31 |
I Get a Thrill from Punishment: Lou Reed's Adaptations and the Pain They CauseSmith, Jonathan B. 17 March 2014 (has links) (PDF)
This paper explores two adaptations by rock musician Lou Reed of the Velvet Underground and Metal Machine Music fame. Reed has always been a complicated and controversial figure, but two of his albums—The Raven (2003), a collaborative theater piece; and Lulu (2011), a collaboration with heavy metal band Metallica—have inspired confusion and vitriol among both fans and critics. However, both adaptations, rich in intertextual references, at once show Reed to be what music historian Simon Reynolds calls a portal figure—offering a map of references to other texts for fans, indicating his own indebtedness to prior art—and to also be an uncompromisingly unique and original artist. This thesis analyzes both The Raven and Lulu and their adaptive connections to their source texts (the collected works of Edgar Allan Poe and the Lulu plays by German modernist Frank Wedekind) through the lens of adaptation theory. Although both albums, especially Lulu, were vilified by fans and critics alike, an exploration of both texts and their sources reveals a more complicated reading of the albums, as well as shedding light on adaptation theory. Reed's adaptations, in particular, offer compelling new insights into notions of fidelity—between an adaptation and its source, as well as between Reed and his career—and also promote alternative forms of listening pleasure, which challenge cultural and music industry boundaries regarding contemporary music. Lou Reed and his adaptive practice occupy a crucial position in the adaptive process, in both rock and heavy metal music.
|
32 |
Taxonomy of the Rufous-naped lark (Mirafra africana) complex based on song analysisNymark, Marianne Kristine January 2021 (has links)
The Rufous-naped lark Mirafra africana complex consists of 22 subspecies spread across the African continent. Several of the subspecies have recently been suggested to potentially be treated as separate species. In this study a comparative analysis was done on the song from seven of the subspecies: M. a. africana, M. a. athi, M. a. grisescens, M. a. kabalii, M. a. nyikae, M. a. transvaalensis and M. a. tropicalis. The results showed that M. a. athi, M. a. kabalii and M. a. nyikae are all very divergent from each other as well as from the other four subspecies. In contrast, M. a. tropicalis, M. a. grisescens, M. a. africana and M. a. transvaalensis are not clearly separable from each other. Based on the results, I suggest that M. a. athi, M. a. kabalii and M. a. nyikae can be classified as separate species, with M. a. africana, M. a. tropicalis, M. a grisescens and M. a. transvaalensis forming a fourth species (M. africana sensu stricto). Finally, I conclude that this study shows that more studies need to be done on the subspecies of the Mirafra africana complex.
|
33 |
Konstruktion av störelement för vindtunnelprovning : Framtagning av kostnadseffektivt och flexibelt störelement för vindtunnelprovning av skalmodellLönnqvist, Carl, Westberg, Niklas January 2024 (has links)
Vid konstruktion av flygplan uppkommer svårigheter att efterlikna de tänktadriftsförhållandena vid vindtunnelprovning av mindre skalmodeller. Dessa svårigheter berorfrämst på att ekonomiska och skalbara begränsningar gör att tillräckligt stora vindtunnlar intekan byggas för att generera de strömningshastigheter som ger samma Reynoldstal som för detänkta driftsförhållandena. För att komma runt detta problem kan så kallade störelementanvändas vilka inducerar en övergång mellan laminär och turbulent strömning i skalmodellensgränsskikt och möjliggör vindtunnelprovning i lägre strömningshastigheter. Detta arbete ämnardärför att ta fram ett kostnadseffektivt och flexibelt designkoncept för störelement ämnade förvindtunnelprovning av en skalmodell. Under arbetets gång undersöktes olika typer avstörelement som sedan togs fram med hjälp av CAD och additiv tillverkning. Dessa testadessedan på en skalmodell i en vindtunnel i syfte att hitta anfallsvinkeln för vilken skalmodellenöverstegrade. Mätdata jämfördes sedan med tidigare simuleringar gjorda för skalmodellen ochslutsatsen som drogs var att de framtagna störelementen hade en otillräcklig förmåga i att fåskalmodellen att överstegra, men att ytterligare modifikation av störelementens höjd och breddskulle göra modellering i CAD och additiv tillverkning till ett attraktivt framtagningskonceptför störelement ämnade för vindtunnelprovning av en skalmodell.
|
Page generated in 0.0221 seconds