växjö and electronical sources. The studies have been made through observation and notes of the production process at the workplace. Routines have been checked and discussions with people involved in the process have been passed. The observation also included machine stand still measurement and OEE calculations. The measuring for each machine under a time period shows the lack in the production progress and the methods used. The results show that the machine adjustment is the part of the process that requires the most production time. Discussions with machine operators prove that a lot of them don’t know how to handle new machines. However, the machines work very efficient when they work. It takes short adjustments and further education of operators to increase the availability. The introduction of different production follow-up systems is necessary to be able to measure, and in a long term even reduce the reasons of standstill.

<p>The purpose with this bachelor thesis is to identify risks and insufficiencies concerning the production at WilloMaskin AB. The project is limited to only 4 machines, where theories as “OEE” (overall equipment efficacy) should be illuminated and analyzed. The theory of “Single Minute Exchange of Die” is also presented.</p><p>The method used in this project is mostly based on qualitative studies but also quantitative studies are presented. Information has been gathered from Willo Maskin ABs own calculations, the university library of Växjö and electronical sources. The studies have been made through observation and notes of the production process at the workplace. Routines have been checked and discussions with people involved in the process have been passed. The observation also included machine stand still measurement and OEE calculations. The measuring for each machine under a time period shows the lack in the production progress and the methods used. The results show that the machine adjustment is the part of the process that requires the most production time. Discussions with machine operators prove that a lot of them don’t know how to handle new machines. However, the machines work very efficient when they work. It takes short adjustments and further education of operators to increase the availability. The introduction of different production follow-up systems is necessary to be able to measure, and in a long term even reduce the reasons of standstill.</p>

Productivity growth in the construction industry is low compared to other industries, and a large unnecessary part of a construction worker’s workday is taken up by nonvalue-creating work, such as waiting, or shifting and handling of building materials. Low productivity in construction projects makes it difficult to keep to schedules and can entail costs to construction companies when delays occur. This project aims to evaluate and investigate, on behalf of Skanska Hus Ume˚a, how productivity in the construction of new apartment buildings can be improved. To carry out this assignment, a large number of qualitative and quantitative interviews have been conducted with employees at Skanska. A survey study has also been sent out to investigate how productivity in selected parts of the construction process is experienced by employees at Skanska. The interviews and the survey study have been used as a starting point for the development of mathematical models with the aim of improving the productivity at Skanska Hus in Ume˚a’s construction sites. The project has resulted in a number of proposals for improvements that can be implemented in Skanska’s current working methods to increase productivity at their construction sites. An implementation of the Data Envelopment Analysis optimization model has identified technical effective and ineffective elements in the construction process, indicating which areas Skanska Hus in Ume˚a should focus on improving. Based on these areas, concrete proposals for new working methods have been prepared and presented based on principles and tools within Lean Construction. The degree project has also resulted in a calculation program that standardizes the working method for the construction of interior walls, resulting in increased productivity as well as time and cost savings. Finally, a model for weekly production follow-up has been created to increase employee engagement, ensure high productivity throughout the construction process and create conditions for future productivity development through data collection. / Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen är låg jämfört med andra branscher och en stor del av en yrkesarbetares arbetsdag utgörs av icke värdeadderande arbete, som till exempel väntan, förflyttning och onödig materialhantering. Låg produktivitet inom byggprojekt gör det svårt att hålla uppsatta tidplaner och innebär därmed en kostnad för både byggföretag och kunder när förseningar uppstår. På uppdrag av Skanska Hus i Umeå har detta examensarbete syftat till att utvärdera och undersöka hur produktiviteten vid nyproduktion av flerbostadshus kan förb¨attras. För att besvara problemställningarna har ett stort antal kvalitativa och kvantitativa intervjuer genomförts med anställda på Skanska. En enkätstudie har även skickats ut för att undersöka hur utvalda moment i byggprocessen upplevs av medarbetare på Skanska. Intervjuerna och enkätstudien har använts som underlag vid framtagandet av matematiska modeller med syftet att öka produktiviteten på Skanska Hus i Umeås byggarbetsplatser. Examensarbetet har resulterat i en implementering av optimeringsmodellen Data Envelopment Analysis vilken har identifierat tekniskt effektiva och ineffektiva moment i byggprocessen. Resultatet från Data Envelopment Analysis indikerar vilka områden Skanska Hus i Umeå bör fokusera på att förbättra. Utifrån dessa områden har konkreta förslag på nya arbetssätt tagits fram och presenteras utifrån principer och verktyg inom Lean Construction. Examensarbetet har även resulterat i ett beräkningsprogram som standardiserar arbetssättet vid uppbyggnad och beklädnad av innerväggar vilket ger en ökad produktivitet samt tid- och kostnadsbesparingar. Slutligen har en modell för veckovis produktionsuppföljning skapats för att öka engagemanget hos medarbetarna, säkerställa en hög produktivitet genom hela byggprocessen samt skapa förutsättningar för framtida produktivitetsutveckling genom insamling av data.