Thesis (Th. M.)--Dallas Theological Seminary, 1983. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 86-90).

Thesis (Th. M.)--Dallas Theological Seminary, 1983. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 86-90).

Thesis (D. Min.)--Erskine Theological Seminary, 2007. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 196-201).

Thesis (M.A.)--Trinity Evangelical Divinity School, 1993. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 110-116).

Internet of Things blir allt mer vanligt i hemmet. På senare år har utbudet av uppkopplade enheter som hjälper till att automatisera delar av hemmet ökat. Uppkopplade sensorer är en del av detta och de erbjuder övervakning av till exempel temperatur, luftfuktighet, rörelse och ljus. Genom att presentera mätvärden från sensorer via ett grafiskt gränssnitt har man möjligheten att agera — manuellt eller automatiskt — på dessa värden för att till exempel justera temperatur i god tid. Målet med detta arbete är att utveckla en IoT-produkt som ett sensornätverk för övervakning av mätvärden från sensorer på enkortsdatorn Raspberry Pi. Syftet är att skapa ett skalbart system med en modulär design. Två Raspberry Pi användes för att utveckla ett IoT-system där en enhet läser in mätvärden från sensorer och en annan enhet exponerar ett REST API som möjliggör kommunikation via HTTP-protokollet för att skicka och ta in mätvärden. Mätvärden lagras i en databas och de senaste mätvärdena presenteras i ett grafiskt användargränssnitt. Resultatet är ett sensornätverk med en modulär design som kan användas för att övervaka senast uppmäta värden av temperatur och luftfuktighet i omgivningen. Dessa värden presenteras i ett grafiskt gränssnitt. / Internet of Things is becoming more common in the home. In recent years, the availability of connected devices that help automate parts of the home has increased. Connected sensors are part of this and they offer monitoring of, for example, temperature, humidity, motion and light. By presenting measurment values from sensors via a graphical interface, you have the option to act — manually or automatically – on these values, to for example, adjust the temperature in good time. The aim of this report is to develop an IoT product as a sensor network to collect data from sensors connected to the single board computer Raspberry Pi. The purpose is to create a scalable system with a modular design. Two Raspberry Pi were used to develop an IoT system where a device collects measu- rement values from sensors and another device which exposes a REST API that enables communication through the HTTP-protocol to send and recieve data. Measurment values are stored in a database and the latest measurement values are presented in a grahpical user interface. The result is a sensor network with a modular design that can be used to collect humi- dity and temperature values in the enviroment. These values are presented in a graphical user interface.

Den här rapporten behandlar hur en webbapplikation med REST-arkitektur av typ e-butik inom klädbranschen kan utvecklas. Utvecklingsprocessen har skett genom att iterativt implementera funktionalitet för att webbapplikationen ska vara välfungerande samt följa de juridiska krav som ställs på en verksamhet inom e-handel i Sverige. Det har även undersökts hur webbapplikationen bör utvecklas för att skapa ett konkurrensmässigt övertag i en redan tuff marknad. Fokus i rapporten har varit att optimera laddningstider för den skapade webbapplikationen genom en teoretisk referensram som grund. Tester har utförts för att kontrollera att den teorin som implementerats faktiskt minskar laddningstiderna. Slutsatsen från rapporten var att användning av flertalet integrationstjänster via deras API bidrog till en längre laddningstid och en större kodkomplexitet. Genom att implementera de förbättringsåtgärderna från den teoretiska referensramen kunde laddningstiden minska med upp till 17,2%. / This report presents how a web application with REST-architecture of the type e-shop in the clothing industry can be developed. The development process has been implemented by iteratively implementing functionality to ensure that the web application is functioning properly and to comply with the legal requirements of an e-commerce business in Sweden. It has also been investigated how the web application should work and to be developed to create a competitive advantage in an already tough market. The focus of the report has been to optimize the loading times for the created web application with a theoretical reference framework as a basis. Tests have been performed to verify that the theory implemented in fact reduces loading times. The conclusion of the report is that the use of many integration services through their API contributed to longer loading times and greater code complexity. By implementing the improvement measures from the theoretical reference frame, loading times could decrease by up to 17.2%.

