This survey is a study about the concept of the new man and masculinities. The basic question in this study is what consequences the discussion after Metoo has had for masculinity and whether we are now facing the creation of a new masculinity. In the light of an article about the new woman written by Aleksandra Kollontaj in the early 1900s and a book by Viktoria Saxby with the title Den nya mannen (the new man), published in 2019, this comparative study examines whether there is a new man among us. The theory in this study is taking the point of departure in different definitions of masculinities, as well as Metoo and comparing the mentioned article and book above. With the use of hegemonic masculinity and gender as theory, as well as discourse analysis as method, this study will try to come up with a result whether the new man is on a rise and how this will affect gender equality. The essence of the study is that the new man exists, he is missing and he is needed. / Denna undersökning är en studie om begreppet den nye mannen och maskuliniteter. Grundfrågan i studien är vilka konsekvenser diskussionen efter Metoo har haft för maskulinitet och om vi nu står inför skapandet av en ny maskulinitet. I ljuset av en artikel om den nya kvinnan skriven av Aleksandra Kollontaj i början av 1900-talet och en bok av Viktoria Saxby med titeln Den nya mannen (den nya mannen), publicerad 2019, undersöker denna jämförande studie om det finns en ny man bland oss. Teorin i denna studie tar utgångspunkt i olika definitioner av maskuliniteter, liksom Metoo och jämför den nämnda artikeln och boken ovan. Med användning av hegemonisk maskulinitet och kön som teori, samt diskursanalys som metod, kommer denna studie att försöka komma fram till ett resultat om den nya mannen ökar och hur detta kommer att påverka jämställdhet. Kärnan i studien är att den nya människan finns, han saknas och han behövs.

Romanerna som ligger till grund för uppsatsens analys är Thomas Bailey Aldrich The story of a bad boy, Mark Twains Tom Sawyers och Huckleberry Finn samt Richmal Cromptons Just William. Syftet med uppsatsen är att undersöka de litterära gestalter som tar sig skepnad i företeelsen "bad boys" och de frågor som ställs i uppsatsen är: Hur och varför uppkom företeelsen "bad boys"? Hur växte genren "bad boys" fram? Vad karaktäriserar "bad boys" företeelsen? Uppsatsens narratologiska utgångspunkter bygger bland annat på Mieke Bals teori om fabelns och de textanalytiska begrepp som Maria Nikolajeva redogör för: tid och plats, författarens och läsarens föreställning av författaren, samtid och tidsperspektiv. Uppsatsen tar även stöd i R.W. Connell, John Stephens och Kenneth B. Kidds teorier. Uppsatsen visar att "bad boys"-genren har sitt ursprung under en period då bilden av mannen var under förändring och romaner för pojkar blev allt mer robusta."Bad boys" – genren karaktäriseras av driftiga pojkgestalter som delvis formar sin identitet i pojkgänget. "Bad-boys"- genren är även en konsekvens av de ändrade förhållandena för unga pojkar i USA. Dessa pojkar sågs ofta som små vandaler och det är dessa som återspeglas i "bad-boys" genren.