Cette thèse, au travers d’une étude croisée d’un secteur – les firmes de services professionnels – et d’un champ fonctionnel global – l’éducation au management – traite en réalité d’une question principale: comment vont diriger les leaders issus de la génération Y ? Les systèmes actuels d’éducation au management sont-ils en état d’aider à préparer l’émergence d’une génération dont les codes ne pourront plus être ceux – stables – de ces soixante dernières années ? De nouveaux acteurs sont déjà en émergence, prêts à accompagner le développement exponentiel de la classe moyenne mondiale ; mais les entreprises ne pourraient-elles pas, au travers de vingt ans d’expériences innovantes dans leurs universités internes, autant que d’une emprise réelle sur des terrains de recherche opérationnelle, baliser la voie de nouveaux modes d’apprentissage, voire d’organisation, pour peu qu’elles réalisent un effort d’ouverture ? De structures de production à forte concentration capitalistique, n’ont-elles pas vocation à devenir ces lieux de management et de développement de savoir que recherchent les membres les plus talentueux et convoités de cette génération Y ? Les sociétés de services professionnels, confrontées avant toutes autres à ces phénomènes de transformation, sont une avant-garde originale de ces questions, jusque dans leur gouvernance associative et la place centrale des ressources humaines dans leur modèle économique. / This work sits at the crossroads of an industry – professional services – and a global functional field – management education, and seeks to answer one question: how are millenials going to lead? Are current management education systems, which proved robust and effective for the past sixty years, capable of adapting to this new generation, helping them create their own leadership codes? New players in the field of education are emerging to take advantage of the rise of a massive middle class around the world. With their vast bodies of empirical research and their innovative practices in the design and delivery of management education through their corporate universities, can companies, provided they open up, pioneer new formats of executive education? Can these corporations shift from capital-intensive organisations to knowledge-intensive campuses, the latter seemingly favoured by the most talented and sought-after Millenials? If a shift is underway, Professional Service Firms are at the forefront of the transformation: based on a purely people-intensive business model, selling only knowledge, and governed through partnerships, PSFs have long had management education at the heart of their operations. Moreover, a large majority of their staff belong to the Y generation. This work therefore examines how to foster education-based innovative HR and leadership development strategies in Professional Service Firms, and draws lessons for the larger corporate world.

This study employs a Gioia analysis to investigate the AI services offered within three distinct professional service sectors in Sweden: IT consulting, marketing, and legal services. Utilizing a list of companies from a prior KTH project and publicly accessible information, we applied a cross-sectoral Gioia analysis to systematically categorize, compare, and understand the types of AI services provided and how these offerings differ between sectors. The objective of this scholarly pursuit is twofold. Firstly, it seeks to develop a cohesive and comprehensive taxonomy that clarifies the AI utilization within the selected domains, providing a clearer perspective on the diverse AI services offered and their respective implications. Secondly, it aims to discern the notable commonalities and distinctions in AI services across the said sectors, highlighting the specific ways in which AI integration manifests within each domain in Sweden. Our research reveals several shared trends, including AI-driven data analysis and management, automation, real-time monitoring, and personalization. Despite these commonalities, each sector leverages AI in a unique way, emphasizing aspects like cybersecurity in IT consulting, ad optimization in marketing, and legal document scrutiny in legal services. We further discuss practical implications, such as elevated operational efficiency, potential shifts in professional focus, and the emergence of AI service providers as indispensable intermediaries. While the adoption of AI presents numerous opportunities, it also introduces challenges, such as the democratization of specialized knowledge, which could disrupt traditional professional-client relationships. Future research avenues and study limitations are also addressed. Our findings serve as a cornerstone for both academic discourse and practical application, illuminating the nuanced impacts of AI across different business domains. / Denna studie verkställer en Gioia-analys för att undersöka de AI-tjänster som erbjuds inom tre distinkta professionella tjänstesektorer I Sverige: IT-rådgivning, marknadsföring och juridiska tjänster. Genom att använda en datauppsättning från ett tidigare KTH-projekt och allmänt tillgänglig information tillämpade vi en tvärsektoriell Gioia-analys för att systematiskt kategorisera, jämföra och förstå vilka typer av AI-tjänster som erbjuds och hur dessa tjänsteerbjudanden skiljer sig mellan sektorer. Målet med denna studie är tvåfaldig. Först och främst syftar den till att utveckla en sammanhängande och omfattande taxonomi som klargör AI-användningen inom de valda sektorerna, vilket ger en tydligare översikt över de olika AI-tjänsterna som erbjuds och deras respektive implikationer. För det andra strävar studien efter att urskilja de märkbara gemensamheterna och skillnaderna i AI-tjänster mellan de nämnda sektorerna, vilket framhäver de specifika sätten på vilka AI-integration manifesterar sig inom varje domän i Sverige. Vår studie avslöjar flera gemensamma trender, inklusive AI-driven dataanalys och hantering, automatisering, realtidsövervakning och personalisering. Trots dessa gemensamma drag utnyttjar varje sektor AI på ett unikt sätt. Aspekter som cybersäkerhet inom IT-rådgivning, annonsoptimering inom marknadsföring och granskning av juridiska dokument inom juridiska tjänster betonas. Vidare diskuterar vi praktiska implikationer, såsom ökad operativ effektivitet, potentiella förändringar i professionellt fokus och framväxten av AI-tjänsteleverantörer som oumbärliga mellanhänder. Även om införandet av AI erbjuder många möjligheter introducerar det också utmaningar, såsom demokratisering av specialiserad kunskap, vilket kan störa traditionella verksamhet-kundrelationer. Framtida forskningsvägar och studiebegränsningar diskuteras också. Våra resultat agerar som en hörnsten för både akademisk diskurs och praktisk tillämpning samt belyser de nyanserade effekterna av AI över olika affärsdomäner.