Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att bidra med insikt i matematikångest i matematikundervisning i yngre åldrar genom att besvara frågeställningarna ”Vilka faktorer orsakar matematikångest hos elever i årskurs F-6?” och ”Vad kan lärare göra för att motverka matematikångest hos elever i årskurs F-6?”. Frågorna har besvarats med hjälp av Banduras teori om reciprok determinism. Resultatet visade att matematikångest ofta orsakades av flera faktorer samtidigt, såsom personliga faktorer, miljömässiga faktorer samt beteenderelaterade faktorer. För att motverka matematikångest behöver läraren göra någon förändring i den miljömässiga faktorn, för att i sin tur kunna påverka på elevernas personliga nivå. Lärare kan dock inte genomföra allt på egen hand, utan kan behöva ta hjälp av övrig personal på skolan, föräldrar samt av eleverna själva i kampen mot matematikångest. / The aim of this systematic literature study was to contribute with insight on mathematics anxiety in mathematics education in younger students by answering the research questions “Which factors causes mathematics anxiety in students in grade F-6?” and “What can teachers do to counteract mathematics anxiety in students in grade F-6?”. The questions were answered with help from Bandura’s theory on reciprocal determinism. The results showed that mathematics anxiety was often caused by several factors simultaneously, such as personal, environmental, and behavioral factors. To counteract mathematics anxiety, teachers need to make some form of change in the environmental factor, to be able to affect the students on the personal level. However, teachers are not able to do all of this by themselves, they need help from the school colleagues, parents, and the students themselves in the battle against mathematics anxiety

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp som innefattar såväl diagnoser, tillstånd och symtom. Behandlingen är idag psykologisk samt farmakologisk men även fysisk aktivitet rekommenderas. Främst beskrivs betydelsen av fysisk aktivitet i grupp. Exempel på fysioterapeutiska behandlingar gentemot patientgruppen är anpassad fysisk aktivitet och olika former av kropps-och medvetandeträning. Vidare kan fysioterapeuter med ett beteendemedicinskt synsätt arbeta med att integrera biologiska, psykologiska och sociala faktorer.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av gruppträning för patienter med mild till måttlig psykisk ohälsa. Metod: Deskriptiv kvalitativ design. Med ett ändamålsenligt urval och snöbollsurval rekryterades sex fysioterapeuter inom mellersta Sverige. Vidare tillämpades en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: ”Viktiga faktorer för deltagande”, ”Barriärer för följsamhet”, ”Upplevda effekter av rörelse i grupp”, ”Flera träningsformer och strukturer kan fungera” och ”Ledarens personliga egenskaper och yrkesskicklighet gynnar medverkan”.  Slutsats: Studien bidrar till en ökad förståelse av faktorer som fysioterapeuten anser vara betydande för patienters deltagande, motivation och följsamhet till gruppträning. I resultatet framkommer också erfarenheter av att gruppträning är ett bra behandlingsalternativ och att den gruppdynamiska processen är fördelaktig för patientgruppen. / Background: Mental illness is a comprehensive concept that includes both diagnoses, conditions, and symptoms. Treatment is currently psychological and pharmacological, but physical activity is also recommended. Mainly the importance of physical activity in a group is described. Examples of physiotherapeutic treatments for the patient group are adapted physical activity and various forms of body and mind training. Furthermore, physiotherapists with a behavioral medicine approach can work to integrate biological, psychological, and social factors. Aim: The aim of the study was to describe physiotherapists experiences of group exercise for patients with mild to moderate mental illness. Method: Descriptive qualitative design. Based on a purposive sampling and snowball sampling were six physiotherapists recruited in central Sweden. Furthermore, a qualitative content analysis with an inductive approach was applied. Results: The study resulted in five categories: “Important factors for participation”,” Barriers to compliance”, “Perceived effects of movement in a group”, “Several training forms and structures can work”, and “The leader's personal characteristics and professional skills favor participation”. Conclusion: The study contributes to an increased understanding of factors that the physiotherapist considers to be significant for patients' participation, motivation, and adherence to group training. The results also reveal experiences that group training is a good treatment option and that the group dynamic process is beneficial for the patients rehabilitation.