Bakgrund: Fastspänning är en tvångsåtgärd som kan behöva användas i akuta situationer då patienter vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). I litteraturen har det även framkommit olämpligt användande av åtgärden med negativa konsekvenser för både patienter och personal. Patienter har uttryckt att förtroendet för psykiatrin för alltid kan förloras om personal agerar felaktigt i samband med en tvångsåtgärd som fastspänning. Hos sjuksköterskan kan motstridiga känslor uppstå när olika värden hamnar i konflikt med varandra. Forskning i samband med fastspänning är bristfällig, särskilt ur sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och tankar i samband med fastspänning enligt LPT. Metod: Kvalitativ design användes i studien och fem sjuksköterskor med erfarenhet av fastspänning ingick. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Analys av data resulterade i fyra huvudkategorier; ”komplexa situationer”, ”faktorer som bidrar till tryggare fastspänning för patienten och personal”, ”alternativ och förebyggande åtgärder till fastspänning” och ”personalens känslor och förhållningssätt”. Slutsats: I studien upplever sjuksköterskorna fastspänning enligt LPT komplext, som nödvändig i vissa akuta situationer men ibland som etiskt och regelmässigt tveksamma. För att situationer i samband med fastspänning enligt LPT ska utgå från patientens bästa och följa lagen framkom förslag på alternativa eller förebyggande åtgärder samt faktorer. En faktor där det uppfattades behov av vissa förbättringar var personalens kompetens och kunskap gällande exempelvis att se tecken i tid, bemötande och kommunikation. Sjuksköterskorna beskrev vikten och konsekvenserna av hur personalen klarar av att hantera sina egna känslor. Personalen måste vara professionell och kunna möta en aggressiv patient utan att själv bli aggressiv eller rädd. Sjuksköterskorna upplevde att en del kollegor känslomässigt har distanserat sig till åtgärden och att en del fastspänningar utförs slentrianmässigt. Mer reflektion och kommunikation mellan kollegor beskrevs som förslag för att minska risken för att det ska ske. Ett personcentrerat förhållningssätt skulle kunna bidra till positiva konsekvenser för både patienter och personal gällande flera av dessa områden. / Background: Mechanical restraints is a coercive measure which may need to be used in emergency situations where patients are cared for under the law on compulsory psychiatric care (LPT). In the literature, there has also been inappropriate use of the measure, with negative consequences for both patients and staff. Patients have expressed confidence in psychiatry forever be lost if staff are acting wrongly during a coercive measure like mechanical restraints. In the nurse can conflicting emotions arise when different values conflict with each other. Research associated with mechanical restraints is poor, especially from the nurse's perspective. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences and thoughts associated with mechanical restraints. Method: Qualitative design where five nurses with experience in mechanical restraints participated. Data collection was done by semi structured interviews and the material were analysed through qualitative content analysis. Results: Data analysis resulted in four main categories: "complex situations", "factors that contribute to safer mechanical restraints for patients and staff," "options and preventative measures to mechanical restraints" and "staff's feelings and attitudes." Conclusion: In the study nurses experienced mechanical restraints complex, necessary in some emergency situations but sometimes ethically questionable and may not follow regulations. For situations in connection with mechanical restraints to be based on the patient's best and follow the law emerged suggestions of options or preventive measures and factors. One factor which perceived need of some improvements were staff skills and knowledge regarding, for example, to see signs in time, attitude and communication. The nurses described the importance and consequences of how staff handle their own emotions. The staff must be professional and able to meet an aggressive patient without getting aggressive or frightened themselves. The nurses felt that some colleagues emotionally distanced themselves to the action and that some mechanical restraints are performed routinely. Further reflection and communication between colleagues was described as a proposal to reduce the potential for that to happen. A person-centered approach could contribute to positive consequences for both patients and staff regarding several of these areas.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvångsåtgärder i form av fastspänning samt isolering inom den psykiatriska tvångsvården. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård innebär att samhället har förmågan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvångsåtgärder så som fastspänning och isolering, dessa ska utövas med så stor hänsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som är begränsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansåg att fastspänning är en nödvändig åtgärd men ändå är det många som har negativa erfarenheter av dessa. Fastspänning och isolering gav en känsla av ensamhet och skapade depressiva känslor hos vissa. Patienter upplever att vårdpersonalens närvaro har en positiv effekt.  Slutsats: Många patienter upplever fastspänning och isolering som bestraffning och inte som vård. Vårdpersonal kan stödja Känslan av sammanhang vilket kan ha betydelse för hur patienter hanterar stressorer som de utsätts för.  Implikation: Inom den psykiatriska vården är patienters upplevelser ett outforskat område. Genom att undersöka patienters upplevelse finns det möjlighet att utföra åtgärder på ett mindre integritetskränkande vis. Forskning behövs kring hur det går att minska på tvångsåtgärder då dessa ger upphov till känsla av skam och ensamhet.

