Denna rapport är resultatet av mitt examensarbete som utfördes på uppdrag av GKN. Syftet med arbetet är att utvärdera manualverken som berör RM12-motorn och i en teknisk rapport beskriva hur manualerna upplevs av den tekniska personalen på Sveriges flygflottiljer. Efterlevs de givna instruktionerna som avsett eller krävs det uppdateringar och/eller förtydligande av manualverken? Arbetet är främst inriktat mot de manualer som berör efterbrännkammarmodulen. Arbetet omfattar studier på flygflottiljerna F7 samt F17. Utvärderingens undersökningsarbete utfördes i form av enkätundersökningar, Semistrukturerade intervjuer/samtal samt observationer av det dagliga arbetet. Det är av stor vikt att teknisk personal följer motormanualerna som avsett, att inspektioner utförs enligt föreskrifterna samt att de angivna skadetoleranserna tas på allvar. En förutsättning för detta är att manualerna är lätta att förstå och följa. Konsekvenserna av utebliven eller bristfällig inspektion innebär direkt fara för flygsäkerheten. Resultaten är baserade på information som inhämtades i samband med besöken på flygflottiljerna och visar att GKN bör se över LMI-manualen och i vissa fall förtydliga enstaka instruktioner. Det finns ett behov från användaren att använda sig av verkliga fotografier vid bedömning av tillåtna/otillåtna skador. Det finns en osäkerhet bland den tekniska personalen angående den engelska manualen. Även ”Simplified Technical English” bör vara mer förankrat hos användarna av föreskrifterna. / This report is the result of my graduation project conducted on behalf of GKN. The purpose of this work is to evaluate the manual´s involving RM12 engine and in a technical report describe how the manuals are perceived by the technical staff at the Swedish Air Force squadrons. Are the given instructions in the manuals perceived as intended or does it require updates and / or clarification of the manuals? The project is mainly focused on the manuals relating the afterburner. The work includes studies on F7 and F17. The evaluation survey was conducted in the form of questionnaires, semi-structured interviews / conversations and observations of the daily work. It is of great importance that technical staff follows the engine manuals as intended, that inspections are carried out as prescribed and that the specified damage tolerances which is given is taken seriously. A prerequisite for this is that the manuals are easy to understand and follow. The consequences of inadequate inspection are a direct threat to the flight safety. The result are based on information collected in connection with visits to the Air Force and shows that GKN should review the LMI -manual and in some cases clarify instructions given. There is a need from the customer to use actual photographs in the assessment of permissible / impermissible damage. There is some uncertainty among the technical staff towards the English manuals. Even "Simplified Technical English" should be more anchored with the technical staff that uses the manuals.

<p>The engine of JAS 39 Gripen, RM12, has recently been equipped with a new flameholder and a new engine inlet. This change has caused an increased noise level from the engine when the afterburner is in use. The noise level reaches its peak when the afterburner is partially used. The problem is thought to be unstable combustion in the regions around the flameholder. A solution to the problem has been proposed by Volvo Aero. The idea is to modify the software in the engine control unit (FADEC) that changes the airflows in the engine. This master thesis implements the proposed changes and analyzes the effects of this implementation. The analysis is done by simulations of a model of the engine that Volvo Aero has created and implemented in MatrixX/SystemBuild. Simulations showed that it is possible to achieve the desired result by the software changes. Further the simulations showed some problems with stability for the engine when controlled by the modified control unit. This was solved by implementing a filter in the FADEC software.</p>

The engine of JAS 39 Gripen, RM12, has recently been equipped with a new flameholder and a new engine inlet. This change has caused an increased noise level from the engine when the afterburner is in use. The noise level reaches its peak when the afterburner is partially used. The problem is thought to be unstable combustion in the regions around the flameholder. A solution to the problem has been proposed by Volvo Aero. The idea is to modify the software in the engine control unit (FADEC) that changes the airflows in the engine. This master thesis implements the proposed changes and analyzes the effects of this implementation. The analysis is done by simulations of a model of the engine that Volvo Aero has created and implemented in MatrixX/SystemBuild. Simulations showed that it is possible to achieve the desired result by the software changes. Further the simulations showed some problems with stability for the engine when controlled by the modified control unit. This was solved by implementing a filter in the FADEC software.