Datornätverken håller på att förändras i grunden där det traditionella sättet med enheter som konfigureras en och en byts mot ett mer automatiserat sätt. Denna nya typ av nätverk benämns ofta ”Software Defined Network (SDN)” och använder sig av en centraliserad Controller som styr nätverket. För automatisering och användning av applikationer inom SDN används Application Programming Interface(API).Denna nya typ av nätverk förändrar kraven som ställs på nätverksadministratörer och skapar nya möjligheter. Några av dessa möjligheter skapas genom öppnande av API:er där applikationer nu kan integreras in i nätverket. Detta gör att nätverksadministratörer även behöver ha kunskap kring API:er och förstå vilka möjligheter de skapar i nätverket. Rapportens syfte var att redogöra för dessa genom följande frågeställningar: 1. Vilken kompetens kommer att krävas av morgondagens nätverksadministratör (två- till fyra-års sikt) 2. Hur kommer det programmerbara (API) nätverket att förändra sättet att etablera nya tjänster/applikationer i företagens nätverk? 3. Hur kan dessa applikationer implementeras på ett nytt och automatiserat sätt? För att besvara frågeställningarna användes en exempelteknik ”Cisco Software Defined Access (SDA)” som är en ny SDN-lösning släppt på marknaden under 2017.Resultatet från frågeställning ett visade att kunskap kring nya protokoll som implementeras för att lösa utmaningen kring segmentering, mobilitet och säkerhet i nätverk blir viktigt. Exempel på detta var protokollen LISP och VXLAN som tillsammans med ett overlay-lager skapar dessa möjligheter. Resultatet visade även att kunskap kring hur Northbound och Southbound Interfaces används för styrande av nätverksenheterna och integration mellan applikationer blir en viktig kompetens.Resultatet för frågeställning två visade hur API:er förenklar utvecklingen av tredjeparts applikationer, något som gör att användningen och utvecklingen av applikationer kommer öka i allt snabbare takt. Slutligen visade resultatet exempel på hur en brandväggsapplikation kan förenkla och effektivisera arbetet för en nätverksadministratör.

La presente memoria tiene por objetivo diseñar un protocolo de un sistema que se enmarca en el conjunto de los servicios Web relacionados con la transferencia de archivos, además se debe generar una implementación completa del protocolo diseñado de forma de poder verificar las propiedades que posea el protocolo al estar basado en una arquitectura REST, la cual, de acuerdo a la opinión generalizada del ambiente tecnológico aporta gran cantidad de cualidades a los sistemas que la siguen. Actualmente el campo de los servicios web de transferencia de archivos que usan la arquitectura REST como base ha sido muy pobremente explorado, pues existen un par de protocolos planteados, los cuales al ser analizados se aprecia que no poseen las características necesarias para ser adoptados seriamente, lo que es ratificado al testear las implementaciones dadas de estos sistemas, ya que no muestran todas las funciones prometidas. El presente trabajo se abordó de la siguiente forma: primero se realizó un estudio de la arquitectura REST de forma de extraer las propiedades fundamentales y que fuesen un aporte al diseño del protocolo. Luego se estudiaron las alternativas existentes de forma de rescatar lo útil e identificar sus limitantes. Posterior a esto se diseñó el protocolo, denominado Restfull Reliable Transfer Protocol(RRTP) de acuerdo a la arquitectura REST y siguiendo el estándar HTTP/1.1, teniendo especial énfasis en las características de confiabilidad y seguridad de éste. Finalmente se realizó la implementación completa del protocolo, construyendo un cliente y un servidor compatibles, usando para ello tecnologías bastante populares en el mundo del desarrollo, partiendo por el lenguaje de programación Java y todas las tecnologías relacionadas con éste, y que además cumplen con la propiedad de ser de libre acceso y poseer una documentación abundante, de forma de no crear barreras para su adopción. Se considera que se cumplieron a cabalidad los objetivos planteados en esta memoria, pues como se detalla en ella, se presenta un completo protocolo RRTP de transferencia de archivos más su implementación hecha en Java. El desafío que le queda al protocolo es poder hacerse conocido en el ambiente y comenzar a ser usado por usuario de forma de verificar el éxito de este.

Layout proposal of the rest home without the specific location in landscape, as a typified design.

