Att lära sig programmera på nybörjarnivå inom ramen för en högskoleutbildning är en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smärtsam eller rent av oöverstiglig. Varför är det så och hur kan man hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lära sig? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag tittat på två olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lärare från de båda programmen och ställt frågor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen på programmering, upplevda svårigheter med att lära sig programmera och tänkbara orsaker till dessa svårigheter. Resultaten från intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar föreställningar och förhållningssätt i formandet av programmeringskunskap såväl som mer övergripande frågor kring epistemologiska utgångspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus på programmeringskunskap. Min metodologi är förankrad i genus-forskningsteorier kring de vetenskapliga kunskapsprocesserna, inom vilka frågor rörande bl a metod- och teoriinnehåll problematiseras. Denna förankring har möjliggjort den kontextuella analys i vilken jag försökt lyfta fram allmängiltiga såväl som specifika tendenser, d v s både faktorer som kan härröras till respektive program jag studerat och faktorer som berör programmeringsundervisning i högskolemiljö generellt. I den avslutande diskussionen har jag lagt särskild vikt vid de frågeställningar som jag uppfattar har den mest signifikanta betydelsen för hur möjligheter kan skapas för att programmeringskunskap ska uppfattas som "tillgänglig" av alla som har intresse av att lära sig programmera. Dessa frågeställningar berör just den övergripande kunskapssyn inom vilken programmeringsundervisning alltför ofta formas; en kunskapssyn som ger uttryck för ett mer eller mindre utpräglat prestationstänkande. Frågeställningar kring vilka konsekvenser en "likriktad" undervisning kan få för olika individer tas också upp och möjligheter till skapandet av mångfald i undervisningen diskuteras liksom lärarnas roll i detta sammanhang. Med detta arbete vill jag bidra till kunskapsunderlag för ett pedagogiskt utvecklingsarbete - till gagn för studenter och lärare såväl som programmeringsämnet i sig.

AbstractTo teach programming in upper secondary school, the teacher needs to be certified inteaching programming. Teachers can be certified by having a certain amount ofhigher education credits or if they possess equivalent knowledge and skills.Consequently, variations in terms of possessed knowledge for the teacher wouldoccur. The difference in each teacher's acquired knowledge may also affect their viewon what is considered to have the knowledge of programming. Therefore, it affectstheir education due to changes in their liking. Highlighting programming teachers'views and underlying factors enables potential improvement to increase the qualityand enable an equal programming education.Currently, there are theories regarding what can be considered programmingknowledge. However, most theories can be considered outdated due to when theywere conducted and their technical background. However, the majority of researchfocuses on learning how to program, not teaching. Therefore, teachers need to basetheir education on previous experiences and views. There is a gap regarding whatteachers deem to be the most important aspect and what are possible reasons for suchviews.Consequently, the following research questions arose:• How can programming knowledge be categorized from a knowledgetheoretical perspective?• Which aspects of programming knowledge are considered the mostimportant according to programming teachers teaching the course"Programmering 1" or "Programmering 2" in upper secondary school?• What are the possible underlying factors that could affect which aspects ofprogramming knowledge that programming teachers teaching the course"Programmering 1" or "Programmering 2" in upper secondary schoolprioritize?To answer the research questions, the method used was based on mixed methodsdesigns. The qualitative method used an integrated literature review, and as a result,PKM was developed and used later for developing the quantitative study. Thequantitative method consisted of Q-methodology and interviews with thematicanalysis, and the qualitative method was used to substantiate the findings of thequantitative method.From the ILR, four types of knowledge were acquired; theoretical knowledge,practical knowledge, abstract knowledge, and conceptual knowledge. There is noconsensus on which knowledge category is considered more essential forprogramming knowledge; underlying factors such as no didactical education and self-taught are mainly affected by underlying factors. Possible essential aspects are eithercombining all knowledge concepts or just conceptual knowledge. Due to noconsensus, underlying factors affect what can be considered essential forprogramming knowledge. Due to the findings, possible complications may arise, suchas differences in the quality of education. Furthermore, potentially harm and possiblyscare students learning for further studies in programming. / För att undervisa i programmering i gymnasieskolan behöver läraren vara legitimerad i att undervisa i programmering. Lärare kan certifieras genom att ha ett visst antal högskolepoäng eller om de besitter motsvarande kunskaper och färdigheter. Följaktligen kan lärares kunskaper variera. Skillnaden i varje lärares kunskaper kan också påverka deras syn på vad som anses ha kunskap inom ämnen som om programmering. Därför påverkar det deras utbildning på grund av ändringar efter personliga synpunkter och preferenser. Att lyfta fram programmerings lärares synpunkter och bakomliggande faktorer möjliggör potentiell förbättring för att höja kvaliteten och möjliggöra en likvärdig programmeringsutbildning. För närvarande finns det teorier om vad som kan betraktas som programmerings kunskap. De flesta teorier kan dock anses föråldrade på grund av när de genomfördes och deras tekniska bakgrund. Majoriteten av forskning fokuserar dock på att lära sig programmera, inte på undervisning. Läraren behöver utgå från egen erfarenhet och bakgrund. Det finns en lucka när det gäller vad lärare anser vara den viktigaste aspekten och vad som är möjliga orsaker till sådana synpunkter. Följaktligen uppstod följande forskningsfrågor: • Hur kan programmeringskunskaper kategoriseras ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv? • Vilka aspekter av programmeringskunskap anses vara viktigast enligt programmeringslärare som undervisar i kursen "Programmering 1" eller "Programmering 2" på gymnasiet? • Vilka är de möjliga bakomliggande faktorerna som kan påverka vilka aspekter av programmeringskunskaper som programmeringslärare som undervisar i kursen "Programmering 1" eller "Programmering 2" i gymnasieskolan prioriterar? För att besvara forskningsfrågorna baserades den använda metoden på design av blandade metoder. Den kvalitativa metoden använde en integrerad litteraturöversikt och som ett resultat utvecklades PKM och användes senare för att utveckla den kvantitativa studien. Den kvantitativa metoden bestod av Q-metod och intervjuer med tematisk analys och den kvalitativa metoden användes för att underbygga fynden av den kvantitativa metoden.Från ILR förvärvades fyra typer av kunskap; teoretisk kunskap, praktisk kunskap, abstrakt kunskap och konceptuell kunskap. Det finns ingen konsensus om vilken kunskaps kategori som anses vara viktigast för programmeringskunskaper; bakomliggande faktorer som ingen didaktisk utbildning och självlärd påverkas främst av bakomliggande faktorer. Möjliga väsentliga aspekter är antingen att kombinera alla kunskapsbegrepp eller bara konceptuell kunskap. På grund av bristande konsensus påverkar underliggande faktorer vad som kan anses väsentligt för programmeringskunskaper. På grund av fynden kan möjliga komplikationer uppstå, såsom skillnader i utbildningens kvalitet. Dessutom potentiellt skada och eventuellt skrämma elevernas lärande för vidare studier i programmering.