No description available.

No description available.

No description available.

This study examines the challenges that the employees of the Ministry of the Public Service in Lesotho face due to lack of harassment policies. This is because the Ministry of the Public Service, as the mother ministry, is mandated to look after and protect all civil servants, and in the absence of relevant policies employees are left vulnerable. This is an explorative case study of the Ministry of the Public Service – Lesotho Institute of Public Administration and Management (LIPAM). The researcher found that there are no conventional harassment policies in place, and therefore nothing is being done to address the challenges facing employees as regards harassment. Harassment affects not only the person being harassed and the harasser, it also affects the organisation as a whole as the harassment victim will not be productive, and this may impact on other employees. The conclusion is that there is ignorance and apathy from management as regards harassment as claims have been brought to their attention, but no tangible action has been taken. It is therefore the researcher‟s view that management and employees need to come together to deal with this problem and develop a conventional policy that suits everyone involved

<p>Syftet med studien var att ta reda på om ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville även ta reda på vad det är som skiljer public service och kommersiella kanaler åt i medvetandet hos ungdomarna, som speglas i</p><p>receptionen av olika typer av serier?</p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där intervjuer och observationer har utförts.</p><p>Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent något medveten. Resultaten visar att ungdomar är medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler är. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud. Receptionsundersökningen visade även att det finns vissa signaler som visar om en serie kommer ifrån en public service eller kommersiell kanal.</p>

Syftet med studien var att ta reda på om ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville även ta reda på vad det är som skiljer public service och kommersiella kanaler åt i medvetandet hos ungdomarna, som speglas i receptionen av olika typer av serier? I studien har vi tillämpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där intervjuer och observationer har utförts. Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent något medveten. Resultaten visar att ungdomar är medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler är. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud. Receptionsundersökningen visade även att det finns vissa signaler som visar om en serie kommer ifrån en public service eller kommersiell kanal.

The environment within which the South African public service renders a variety of services is always changing. Some needs may be justifiable and some may not meet the expectations of the South African citizens as their expectations increase while the human resource and financial capacity do not increase in the same proportion. A direct consequence of this situation is a backlog in service delivery, unresponsive service delivery and impatience on the part of consumers. Human resources, therefore, need to be managed for optimum service delivery. The public service needs to invest more in human resource and be able to retain skilled employees. This article attempts to define concepts that relate to human resources development. Furthermore, this article pays attention to the policy and institutional framework within which public services have to be rendered. The objectives of human resource development are also explained in his article. A number of challenges that impede human resources development are analysed. Lastly, the article focuses on interventions and recommendations that could enhance capacity building in the public service.

Abstract Conflicts between directors-general and their ministers in South Africa are often brought into the public domain by the media. This ‘chronic’ phenomenon is an important subject in political administrative interface discourse that necessitates scholarly engagements because of its potential to thwart public service delivery. In this article the issue of conflicts between the directorsgeneral and their ministers during the first decade of democracy in South Africa is examined from a ‘postulative’ perspective, which is a hypothesessetting approach. In the context of three major trends in the transformation of the public service in South Africa since the inception of the democratic regime in 1994, various hypotheses about the causes of conflicts at the political administrative interface are made. Scholars in the field of politics and governance are challenged to engage ‘postulative’ statements or hypotheses propagated in this article by subjecting them to analytical scrutiny to either validate or disprove them.

No description available.

Sydafrika övergick från att styras av en förtryckande regim till att bli en demokrati 1994. South African Broadcasting Corporation (SABC) som historiskt sett användes som ett propagandaverktyg för apartheid-regeringen är idag Sydafrikas public service-företag med uppdrag att vara en del av demokratiprocessen. Public service hävdar att dess uppdrag är att återskapa mänsklig värdighet och bygga en gemensam framtid för alla sydafrikaner. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur public service i Sydafrika presenterar kvinnor och män som källor i nyhetsjournalistiken. Uppsatsen undersöker vilka ämnen som dominera, vilka källor som får uttala sig och hur kvinnor och män kommer till tals. I denna studie är det huvudsändningen på engelska, SABC3 News @ 7, som analyserats. En normativ utgångspunkt i denna uppsats är att public service har en demokratisk funktion att främja värden om alla människors lika värde, yttrandefrihet, möjligheten styra sitt eget liv och påverka samhällsutvecklingen genom att delta i den offentliga debatten. Om man utgår från att brist på jämställdhet eller stereotypa bilder av män och kvinnor i nyhetsmedier är ett problem för demokratiska värden så blir det intressant att undersöka hur nyheterna presenterar män och kvinnor. För att beskriva vad genusvetare anser bidrar till polarisering och särskiljning i bland annat hur journalistiken väljer kvinnor och män som källor har bland annat Djerf-Pierres (2007) analys, som är inspirerad av Bourdieus teorier om kön och reproduktion av social makt, kommit till användning. Även forskning om sydafrikanska medier ingår (Skare Orgeret 2006, Geertsema 2010). Dels utgår de teoretiska perspektiven från tidigare forskning om källor i relation till position och elit (Hvitfelt 1989, Sahlstrand 2000, Allern 2001, Creeber 2001, McQuail 2003, Kleberg 2008) och nyhetsämnen i relation till kön (Van Zoonen 1998, Jarlbro 2006, Ross 2009, Roxberg 2010). Två metoder har använts, dels en kvantitativ innehållsanalys som genom kodning undersöker andelen ämnen, positioner, kvinnor och män under två veckor i SABCs engelska nyhetssändning News @ 7, som sänds dagligen klockan 19.00 – 19.30 år 2012. Dels en kvalitativ framinganalys av ett mindre urval ur källmaterialet för att ge en mer ingående beskrivning av på vilket sätt kvinnor respektive män uttalar sig och inramas. Resultaten visar att det förekommer betydligt fler män jämfört med kvinnor i SABCs engelska tv-nyheter, och att det finns skillnader i vilka sammanhang män och kvinnor får komma till tals beroende på nyhetens inramning.