Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare upplever arbetet med inkludering i religionsämnet. Den fenomenografiska forskningsansatsen har använts i den här studien för att tolka och förstå de olika lärarnas uppfattning och upplevelse av begreppet inkludering. För att få fram resultatet har en kvalitativ studie, i form av semistrukturerade intervjuer, utförts. Lärarna som blev intervjuade arbetar inom skolans verksamhet och har religion som fördjupningsämne. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna tycker att begreppet inkludering är stort och omfattande. Det visar även att lärarna ser att det finns en god möjlighet till att arbeta med inkludering i religionsämnet men samtidigt kan man möta motstånd då det finns brister i det organisatoriska, till exempel för stora klasser och för lite planeringstid. Resultatet visar vidare att lärarna inte har en specifik undervisningsmetod utan att det väljer att variera olika metoder så att eleverna har möjlighet att hitta den metod som passar de. Lärarna tror att eleverna känner sig inkluderade men menar även att det är svårt att veta då det är en känsla.

I begravningsdelen i Svenska kyrkans handbok finns ett stort urval av alternativ på begravningsbön och överlåtelseord. Dessa uttrycker en stor bredd av olika eskatologiska föreställningar. I denna uppsats görs en systematisk analys av de eskatologiska föreställningar som uttrycks i Svenska Kyrkans handbok 1917, 1942, 1986 och 2018 med fokus på domen, himlen, mellantillståndet och livet och synden. Sedan görs en jämförelse av likheter och skillnader mellan handböckerna för att se vilken förändring och fokusskifte som har skett. Min undersökning har visat på en stor skillnad i de eskatologiska föreställningarna handböckerna emellan men även inom en och samma handbok. De eskatologiska föreställningarna har gått ifrån att i Svenska Kyrkans handbok tydligt uttrycka en dubbel utgång, ett mellantillstånd, en separation mellan själ och kropp och en människosyn vars riktiga liv börjar i uppståndelsen till att i Svenska Kyrkans handbok 2018 uttrycka en universalistisk eskatologi, ett eventuellt mellantillstånd, en eventuell separation mellan själ och kropp och en himmel som redan är här på jorden.

Thesis (Ph.D.)--Boston University. / It was the aim of this dissertation to study the change which takes place in students in twelve weeks of clinical pastoral education. More specifically, it was an exploratory study attempting to develop a methodology to evaluate change in one group of thirteen students in the Institute of Pastoral Care program at Massachusetts General Hospital and to discover the empirical relationships among the personality and behavioral variables being measured. This change was defined and examined in terms of the following questions: (1) During the intensive twelve-week period of clinical pastoral education do changes occur in the students with respect to the following four areas: (a) scores on personality tests and behavioral rating sca.les, (b) self-insight, (c) patient impact, and (d) insight into patient impact? (2) If changes do occur in any of these four areas, can these changes be shown to be correlated with behavior in the other areas? For example, is change in patient impact positively or negatively correlated with self-insight?) (3) Is the type of impact which a clinical pastoral education student makes upon hospital patients correlated with any of the following four areas: (a) scores on personality tests and behavioral rating scales, (b) self-insight, (c) individual variables of impact, end (d) insight into impact on patients? This study was directly related to the underlying philosophy, methods, end goals of clinical pastoral education. One of the problems which has hampered clinical pastoral education in the past has been the lack of respectable measures to evaluate what takes place in, or the degree of success of, a twelve-week training period or program. There has been a question as to whether or not the methods of a clinical training program lead toward the realization of its goals, and, therefore, whether or not the underlying educational theory is sound and realistic. There is a need for a methodology which meets the standards of the behavioral sciences. It was hoped that this study, though an exploratory one, might offer some leads and help in this area as its own methodology was developed and set forth. [TRUNCATED]

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This paper has examined whether there has been a change in communion liturgy between the years 1942 to 2017 based on the use of communion prayers and thank-you prayers from the church manuals of 1942, 1986 and 2017. To achieve the purpose, two analytical questions have been used: a.) How is the relationship between God and man described in the nightshade prayers and thank-you prayers? b.) How has the description of the relationship between God and man changed in communion prayers between 1942 and 2017? Based on an analysis of each church manual, it emerged that a change has taken place in the relationship between God and man. The relationship has become more symmetrical over time. The 1942 Church Handbook states that God is superior to man. While the church manuals from 1986 and 2017 emphasize that God and man are more symmetrical in their relationship to each other. The reason is that God is described more like a person but also because God's proximity to man is becoming clearer more and more.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om lärare upplever att de anpassar sin religionsundervisning i förhållande till religiösa elever och i så fall hur de anpassar den. En kvalitativ forskningsmetod är implementerad för att analysera, skapa förståelse och tolka lärarnas upplevelser och erfarenheter. Åtta lärare har intervjuats, sex lärare som undervisar på gymnasiet och två på högstadiet. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats för att lärarna ska fördjupa sina svar och för att jag ska få en djupare förståelse. Intervjuguiden som jag använde mig av består av fyra delar som fungerar som en riktlinje i min resultatanalys. En tematisk analys har genomförts då mitt empiriska material har skapats genom kodning som resulterat i teman som växte fram och kopplas till tidigare forskning. Min teoretiska utgångspunkt är avhandlingen Representera och bli representerad (2016) skriven av Carina Holmqvist Lidh som undersöker hur elever med religiös positionering talar om skolans religionsundervisning. Enligt Skolverket är det av stor vikt att ge elever utrymme för att diskutera och reflektera i ämnet religion, dock visar både mitt resultat och Holmqvist Lidhs studie (2016) att undervisningen många gånger inte ger det utrymmet och den möjligheten. Resultatet visar att lärarna anser att de inte anpassar religionsundervisningen trots att några av lärarnas uttalanden visar på att de inte ger utrymme för att diskutera på grund osäkerhet kring utfallet. Lärarnas upplevelser visar att lektionsupplägget är anpassat beroende på gruppen individer som finns i klassrummet. Slutligen har det uppstått en diskrepans i min uppsats eftersom resultatet visade att lärare oftast anpassar sin undervisning på grund av elever som oftast inte tillhör en religion och som är motstridiga, inte i förhållande till de religiösa eleverna.