Bakgrund: Ett nationellt projekt pågår i Sverige för att minska användandet av tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin. Den tvångsvårdslagstiftning som finns för vuxna gäller även för barn och under 2016 vårdades 257 barn enligt denna lag i Sverige. Att utföra fastspänning ställer höga krav på personal inom psykiatrisk vård och innebär också ett stort ansvar för personalen. Sjuksköterskor upplever beslutet om och genomförandet av fastspänning som etiskt problematiskt. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärden fastspänning på barn. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva semistrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån två teman. Vad som krävs för att utföra en fastspänning och förutsättningar i utförandet som beskriver sjuksköterskors behov av att kommunicera, ha rätt kunskap och att ha en tilltro till åtgärden. Att arbetet utförs systematiskt och att det finns varierande förutsättningar samt patientens beteende och vårdpersonals förhållningssätt beskrivs också. Etiska dimensioner vid fastspänning på barn beskriver sjuksköterskors ansvar, känslor av olust, att vara känslomässigt påverkad, att känna sig tvungen, att åtgärden känns onödig eller oundviklig samt att de upplever ett etiskt dilemma. Slutsats: Studien visar på hur etiskt svårt det är att utföra fastspänning på ett barn och därför dras slutsatsen att sjuksköterskor behöver ökat stöd i form av utbildning kring fastspänning och få tid till att reflektera över hur man påverkas av att utföra fastspänning på barn. Detta för att framledes kunna ge god vård. Andra alternativ än fastspänning behövs inom barn och ungdomspsykiatrin. Forskning inom barnpsykiatrin om tvångsåtgärder är bristfällig och förhoppningsvis kan studiens resultat vidareutveckla vården genom att uppmärksamma ämnet.

Bakgrund: Fastspänning är en intervention för att som sista utväg hantera hotfulla och våldsamma patienter i svensk psykiatrisk heldygnsvård. Dock är dess effekt bristande vetenskapligt utvärderad. Patientens perspektiv visar på en komplex upplevelse med risk för fysiska och psykiska skador. Sjuksköterskan prövas i sin yrkesroll gällande etik, beslutsfattande och sin egen säkerhet. Samtidigt är sjuksköterskans perspektiv på fastspänning relativt vetenskapligt outforskat. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av fastspänning i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio informanter och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnards metod för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre rubriker: fastspänning som del i omvårdnaden och dess svårigheter, sjuksköterskerollen i relation till fastspänning samt många faktorer påverkar utförandet. Slutsats: Fastspänning upplevdes som nödvändigt för att återskapa kontroll i hotfulla och våldsamma situationer samt skydda alla inblandade från skada. Patientens bästa prioriterades vilket kunde skapa etiska dilemman gällande eget beslutstagande och att följa beslut om fastspänning. Ledarskap, samarbete och förberedelse var nyckelfaktorer för att utföra fastspänning på ett bra sätt. / Background: Mechanical restraint is a common last resort intervention to handle threats and violence in Swedish psychiatric inpatient care. Its effect is lacking scientific evaluation. The patients’ perspective shows a complex experience with risk of physical and psychological injuries. Nurses are tested in their professional role regarding ethics, decision making and their own safety. At the same time the nurse’s perspective on mechanical restraint is relatively unexplored. Objective: To hightlight nurses’ experiences of mechanical restraint in psychiatric inpatient care. Method: An empirical, qualitative interview study with ten informants was conducted and the material was analysed with qualitative content analysis inspired by Burnard’s method of content analysis. Results: The analysis resulted in three headings: mechanical restraint as a part of nursing and its difficulties, the nurse’s professional role in relation to mechanical restraint, many factors affect the outcome. Conclusion: Mechanical restraint was perceived as necessary to regain control in threatening and violent situations in addition to protecting everyone involved from harm. The patient’s best interest was prioritized which could create ethical dilemmas regarding the nurse’s own decision or to follow other’s decision to perform mechanical restraint. Leadership, teamwork and preparation were key factors to performing mechanical restraint successfully.

