Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn på behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gå tillväga för att stärka familjeperspektivet utifrån förändrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, både nya och mer erfarna, såg ett tydligt behov av att behandla hela familjer då barnet är en del av detta sammanhang och inte själva kan bära ansvar för förändring. Respondenterna såg både ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men även behov av familjeterapi för mer komplexa ärenden. Tre betydelsefulla åtgärder kunde identifieras för att förstärka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser. En basutbildning för alla på kliniken i familjebehandling med syfte att förstärka och behålla kompetens, men framförallt för att skapa en gemensam grundsyn hos medarbetarna. Man ansåg det också som betydelsefullt och lärorikt att få arbeta tillsammans med erfarna behandlare. Även familjeterapeuterna behöver fortbildas, dels i nya evidensbaserade metoder men också handledarutbildas beroende på hur uppdraget till gruppen kommer att formuleras av ledningen. Specialistgrupp för att möjliggöra metodarbete är den andra åtgärden. Kompetens finns i metod hos klinikens medarbetare men praktiseras inte till fullo. De metoder som används systematiskt inom kliniken, är de som har stöd av specialistgrupp. Rätt använd kompetens ses också som betydelsefullt. Dels utifrån att det bidrar till att behålla och utveckla spetskompetens, men det skapar också ökad respekt för ledningen hos medarbetarna och ger arbetstillfredsställelse om klinikens resurser används på ett effektivt sätt.

Rätt Använd Kompetens (RAK) innebär att vårdnära service tar hand om en del icke patientnära arbetsuppgifter som vårdpersonalen tidigare utfört. RAK infördes i december 2020 på tre medicinska vårdenheter på Höglandssjukhuset i Eksjö. Målen var att skapa mer tid för patientnära arbete, förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen och att hålla fler vårdplatser öppna. Syftet med vår undersökning är att beskriva vilken betydelse genomförandet av RAK har haft för undersköterskor och sjuksköterskor på de tre medicinska vårdenheterna, och om det upplevs påverka deras arbetsmiljö. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en webbenkät, som mejlades till undersköterskor och sjuksköterskor på de tre vårdenheterna. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. Frågorna handlade om vårdpersonalens upplevelser av vårdnära service-tjänsters påverkan på arbetsuppgifter och arbetsmiljö.    Resultatet visar att de allra flesta respondenter upplever införandet av RAK som positivt eller mycket positivt, även om de gav exempel på arbetsuppgifter som ibland fungerar mindre bra.   Många respondenter vill att vårdnära service fortsätter sköta alla de uppgifter som utförs av dem idag. De ger också förslag på utökning eller förbättring av en del arbetsuppgifter. Positiv påverkan på arbetsmiljön är till exempel mer tid för patientnära arbete och mindre stress. Ibland verkar servicepersonalen ha brist på tid och någon vårdpersonal upplever att den övergripande patientkollen har minskat. Slutsatsen blir att införandet av RAK har haft en övervägande positiv inverkan på arbetsmiljön. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning:20 Yh-poäng.</p>

No description available.