Den här rapporten behandlar hur en webbapplikation med REST-arkitektur av typ e-butik inom klädbranschen kan utvecklas. Utvecklingsprocessen har skett genom att iterativt implementera funktionalitet för att webbapplikationen ska vara välfungerande samt följa de juridiska krav som ställs på en verksamhet inom e-handel i Sverige. Det har även undersökts hur webbapplikationen bör utvecklas för att skapa ett konkurrensmässigt övertag i en redan tuff marknad. Fokus i rapporten har varit att optimera laddningstider för den skapade webbapplikationen genom en teoretisk referensram som grund. Tester har utförts för att kontrollera att den teorin som implementerats faktiskt minskar laddningstiderna. Slutsatsen från rapporten var att användning av flertalet integrationstjänster via deras API bidrog till en längre laddningstid och en större kodkomplexitet. Genom att implementera de förbättringsåtgärderna från den teoretiska referensramen kunde laddningstiden minska med upp till 17,2%. / This report presents how a web application with REST-architecture of the type e-shop in the clothing industry can be developed. The development process has been implemented by iteratively implementing functionality to ensure that the web application is functioning properly and to comply with the legal requirements of an e-commerce business in Sweden. It has also been investigated how the web application should work and to be developed to create a competitive advantage in an already tough market. The focus of the report has been to optimize the loading times for the created web application with a theoretical reference framework as a basis. Tests have been performed to verify that the theory implemented in fact reduces loading times. The conclusion of the report is that the use of many integration services through their API contributed to longer loading times and greater code complexity. By implementing the improvement measures from the theoretical reference frame, loading times could decrease by up to 17.2%.

Transportsektorn domineras idag av fossila drivmedel som påverkar miljön negativt. Alternativen till fossila drivmedel är el och gas i form av bio- och vätgas. För att kunna ha en fordonsfriflotta helt oberoende av fossila drivmedel 2030 som är ett av Sveriges miljömål kommer elnätet bära ett mycket stort ansvar. Syftet med detta arbete var att ge Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) information om hur det befintliga elnätet skulle klara högre ställda krav vid effektuttag i form av laddkontakter hos privatpersoner. Arbetet grundar sig i en ordentlig analys av data i det befintliga elnätet och med hjälp av programmet Trimble NIS simulerades flera tänkbara scenarier med högre effektuttag, simuleringarna gjordes med trefaseffekter, 4,1 kW, 7 kW, 11 kW och en sammanlagringseffekt på 80 % vid 7 kW. Totalt tre olika nätstationer simulerades och studerades. Efter simuleringarna erhölls data för strömstyrka i fördelningskablarna och hushållsströmmarna. En känslighetsanalys gjordes för att få ett så nära genomsnittligt värde hur körsträckorna för medelpersonen förändras, analysen gjordes för 30 % ökning och 30 % minskning av den genomsnittliga körsträckan. I resultaten sammanställdes de tre nätstationerna tillsammans i grafer, för att få ett genomsnittligt och tydligt resultat. Resultaten visade att vid ett ökat effektuttag på 4,1 kW skulle 17 av 111 personer överstigit sin dåvarande huvudsäkring i strömstyrka, vid de högre simulerade effektuttagen ökade antalet hushåll som överskred huvudsäkringen. I fördelningsnätet med ett effektuttag på 4,1 kW påverkades 2 av 34 förlagda kablar negativt, dvs. de översteg maxgränsen av vad de hade klarat av. Vid effektuttag på 7 kW och sammanlagring på 80 % vid samma effekt påverkades 6 stycken och vid 11 kW påverkades 14 stycken av de totalt 34 stycken negativt. Samtliga transformatorer skulle klarat av strömstyrkan som skulle uppkommit vid effektuttag på 4,1 kW. Två av transformatorerna hade även klarat av effektuttag på 7 kW samt sammanlagringen på 80 % vid samma effekt, enbart en av de tre transformatorerna skulle klarat av samtliga effektuttag utan någon negativ påverkning. För att det befintliga nätet inte ska överbelastas vid installation av kontakter för elbilar får den uttagna trefaseffekten i varje hushåll inte överskrida 4,1 kW. Eftersom effektuttaget i hushållen inte är konstanta över ett dygn skulle en typ av effektreglering kunna möjliggöra högre effekter till laddningen. På nätter är oftast förbrukningen mindre och därför finns det mer utrymme till att ladda en bil på högre effekt än 4,1 kW. Tiden för att ladda sin bil för dagliga körsträckor varierar mellan drygt en timme till sex timmar. Sker laddningen under natten med en effekt som nätet klarar av är en omställning från fossil- till eldrivna fordon ett möjligt framtidsscenario.