Modern tunnel boring machines require large drilling forces, and need to be fastened in the tunnel to generate such forces. The fastening of tunnel boring machines is traditionally accomplished by means of hydraulic cylinders that fasten and position the machine prior to drilling, known as grippers. A problem encountered in this solution is that the hydraulics suffers from an undesirably low stiffness, which makes the mechanism sensitive to vibrations generated by the drilling. Replacing the hydraulics with some kind of mechanical force transfer mechanismis believed to reduce said sensitivity. The purpose of the thesis is to develop a new gripper concept, evaluate if it is possible to substitute any of the hydraulic actuators with a mechanical counterpart, and assess if a mechanical solution increases the vertical stiffness of the grippers. The CAD-models were created in PRO/Engineer Wildfire 4.0 and the FEM-analysis was conducted using ANSYS Workbench 14.0. The calculations were done using MATLAB R2012a. With an extensive pre-study conducted, a number of gripper concepts were generated and evaluated (using a Pugh´s matrix), and a suggestion of a mechanical force transfer mechanism was created using the information from the concept evaluation. The most suitable force transfer method turned out to be a jack screw mechanism, thanks to its high load carrying capacity and self-locking characteristics. The jack screw will be powered using a hydraulic motor, ashydraulic power is easily accessible on the tunnel boring machine. The analysis conducted points to a significant increase in vertical stiffness, but also to an added degree of complexity which might not be fully desirable. An analysis of the dynamic behavior of the system would also be necessary to fully understand the component interactions. / Moderna tunnelborrningsmaskiner fordrar höga borrkrafter, och behöver fixeras i tunnelgången för att generera dessa. Inspänningen av tunnelborrningsmaskiner görs traditionellt med hydrauliska cylindrar som fixerar och positionerar maskinen inför borrningen, så kallade gripprar. Ett problem med denna metod är att hydrauliken har en viss vekhet som gör konstruktionen känslig för de vibrationer som borrningen skapar, och som eventuellt tros kunna reduceras med en mekanisk lösning. Syftet med detta examensarbete är att ta fram ett nytt gripperkoncept och utreda om det är möjligt att ersätta någon del av hydrauliken med en mekanisk kraftöverföring, för att öka denvertikala styvheten hos mekanismen. CAD-modellerna av koncepten skapades i PRO/EngineerWildfire 4.0 och FEM-analysen gjordes i ANSYS Workbench 14.0. För beräkningarna användes MATLAB R2012a. Med en omfattande förstudie genomförd togs ett antal gripperkoncept fram och utvärderades (med hjälp av Pughs matris), och ett förslag på en mekanisk kraftöverföringsmekanism genererades. Den mest lämpliga kraftöverföringen visade sig vara en skruvdomkraftsanordning,tack vare dess höga lastkapacitet och självhämmande beteende. Mekanismen avses drivas av en hydraulisk motor, då det är en kraftkälla som är lättillgänglig på maskinen. Analysen pekar på att styvheten i konstruktionen kan ökas avsevärt med en mekanisk kraftöverföring, men en sådan tillför också en viss komplexitet till konstruktionen som kanske inte är önskvärd. En analys av det dynamiska beteendet hos konstruktionen är också nödvändig för att till fullo kunna förutse mekanismens beteende.

Bakgrund: Fastspänning i en bältessäng är relativt vanligt förekommande i Sverige och flera andra länder inom den slutna psykiatriska vården. Forskning kring sjuksköterskors upplevelse om fastspänning visar på att det dels uppfattas som någonting etiskt svårt, samtidigt anses fastspänning vara någonting nödvändigt ur en säkerhetsaspekt.  Lite är känt forskningsmässigt kring vad som är patienters upplevelser av fastspänning, och kring det som är känt saknas det aktuell litteraturöversikt. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva patienters upplevelser kring tvångsåtgärden fastspänning inom den slutna psykiatriska vården. Metod: Denna uppsats är en systematisk litteraturöversikt som bygger på en sammanställning av nio kvalitativa artiklar. Dataanalysen genomfördes enligt Evans tolkande dataanalysmetod. Resultat: Tre teman framkom kring upplevelsen av fastspänning, dessa var: innan fastspänning, under fastspänning och efter fastspänning. Tio subteman framkom: Patienters upplevelse av en bristande och provokativ vård, patienters önskan av vård när den upplevs bristande och provokativ, maktlöshet och rädsla, känslan av att vara totalt utlämnad och försvarslös, en förlorad verklighetsuppfattning, fastspänning som någonting säkert och tryggt, patienters upplevelse av personalens bemötande, patienters synpunkter på personalens bemötande, patienters behov av att få delge sin uppfattning samt skapa möjlighet till förståelse och negativa konsekvenser av fastspänning. Resultatets teman och subteman ledde fram till en sammantagen syntetisering i form av: Patienters utsatthet skapar längtan efter en vårdande kommunikation. Slutsats: Fastspänning är i de flesta fall en mycket negativ upplevelse för patienter. Patienters upplevelser av fastspänning kan dock förbättras om sjuksköterskan innan, under och efter fastspänning har en vårdande kommunikation gentemot patienter. / Background: Mechanical restraint is relatively common in Sweden and several other countries within the psychiatric inpatient care. Research on nurses' experience of restraining shows that it’s perceived as something ethically difficult. Mechanical restraints is also considered to be something necessary in terms of safety. Little is known scientifically about what the patient’s experiences of mechanical restraints are, and there’s no current literature review. Aim: The purpose of the present study was to describe patients’ experiences of the coercive measure mechanical restraint in psychiatric inpatient care. Method: A systematic review of literature based on a compilation of nine qualitative articles. The data analysis was carried out according to Evans interpretive data analysis method. Results: Three main themes emerged in the experience of restraints, which were: before restraint, during restraint and after restraint. Ten subthemes emerged: Patients' experience of a lacking and provocative care, patients' needs in the experience of a lacking and provocative care, powerlessness and fear, the feeling of being totally extradited and defenseless, a lost sense of reality, restraint as something safe and secure, patients' perception of the staff's treatment, patients' thoughts on the staff's treatment, patients' need to share their thoughts and create opportunities for being understood and negative consequences of restraint. The themes and sub-themes led to a total synthesis in the form of: The exposed patients' longing for a caring communication. Conclusion: Restraint is in most cases a very negative experience for patients. Patients' experience of restraint can, however, be improved if the nurse before, during and after restraint provides a caring communication with patients.