<p>Examensarbetet undersöker huruvida en blisk kan förses med ett heltäckande tak över bladtopparna. En blisk är en skiva och blad som är tillverkat i ett stycke. Som referens under arbetet används en befintlig blisk från provkompressorn Hulda. Målsättningen med att förse blisken med ett tak är att taket ska stabilisera konstruktionen genom att förstyva bladen och höja frekvenserna för de lägsta egenfrekvenserna samt eliminera läckflödet över bladen. Under arbetet undersöks material, tillverkningsmetoder, tillverkningskostnader samt de risker som finns vid användning av den takförsedda blisken. Utvärderingen baseras på tre koncept som genererats och utvalts under ett tidigare projektarbete. Koncepten är: Koncept 1, blisk och tak tillverkat i ett stycke titan. Koncept 2, blisk med separat titanring som förspänns. Koncept 3, blisk med tak tillverkat i ett stycke titan med förspänd kompositring som förstärkning. Materialet i blisken är sedan tidigare bestämt att vara en titanlegering. Som material till kompositen väljs kolfiberarmerad epoxi. För titanblisken väljs tillverkningsmetoderna svarvning och fräsning. Kompositringen tillverkas genom fiberlindning. Inledande beräkningar antyder att en förstärkning med lättviktsmaterial som i koncept 3 är mest gynnsamt. Detta styrks av resultatet från de statiska analyserna av koncept 1 och 2, där båda koncepten fallerar. I koncept 1 kan eventuellt de spänningskoncentrationer som uppstår avhjälpas med en omkonstruktion av bladens infästningar mot taket. I den statiska analysen av koncept 3 uppstår problem med att modellera kompositmaterialets egenskaper. FE-modellen är inte verklighetstrogen. Därför krävs en förbättring av denna för att verifiera konceptet. En jämförande modalanalys genomförs mellan referensblisken och koncept 1. Resultatet bekräftar antagandet att införandet av ett tak på en blisk höjer egenfrekvenserna.</p>

Examensarbetet undersöker huruvida en blisk kan förses med ett heltäckande tak över bladtopparna. En blisk är en skiva och blad som är tillverkat i ett stycke. Som referens under arbetet används en befintlig blisk från provkompressorn Hulda. Målsättningen med att förse blisken med ett tak är att taket ska stabilisera konstruktionen genom att förstyva bladen och höja frekvenserna för de lägsta egenfrekvenserna samt eliminera läckflödet över bladen. Under arbetet undersöks material, tillverkningsmetoder, tillverkningskostnader samt de risker som finns vid användning av den takförsedda blisken. Utvärderingen baseras på tre koncept som genererats och utvalts under ett tidigare projektarbete. Koncepten är: Koncept 1, blisk och tak tillverkat i ett stycke titan. Koncept 2, blisk med separat titanring som förspänns. Koncept 3, blisk med tak tillverkat i ett stycke titan med förspänd kompositring som förstärkning. Materialet i blisken är sedan tidigare bestämt att vara en titanlegering. Som material till kompositen väljs kolfiberarmerad epoxi. För titanblisken väljs tillverkningsmetoderna svarvning och fräsning. Kompositringen tillverkas genom fiberlindning. Inledande beräkningar antyder att en förstärkning med lättviktsmaterial som i koncept 3 är mest gynnsamt. Detta styrks av resultatet från de statiska analyserna av koncept 1 och 2, där båda koncepten fallerar. I koncept 1 kan eventuellt de spänningskoncentrationer som uppstår avhjälpas med en omkonstruktion av bladens infästningar mot taket. I den statiska analysen av koncept 3 uppstår problem med att modellera kompositmaterialets egenskaper. FE-modellen är inte verklighetstrogen. Därför krävs en förbättring av denna för att verifiera konceptet. En jämförande modalanalys genomförs mellan referensblisken och koncept 1. Resultatet bekräftar antagandet att införandet av ett tak på en blisk höjer egenfrekvenserna.