Orientador: Denise Vaz de Macedo / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação Física / Made available in DSpace on 2018-08-17T14:32:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Lopes_CharlesRicardo_D.pdf: 774908 bytes, checksum: 64132e04de4bce80749d581197101def (MD5) Previous issue date: 2010 / Resumo: O objetivo do presente estudo foi observar as adaptações promovidas pelo treinamento intervalado (TI) com diferentes tempos de pausas passivas. Vinte indivíduos fisicamente ativos, estudantes de Educação Física, foram divididos em dois grupos (G1 e G2) e submetidos a 14 sessões de TI. O protocolo de treino consistiu de sprints de 40 segundos em intensidade áxima, com pausa de 2 minutos entre os mesmos para o G1 e 5 para o G2. O volume dos sprints foi gradativamente incrementado ao longo das sessões seguindo o seguinte padrão: 4 sprints da 1ª a 3ª, 6 da 4ª a 6ª, e 8 da 7ª a 14ª sessão. Foram avaliados desempenho no teste 40 segundos (40s), as velocidades de limiar ventilatório (vLV), ponto de compensação respiratória (vPCR), e de consumo máximo de oxigênio (vVO2máx.), o consumo máximo de oxigênio (VO2máx.), composição corporal (CC), séries branca e vermelha, e a cinética de remoção do lactato frente ao 40s (CRL). A CC, CRL, série vermelha e branca foram acessadas na semana anterior ao início do programa, e uma semana após o término do mesmo (7D). A vLV, vPCR, vVO2máx, o VO2máx, e o 40s também foram acessados 14 dias após o término do programa de treinamento (14D). Como resultados observamos que os dois grupos aumentaram significativamente o desempenho no 40s em 7D e 14D; Não houve alterações significantes nas séries vermelha e branca; Três sujeitos do G1 aumentaram significantemente a vLV em 7D, enquanto que quatro não apresentaram alteração, e um diminuiu; Cinco sujeitos no G2 aumentaram significantemente a vLV no momento 7D, mas três não, sendo que um diminuiu sua vLV; Para a vPCR quatro sujeitos do G1 exibiram aumento significante, um sujeito diminuiu, e três não sofreram alterações em 7D.; Seis sujeitos no G2 exibiram maior vPCR, dois não exibiram alteração, e um diminuiu no momento 7D; A vVO2max aumentou em apenas um sujeito do G1 e não se alterou nos demais; Três sujeitos no G2 exibiram aumento na vVO2max e seis mantiveram em 7D. Levando-se em comparação os valores de erro típico inerente ao protocolo para vLV (ET=0,62km/h), vPCR (ET=0,35km/h) e vVO2max (ET=0,43km/h), podemos observar que o número de sujeitos com aumento significativo na resposta no momento 14D aumentou em todas as variáveis, sugerindo uma supercompensação dos efeitos do treino intervalado de alta intensidade nesses parâmetros após duas semanas de descanso. Não observamos alterações significantes no Tmax para G1 e G2, sem nenhuma alteração significante para o Lacmax. Nossos resultados sugerem que a manipulação no tempo de pausa em treinamentos intervalados de alta intensidade pode influenciar na magnitude das adaptações ao treinamento / Abstract: The aim of this study was to observe the adaptations promoted by the interval training with different rest intervals. Twenty individuals physically active and physical education students were divided into two groups (G1 and G2) and underwent into 14 interval training sessions. Training protocol consisted of sprints of 40 seconds at maximum intensity, with 2 minutes of rest interval for G1 and 5 minutes for G2. The sprints volume was gradually increased throughout the sessions as follow: 4 sprints from 1ª to 3ª, 6 from 4ª to 6ª, and 8 from 7ª to 14ª session. We have evaluated the performance in the 40 seconds test (40s), the velocities of the ventilatory threshold (VLV) and respiratory compensation point (VPCR), and of maximal oxygen consumption (vVO2max.), the maximum oxygen consumption itself (VO2max), body composition (CC), hematological markers, and the kinetics of lactate removal in the 40s (CRL). CC, CRL, and blood samples were accessed one week before the beginning training (Pre), and one week after the end of the program (7D). The vLV, vPCR, vVO2máx, o VO2máx, and 40s were also accessed 14 days after the completion of the training program (14D). Our main findings were: significant changes in 40s performance were observed at 7D and 14D for both groups, however the magnitude of the increase for the G2 at 14D was significantly higher than the G1; No significant changes were observed in red and white cells number; three subjects in G1 increased significantly the vLV at 7D, however four do not present changes for this variable, and one decreased; five subjects in G2 increased significantly the vLV at 7D, however three did not present changes for this variable, and one decreased; four subjects in G1 increased significantly the vPCR at 7D, one decreased and three did not presented any significant change; six subjects in G2 increased significantly the vPCR at 7D, but two did not present any significant change and one decreased; only one subject of G1 increased the vVO2max, meanwhile in G2 three subjects increased significantly and six remained at 7D; taking into consideration the typical error for the vLV protocol (ET=0,62km/h), vPCR (ET=0,35km/h) and vVO2max(ET=0,43km/h), we observed that the number of subjects with significant increases at 14D was greater for a all variables analyzed, suggesting a supercompensation effect of the high intensity interval training after two weeks of rest; No significant changes were observed in Tmax for G1 and G2, with no significant changes were observed for Lacmax in both groups. Our results suggest that rest interval manipulations during high intensity can influence the magnitude of training adaptations / Doutorado / Biodinamica do Movimento Humano / Doutor em Educação Física