Bakgrund: Fastspänning i en bältessäng är relativt vanligt förekommande i Sverige och flera andra länder inom den slutna psykiatriska vården. Forskning kring sjuksköterskors upplevelse om fastspänning visar på att det dels uppfattas som någonting etiskt svårt, samtidigt anses fastspänning vara någonting nödvändigt ur en säkerhetsaspekt.  Lite är känt forskningsmässigt kring vad som är patienters upplevelser av fastspänning, och kring det som är känt saknas det aktuell litteraturöversikt. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva patienters upplevelser kring tvångsåtgärden fastspänning inom den slutna psykiatriska vården. Metod: Denna uppsats är en systematisk litteraturöversikt som bygger på en sammanställning av nio kvalitativa artiklar. Dataanalysen genomfördes enligt Evans tolkande dataanalysmetod. Resultat: Tre teman framkom kring upplevelsen av fastspänning, dessa var: innan fastspänning, under fastspänning och efter fastspänning. Tio subteman framkom: Patienters upplevelse av en bristande och provokativ vård, patienters önskan av vård när den upplevs bristande och provokativ, maktlöshet och rädsla, känslan av att vara totalt utlämnad och försvarslös, en förlorad verklighetsuppfattning, fastspänning som någonting säkert och tryggt, patienters upplevelse av personalens bemötande, patienters synpunkter på personalens bemötande, patienters behov av att få delge sin uppfattning samt skapa möjlighet till förståelse och negativa konsekvenser av fastspänning. Resultatets teman och subteman ledde fram till en sammantagen syntetisering i form av: Patienters utsatthet skapar längtan efter en vårdande kommunikation. Slutsats: Fastspänning är i de flesta fall en mycket negativ upplevelse för patienter. Patienters upplevelser av fastspänning kan dock förbättras om sjuksköterskan innan, under och efter fastspänning har en vårdande kommunikation gentemot patienter. / Background: Mechanical restraint is relatively common in Sweden and several other countries within the psychiatric inpatient care. Research on nurses' experience of restraining shows that it’s perceived as something ethically difficult. Mechanical restraints is also considered to be something necessary in terms of safety. Little is known scientifically about what the patient’s experiences of mechanical restraints are, and there’s no current literature review. Aim: The purpose of the present study was to describe patients’ experiences of the coercive measure mechanical restraint in psychiatric inpatient care. Method: A systematic review of literature based on a compilation of nine qualitative articles. The data analysis was carried out according to Evans interpretive data analysis method. Results: Three main themes emerged in the experience of restraints, which were: before restraint, during restraint and after restraint. Ten subthemes emerged: Patients' experience of a lacking and provocative care, patients' needs in the experience of a lacking and provocative care, powerlessness and fear, the feeling of being totally extradited and defenseless, a lost sense of reality, restraint as something safe and secure, patients' perception of the staff's treatment, patients' thoughts on the staff's treatment, patients' need to share their thoughts and create opportunities for being understood and negative consequences of restraint. The themes and sub-themes led to a total synthesis in the form of: The exposed patients' longing for a caring communication. Conclusion: Restraint is in most cases a very negative experience for patients. Patients' experience of restraint can, however, be improved if the nurse before, during and after restraint provides a caring communication with patients.